Den som inte grubblar på nuets problem, bryr sig antagligen inte om någonting. Men att följa med strömmen utan att veta vad den leder, kan innebära obehagliga överraskningar. Nutidens problem kan vi i alla fall försöka att lösa, framtidens problem kan vi inte ens gissa oss till hur vi ska kunna lösa.

Det är väl så man måste resonera för att komma ur den kris vi hamnat i.

Man kan ju göra som Olof Palme sa en gång, ta ett helvete i taget. Vårt nuvarande helvete är finskris och en stigande arbetslöshet, nya problem kommer att dyka upp som en följd av det som nu händer. När vi är där, gäller det att lösa de problemen, det kommer att ta tid att reparera skadan av det som händer nu.

Minst sagt förvånad har jag tagit del av uttalanden från både regering och opposition, det verkar som om handlingsförlamning drabbat hela vårt politiska etablissemang. Varje uttalande blir mer som en fråga om hur det kunde hända när det såg så bra ut för bara några år sen. Det kan ju bero på att ingenting varar för evigt, även om vi invaggats i den tron.

Att skapa förhoppningar är att leka med elden. När det sker i sportsammanhang där vi tar ut segrar i förskott skapar det besvikelse som kan orsaka skadegörelse, det har vi upplevt många gånger. De senaste åren har det blivit allt våldsammare på och runt våra idrottsarenor. Det ligger i tiden har det sagts, det bådar inte gott inför framtiden.

Det som oroar mig mest är politiskt skapade förhoppningar som inte kan infrias, hur reagerar då de våldsamma ungdomarna? Många av dem har varit vana att kunna resa runt i landet och ställa till oreda, det är inte billigt att resa kors och tvärs, dricka öl i stora mängder och betala inträdesavgifter. Vad händer om de blir arbetslösa och inte längre kan leva som de gjort tidigare?

Börjar man tänka i de tankebanorna kryper oron fram för vad som kan hända på det lokala planet. De måste få utlopp för sina aggressioner, för dem finns inget annat sätt. Det behövs bara en tändande gnista i någon form innan helvetet bryter lös. Uppfödda med våldspel på datorn och bloddrypande filmer där offren även är med i nästa film, tror ungdomarna att samma sak händer i verkligheten. Bättre förstånd har de inte.

Vad som inte oroar men bekymrar mig är att våra politiker inte är medvetna om faran. Precis som ungdomarna lever de i en annan värld. Finanskrisen på trettiotalet gjorde det möjligt för Hitler att ta makten, det hela utmynnade i ett världskrig. Kan samma sak hända igen? Inte alls omöjligt, det kommer alltid att finnas människor som drar nytta av kriser för att uppnå egna syften.

Ju större befolkning, desto större problem, det finns några mycket folkrika länder där kanske makthavarna börjar tycka att invånarna blivit för många. Ett av dem är Nordkorea, med en ledare som inte tycks sky några medel för att sitta kvar vid makten. Om ingenting görs kan ett nytt Koreakrig vara ett faktum, andra följer med av bara farten.

Mellan Indien och Pakistan har det pyrt en längre tid, China hackar på Taiwan, ja, listan kan fyllas på med Afrika också. Det är verkligen en krutdurk vi sitter på om ekonomin försämras ytterligare. Man kan fråga sig varifrån de fattiga länderna får pengar ifrån till att hålla välutrustade stora arméer och köpa moderna vapen. Kan pengarna komma från bistånd? Det har hänt förr, så varför inte nu.

Om biståndspengar uteblir börjar paniken sprida sig i de länder som idag är beroende av dem. Vreden riktas då inte mot det egna landets styrande, utan mot de tidigare bidragsgivarna. Otack är världens lön, det lärde sig folk för länge sen.

När och var kommer det att smälla?