Alla inlägg under juli 2018

Av Sven-Erik Hemlin - 18 juli 2018 06:03

Vi måste jobba längre och fler måste i arbete får vi ständigt höra. Men det finns ett stort aber, vad skall människorna jobba med om sisådär tio år eller kanske rent av betydligt tidigare? Den högteknologiska utvecklingen har redan gjort sitt inträde och inom bara några år kan de politiska makthavarna ställas inför vad invånarna skall jobba med. Med den höga skuldsättningen hos en stor del av invånarna är det en knepig ekvation, hur skall de klara av sina lån om de mister jobbet? För makthavande politiker blir frågan hur fler skall kunna komma i arbete, jobba mera och längre om jobben blir färre?


Det är inte hos de stora exportföretagen mest folk behövs, de behöver däremot välutbildad kvalificerad arbetskraft. Det stora behovet av personal finns inom vården, skolan och polisen, vilket betyder att administrativ personal måste reduceras kraftigt. Användandet av personalbesparande teknik kommer att bli ett måste, eftersom administratörerna inom de offentliga verksamheterna avlönas med skattepengar. Smarta maskiner används redan till att organisera saker för att flödet skall bli bättre, vilket de offentliga verksamheterna är i ett skriande behov av.


De smarta maskinerna kan snabbt analysera problem och spotta ur sig alternativa lösningar som även presenterar konsekvenserna. Politisk styrning gör att vi hela tiden ligger steget efter utvecklingen. De omorganisationer som gjorts ligger det politiska direktiv bakom, resultat är ingen omedveten om. Det är tillsatta chefer som ställs vid skampålen, de som orsakat det hela frånsäger sig allt ansvar. Det kommer med all säkerhet invånarna också att göra, arbetslinjen sliter ut människor i förtid. Varför skall invånarna ta det sociala ansvaret för det politiskt skapade samhällets överlevnad?


Tyvärr har vi fått ett samhälle där människan ska anpassa sig istället för att deras behov skall tillgodoses, det gäller både politik och affärer. Av den anledningen har någonting hänt som ingen räknat med, många äldre röstar och handlar inte längre av gammal vana. De tittar noga igenom de erbjudanden som finns för att få pengarna att räcka längre. När det gäller politik har de blivit lurade så många gånger att de inte längre lyssnar på vad politikerna har att säga. Man kan säga att de äldre inte längre är varken parti- eller köptrogna.


Därför är det inte förvånande att många äldre överväger att inte rösta alls vid höstens val. Det finns inget vettigt parti att rösta på var det en som sa och det har jag har förståelse för. Det finns inga politiska lösningar på alla de problem vårt land fått på halsen. Möjligtvis då att det politiska maktsystem vi har går i graven, det är både dyrt och odemokratiskt eftersom det fungerar efter att störst bestämmer. Och som det visat sig är det inte de största konstellationerna som genom sina beslut, varit bäst för invånarna.


Med åren har det blivit vad som är bäst för storstädernas invånare, det är där partierna trott sig kunna fiska flest röster. Precis som för kommunpolitiker ute i landet, ser riksdagspolitikerna trots att de kommer från en småstad någonstans i vårt land vad som behövs i Stockholm. I många fall genom fönstret på en taxi, den förmånen har våra förtroendevalda i riksdagen. Ja, utöver andra förmåner förstås.


Under åren har därför politiker som hamnat i toppen kommit allt längre från sina väljare, många flyttar från de orter de kommer ifrån och tappar alla kontakt med gräsrötterna. Det välavlönade förtroendeuppdraget formar dem till borgarbrackor som tyvärr bortgångne Jerry Williams kallade de som lever i välmåga. Det är många av arbetarklassens både tidigare och nuvarande företrädare som gör det.


Det är naturligtvis alldeles fel att ett mycket stort antal människor genom sina partiböcker kan leva gott på att vara politiska företrädare. Den som tar på sig ett uppdrag att företräda sina väljare ska göra det under en kortare tid eftersom världen förändras i snabbare takt, än vad dessa företrädare hinner anpassa sig till. Man kan inte lära gamla hundar sitta, som man sa förr i tiden..


I många fall motarbetas nytt tänkande eftersom det finns en rädsla att mista den uppnådda positionen. Att bevaka egna intressen går ut över invånarna eftersom det som försvaras visat sig negativt påverka viktiga samhällsfunktioner. Genom att införa att ingen politisk företrädare får sitta kvar längre än en mandatperiod (fyra år är en lång tid när förändringar kommer i snabb takt), skulle nya krafter och nya idéer komma in i bilden. Så är det inom sportens värld där lagledare och tränare byts ut när  både resultaten och publiken uteblir.


Det som nu händer inom politiken får mig att tänka på en gammal melodi som faktiskt spelas än i dag och texten passar in på det som händer inom politiken. Eller vad sägs om: Sån't är livet, så mycket falskhet bor det här. Den man förlorar finner en annan, så håll i vännen du har kär. Inte minst partitoppen inom Socialdemokraterna har varit odugliga på att vara rädda om sina gamla trogna väljare, vilket nu också visar sig i opinionssiffrorna.


När det närmar sig val borde partierna ställa sig frågan: Vad oroar sig invånarna mest för? Ja inte är det klimatförändringen eller utrotningshotade rovdjur, det är att bli sjuk eller inte ha pengar till mat fram till nästa påfyllnad av kontot. Det är de akuta frågorna som är viktiga, det är nu vi lever och måste ta oss igenom vardagsproblemen. Många vågar inte ens tänka längre än en dag i taget.


Det som hänt med vårt land måste ses som ett enormt politiskt misslyckande, men också som ett bevis på att så kallade folkvalda inte kan hantera de komplexa problem de ställs inför. Att stifta nya lagar som strider mot inte bara våra egna gällande utan också EU:s, visar på en skrämmande inkompetens. Men tydligen är det så att en dum alltid hittar de som är dummare och lojalt gör som de blir tillsagda. Men är svenska folket dum nog att låta det här fortsätta? Jag tror inte det.

Av Sven-Erik Hemlin - 1 juli 2018 07:50


Problemet med dålig täckning finns kvar, men det är inte bara Comviq som har usel täckning, alla bolag tycks ha det i området. Det är antagligen anledningen till att det nu skall dras fiberkabel, en teknik som troligen är lika omodern som ADSL är i dag om tio år. Jag ser det här som ett tecken på att vi i alla sammanhang numera får betala fullt pris för sekunda varor, det gäller ju även de skatter vi betalar för en fungerande skola, vård och rättsväsende. Ett land i förfall? För mig ser det inte bättre ut.


Det som nu händer inom politiken är någonting ingen för några år sedan trodde skulle kunna hända. Det gäller inte minst våra politiker som invaggats i falsk säkerhet om att ingenting skulle kunna rubba den politiska maktbalansen. De traditionella partierna travade på i gamla fotspår väl medvetna om att invånarna inte kunde kräva att de skulle ställas till svars för felaktiga beslut.


Allt är uppbyggt kring att ingenting skall kunna påverka det politiska systemet vad som än händer. Våra politiker har gömt sig bakom i demokratisk ordning fattade beslut och genomfört förändringar som drabbat en alldeles för stor del av landets invånare. När samtidigt vissa grupper premierats och de rika blivit rikare har splittringen blivit ett faktum som inte går att reparera på traditionellt sätt. Det våra politiska partier kommer att ställas inför är att använda okonventionella metoder, vilket de inte har någon erfarenhet av.


Har svårt att hålla mig för skratt när Moderaterna vill fortsätta använda jobbskatteavdraget som lockbete, ett bidrag som de svagaste grupperna tvingas betala för i form av konfiskering av trygghetsförsäkringarnas pengar. Är inte ett dugg förvånad över att tidigare Moderata väljare fått kalla fötter, de har genomskådat att det handlar om att de rika skall bli rikare.


Ställs människor emot varandra blir det förr eller senare en konfrontation i någon form. Som det nu ser ut kommer SD att användas som ett slagträ mot de partier de tidigare sympatiserat med. Om man bortser från det spektakel en regeringsbildning kommer att bli efter valet, vad har svenska folket att se fram emot? Gamla mätta, dästa och trötta politiker som inte har några lösningar på någonting? Skulle inte förvåna om Moderaterna för att vara politiskt korrekt, kommer att tvingas bita i det sura äpplet och samarbeta med Löfven och kompani.


Kanske ser vi början till slutet på ett föråldrat styrelsesätt och att invånarna blir de som bestämmer färdriktningen. Landet är i behov av storstädning uppifrån och ner, frågan är bara vem eller vilka som skall hålla i kvasten. I Amerika ser vi nu de unga storma fram och lyfter Demokraterna genom minst sagt okonventionella metoder. De pratar inte om tillväxt i ekonomin, de pratar om hur det kapitalistiska  samhället misslyckats. Någon större hjälp får de inte från de gamla inom partiet, de är livrädda för de nya välutbildade ungdomarna som nu gett sig in i politiken och går sin egen väg.


Även i vårt land har unga startat upp en rörelse om att återskapa vår demokrati, den som vårt politiska etablissemang trasat sönder genom tvetydiga beslut som i många fall måste anses vara olagliga. Man skall inte kunna ta pengar från försäkringar invånare och företag betalar in till och kalla det för skattesänkning, det borde till och med en politiker förstå. Många i den favoriserade gruppen med ett arbete har sett den skada "bidraget" orsakat nära och kära, vänner och bekanta som drabbats av Försäkringskassans omänskliga handläggning av sjukskrivningar med mera.    


På sätt och vis skall man se på SD:s framgång som en väckarklocka, ingen vill betala för att avlöna politiska vildar och gamla trötta politiker som inte har en egen åsikt om någonting. Nästa fråga som de makthavande kommer att ställas inför kommer antagligen att bli halvering av riksdagens ledamöter, sedan en bantning av vår enorma byråkrati. Det är bättre att spara in på onödiga kostnader istället för att höja skatter. Dessutom börjar det bli svårt att fylla stolarna i de olika församlingarna eftersom de som aldrig fått chansen hoppat av och återväxten stannat av för länge sedan.


Ser man framåt några år väntar den tid då de smarta maskinerna och robotarna tar över. Det nu påbörjade handelskriget kommer alldeles säkert att påskynda utvecklingen, ett flertal länder har redan börjat se om sitt hus medvetna om vad självhushållning kan betyda för invånarnas överlevnad. Det behövs så lite för att det vi trodde var en självklarhet, i själva verket var en utopisk önskedröm att alla i jobb och den ekonomiska tillväxten skulle vara lösningen på alla problem.


Pengar styr vår värld, det gäller därför att invånarna har pengar att handla för, annars faller allt platt till marken. Kan inte de sämst ställda få det på annat sätt måste staten träda in och förse dem med pengar i form av en statlig lön. I vår oroliga värld kan man vänta sig ett sabotage av det digitala betalningssystemet, vilket visar nödvändigheten av att invånarna måste ha kontanter för att kunna köpa vad de behöver. Det har våra makthavare helt blundat för, eller helt enkelt inte begripit innebörden av vad det kontantlösa samhället kan få för konsekvenser.


Gång på gång har våra politiker försäkrat invånarna om att det inte finns någon lånebubbla i vårt land, men några garantier har aldrig lämnats. Var och en är ansvarig för sina skulder, men politiska beslut kan göra så att låneskulden blir en börda låntagarna inte orkar bära. Vad som väntar är åtstramningar för de som lånat pengar, men när så sker vet ingen vad som kommer att hända. Det får nämligen konsekvenser för hela vårt samhälle.


Våra politiker har varit urusla på att lyssna på folket istället för lobbyister och har därför inte fattat att en mycket stor del av invånarna blir förbannade när de pratar om att alla måste ha ett jobb. Många har ett meningslöst skitjobb med dåligt betalt som de vantrivs med, men är tvingade till det tack vare den arbetslinje som våra politiker förespråkar. Till och med halta och lytta skall ha ett arbete att gå till!


Naturligtvis gör det här att våra politiker får en växande skara emot sig, välbetalda politiska företrädare har tagit kommandot över deras liv. De tvingas leva i ett samhälle de inte vill ha, vilket har skapat missnöjet och misstron mot de som beslutat vad de tvingas anpassa sig till. Enda utvägen för våra politiker är att ta missnöjet på allvar innan det är för sent. Det är mycket i livet som kan skapa en jävla oreda, men tyvärr är det nu våra politiska företrädare som skapar den värsta oredan.

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards