Alla inlägg under april 2019

Av Sven-Erik Hemlin - 28 april 2019 19:56


Våren har fört med sig att Sverige brinner igen lite här och var. Kanske är det bara början på en period då svårsläckta bränder blossar upp. Hursomhelst har en myt klätts av igen, att det inte brinner två gånger på samma ställe. Ja, samma ställe är det ju inte, det är nya områden som drabbas men samma land. För myndigheten som skall hålla i trådarna uppstår nya problem med trovärdigheten. Samma sak gäller de politiska makthavarna.


Vad som kommer i dagen när bränder blossar upp lite varstans är hur mycket pengar som försvinner på saker invånarna inte betalar skatt för. Eller omfördelning som politiker har som favorituttryck när pengar tagits där de funnits och lagts där de fattats. Fundamentet för invånarnas villighet at t betala skatt är ett väl fungerande samhälle, men pengarna slösas bort på reformer som går ut på att köpa partisympatisörer.


Hela vårt politiskt styrda samhälle är korrumperat eftersom vårt styrelsesätt går ut på att skydda makten och därmed också de som ser till att makten behålls. Det är inte invånarnas väl och ve som sätts i första rummet, det är det politiska spelet om makten. Vad som nu sker är att invånarna blivit kritiska i bedömningen av vad välbetalda politiker egentligen gjort och kan göra för dem. Nästa steg kan bli ännu mer förnedrande för de som tagit på sig rollen som politisk företrädare.


I och med bränder blottas vårt lands svaghet när det gäller den beredskap som  finns. Vi kan inte lita på att andra länder skall komma hit och flygbomba. De miljoner egna plan skulle kosta behövs ironiskt nog till jobbskatteavdraget och alla de människor som kommit till vårt land av skilda anledningar. Vi har ju dessutom till och med politiker som avslöjats med att fiffla och de är antagligen inte ensamma. Många bäckar små blir till stor å, brukar man säga.


Redan när flyktingströmmen vällde in i landet fanns små notiser om hur mycket pengar det kostat att komma till vårt land. Inga småsummor precis så redan då kunde man med säkerhet säga att de fattiga och mest behövande var de som blev kvar i krisområdena. En stor del av de som kommit hit kan anses vara ekonomiska flyktingar, om man ser till antalet nya bilar de färdas i rör det sig inte om små summor de haft med sig. Är även dessa bevisligen välbeställda flyktingar berättigade till stöd med statliga eller kommunala pengar?


Det kan aldrig bortförklaras att ganska många av de våldtäkter som blivit allt vanligare och den ökade brottsligheten har ett samband med de människor av olika nationaliteter som kommit till vårt land. De gamla partiernas oförmåga att inse vad de ställt till med genom sitt aningslösa agerande, kommer så småningom att leda till hårda tag. Har de verkligen kurage nog att göra vad som måste göras?


Enbart de senaste två åren har världen förändrats till stor del tack vare en enda man, nämligen Donald Trump. Han har stor del i att människorna inte längre litar på de samhällssystem som funnits under alla år. God hjälp har han haft av den högteknologiska utvecklingen där missledande information blivit vardagsmat. Trump ifrågasätter allt utom sig själv men ser man tillbaka på historien kommer han att falla inom en snar framtid.


På väg att ta över det stora landet i väster finns en hel hög med unga kvinnor som kan använda de sociala medlen bättre än Trump. Vårt land har samma problem, de politiker vi har är inte kompetenta att kunna anpassa vårt samhälle till den högteknologi vi kommer att tvingas leva med. Vad som saknas i vårt land är att de unga högutbildade inte ser politiken som lockande, de vet att de skulle bli motarbetade om de skulle göra det.


Att vi ser slutet på konsumtionshysterin har många ekonomer upptäckt, men hur det skall bemötas går åsikterna isär. En sak tycks de ändå vara enhetliga om, att det måste ske en omfördelning av befintliga pengar. I takt med att jobb försvinner när de smarta maskinerna av kostnadsskäl börjar användas av företagen i större utsträckning än i dag, kommer antalet fattiga att öka oroväckande. Det i sin tur kommer då också att drabba de i dag rika, vilket till och med en femteklassare kan räkna ut.


Det är de unga som insett att de blir de som kommer att tvingas förändra hela vårt styrelsesätt och samhällssystem. Knappast genom att bli politiskt aktiv utan genom grupper av likatänkande. I en värld då pengar styr det mesta är politiska företrädare de absolut sämsta att leda och fördela de gemensamma medlen. Det måste helt enkelt bli så att varje viktig verksamhet tilldelas pengar för att täcka behovet, vad som blir över är också vad politiska företrädare och administrationen får kosta.


Det skall inte finnas någon "anställningstrygghet" för den som känner för att aktivt verka inom politiken. Tvärtom skall det vara ett fritt val att inte ha någon trygghet utan personerna själva måste se till att ha någonting att falla tillbaka på när deras uppdrag tar slut. I många fall är en mandatperiod för lång, man måste därför se till att de väljs in med två års mellanrum. Det utesluter de som den långa vägen av rövslickande kan få välbetalda förtroendeuppdrag genom lång lojal trogen tjänst. Sådana personer är landets stora kostnadsproblem, inte de som av skilda skäl tvingas leva på bidrag.


De flesta politiker är fullt friska arbetsföra personer men vad de sysslar med är inte ett arbete, utan en hobby som av någon anledning blivit en form av "yrke". Detta visar hur vårt land med förutsättning att blomstra kunnat bli som det blivit. Man brukar säga ha bocken som trädgårdsmästare, men vi har haft personer som brunnit för att förändra och därmed lämnat efter rykande ruiner. Nuvarande politiker är precis lika brandfarliga.

Av Sven-Erik Hemlin - 23 april 2019 20:01


Politik har varit som ett självspelande piano men där ingen förstått sig på mekanismen och samma melodi har spelats år ut och år in. Bristen på underhåll har dessutom gjort att det nu inte bara spelar falskt utan också visar tecken på att helt lägga av. Politiker som sjungit med har istället för att kasta ut pianot ändrat både tonart och text vilket fått det att skära i öronen på invånarna.


Den politiska refrängen har ändrats i takt med att det självspelande pianot gjort melodin oigenkännlig. För inte så länge sedan kunde man ofta höra ordet rasist men det uttalas nu så sluddrigt att man bara kan höra sist och det vill inget politiskt parti vara. Partierna måste ligga i framkant och synas för det är ju så vårt samhälle blivit. Ingen politiker tycks ha tänkt på att den majoritet av invånarna som är osynliga och bara existerar som personnummer har stora problem med vårt illa fungerande välfärdssamhälle.


Eftersom de osynliga nu pockar på uppmärksamhet har proteströrelser börjat växa upp som svampar ur jorden. Det är inte bara pensionärer som tvingas leva under usla förhållanden utan även de som drabbats av politiska direktiv som verkställs av Försäkringskassan. Till och med inom Socialdemokraterna finns medlemmar som vill återupprätta vår demokrati.


Läste att Moderaterna skall skrota sin logga och ta tillbaka den gamla, nya Moderaterna kopplas ihop med det största bidraget i svensk historia och att gamla boende i ruckelkåkar tvingas betala lika mycket i fastighetsavgift som en lyxvilla. När kommer det stora röda partiet att byta namn, varför inte till Social(falls)demokraterna ...? Med hjälp av den tidigare Alliansen har S i regeringsställning trampat på i ullstrumporna och lyckats skapa ännu fler rika, men också ett skrämmande antal fattiga.


Politiker har talat om urbanisering med växande storstäder, men det är inte de ungas dröm. Många drömmer om att flytta till "landet" som det som finns utanför storstäder kallas, fjärran från oprovocerat våld och risken för barn att bli rånade på både telefon och kläder. Men inte ens ute i landet är människorna förskonad från grov brottslighet eftersom poliser saknas på många orter. När katten är borta dansar råttorna på bordet sa man förr.  Det är så vårt land och storstäderna blivit och någon lösning finns inte i sikte.


De unga har redan fattat att de själva måste ta initiativ till att förändra sina liv och när de gör slag i saken tvingas det fram en samhällsförändring. Genom utbyggnaden av fiber kan många mindre orter vara intressanta för många typer av företag att etablera sig. Även företagen känner av kostnadsökningar i storstäderna och den ökade kriminaliteten.


 Som en följd av invandring och flyktingmottagning är många små kommuner på väg mot konkurs. Det parti som avskyr allt vad bidrag heter har skapat ett land där bidragen till de med ett arbete snart är större än intäkterna. Naturligtvis drabbar det de sämst ställda men de är ingenting värda, de konsumerasr ju ingenting i onödan. Vad anhöriginvandringen har tillfört landet är vårdbehövande gamla där inte ens den först hitkommande har ett jobb. Det rätta vore att den först hitkommande bevisligen har ett jobb med vilket hen ska kunna försörja sina föräldrar.


Hur vårt land skall kunna överleva en längre lågkonjunktur övergår mitt förstånd. Många av de som har ett arbete är politiskt skapade, det vill säga icke hållbara utan enbart för att sysselsätta dessa personer och bättra på arbetslöshetsstatistiken. De jobben försvinner naturligtvis i takt med att staten och kommunerna får allt sämre ställt. Man kan räkna med nästan en fördubbling av antalet arbetslösa varav ett fåtal är berättigade till a-kassa.


Redan hårt pressade kommuner där socialbidragen blivit en utgiftspost som gör att invånarna inte får vad de betalar för, kommer verkligen att sätta press på representanterna för de partier som finns i riksdagen. Utan stöd från partikamrater ute i landet riskerar det att nya partier växer fram som utgår från hur verkligheten ser ut för invånarna utanför riksdagshuset och invånarna runt Stureplan.


När det skär sig mellan partiernas högsta ledning och de som tvingas se problemen i ögonen finns risk för att någon tar kommandot eftersom ingen annan är villig att göra det. Vi kan se fenomenet i form av KD som vågat ta bladet från munnen sporrad av ivrigt påhejande partikamrater. Skit i den ideologi som funnits den gav inga politiska poäng nu är det helt andra spelregler som gäller.


Men eftersom invånarna inte varit med och godkänt de ny reglerna kan vi förvänta oss en turbulent tid då Löfven säger att det är förfärligt men mer blir det inte. Ett nyval kan komma ganska snart och ny statsminister kan då bli Ebba Busch-Thor. Våra politiker måste vara världsmästare i att ställa allt på huvudet.

Av Sven-Erik Hemlin - 21 april 2019 20:21


Att en del av de små partierna fått en liten uppgång och de tidigare två stora partiernas gått kräftgång, har gjort att vår en gång så omtalade demokrati är ett minne blott. Ja, egentligen började det för rätt så många år sedan men det är nu folk fått upp ögonen hur illa det är. Med flera partier inblandade har vi fått en ny benämning på beslutsfattandet, i odemokratisk ordning fattade beslut. Hur man än vänder och vrider på det är svenska folket som helhet emot de beslut som fattas, om man ser till procenten. Och det vill ju partierna att vi skall göra.


Det gäller inte minst nuvarande regering där pyttelilla MP:s inflytande ses som ett svek mot svenska folket och då inte minst mot de sämst ställda. Det är fullt naturligt att massvis med människor är förbannade och helst ser att vi inte bara får en ny regering utan också en helt ny styrelseform istället för den politiska maktstyrning vi har. För det är i kraft av makt beslut kan fattas som skadar många människor och i förlängningen kommer det att leda till anarki. Det finns inte något förtroende för det politiska system vi har och som det utvecklats till att fungera.


Aftonbladet har grävt i hur riksdagsledamöter tagit sig friheter som inte en normalt funtad "Svensson" skulle våga sig på. Känslan av att inte behöva bry sig om vad lagar och förordningar säger försvinner lätt av maktens berusning. Nåja, misstagen visar med all tydlighet att det varit fråga om en form av berusning, men det kan ju också vara enbart dumhet.


Länge trodde de flesta att vårt land var förskonat från korruption som andra länder haft ett helsike med, men så började det nystas upp att vänskapskorruption kostar invånarna en enorm massa pengar. Samtidigt har vi fått en ständigt ökande grupp människor som tvingas leva under fattighetsgränsen. Man kan förstå hur de känner det när deras politiska företrädare lever som välavlönade chefer inom det privata näringslivet. Problemet är att politikernas löner betalas med skattemedel som skall räcka till många åtaganden staten, kommunerna och landstingen har.


Skatter är nämligen en betalning för tjänster som skall utföras, det var knappast meningen att en stor del av skattepengarna skall gå till politiker, byråkrater, administratörer och övriga politiskt skapade jobb. Det är här vi kan hitta vad vänskapskorruptionen ställt till med och det rör sig om miljarder av skattebetalarnas pengar. Färre politiker fler lärare, sjuksköterskor och poliser kanske blir ett slagord vi får höra 1:a maj.


Undanflykter och bortförklaringar från så kallade förtroendevalda har jag full förståelse för, väntar att någon politiker skall säga: Försök göra det bättre själv. Eftersom våra politiker är ett tvärsnitt av folket kan vi inte förvänta oss att politiker är klyftigare än genomsnittet, det är när politiker visar att de inte når upp till genomsnittlig intelligens som det politiska styrelsesättet ifrågasätts. Vi ser det alldeles för ofta numera när dumheten lyser igenom.


Vår finansminister gör så gott hon kan, eller snarare vad hon tillåts göra av den högsta partiledningen. Kan faktiskt se lite av Gunnar Strängs sätt att tänka, han som hade både livrem och hängslen. Orsaken kan vara att det fortfarande finns många mäktiga i bakgrunden på partiert som växt upp med Spara och Slösa. Göran Persson på sin tid sa ju till och med att den som sätter sig skuld blir aldrig fri.


Så rätt han hade men ingen lyssnade. Inte ens han själv och skaffade sig ett gods med lånade pengar. Persson klarar sig alltid men alla de med ett vanligt jobb och miljoner i skulder för att kunna bo och ha en statusbil på tomten vad kommer att hända med dem? Jobba till döddagar kan man förmoda om inte deras jobb försvinner inom de närmaste åren.


Det har pratats mycket om vi kanske måste dela på jobben i framtiden utan att tala om konsekvenserna. Att dela på jobben skulle betyda att dela på lönen och vi har ju sett vad deltidsjobb orsakat för de som gått i pension senaste åren. Naturligtvis skulle hela vårt samhälle ändras och fastighetsägare skulle tvingas sänka hyrorna och affärerna sänka priserna. Det handlar om en anpassning till vad invånarna har att röra sig med.


Ett långt steg före om ett friare samhälle utan lönetvång var tanken om Medborgarlön, vilket nu diskuteras i många länder som insett faran med den snabba tekniska utvecklingen. Synen på ett jobb kommer att förändras för på sikt kan vi se ett samhälle där de människor som jobbar finns inom skola, vård, omsorg och polisen. Man kan kalla det samhällstjänst eller vad som helst men de som utövar dessa yrken gör det för att de trivs med dem.


VI kan redan se att det är inom dessa yrken det kommer att behövas folk, inte inom de stora industrierna och tjänsteföretagen. Folk kommer att ha tid att fixa saker och ting själva eller byta jobb med varandra. Vad kan då vara vettigare än att alla har en statlig grundlön som samhället och affärsidkarna måste anpassas sig till. Priser anpassas alltid efter vad kunderna har råd med, så är det bara.


Det jag kommit fram till är inte fantasier utan snarare vad man kan se är en naturlig utveckling av ett samhälle som helt misslyckats med att se till invånarnas bästa. Det är bara att beklaga att inte de som brunnit för att förändra vårt samhälle istället bränt ner det som en gång byggdes upp. Att de kommer att tvingas leva på samma pengar som alla andra är ett pris de kommer att få betala. Egentligen skulle de inte ens vara berättigade till en statlig grundlön efter allt de ställt till med. De flesta har säkert sett till att placera pengar av sina väl tilltagna ersättningar, för ordet lön är inte relevant när det gäller förtroendeuppdrag.

Av Sven-Erik Hemlin - 19 april 2019 10:25


Människan behöver hjälp på traven för att komma till skott, av den anledningen har det växt fram influensers. Ja, personer som inspirerar andra att göra samma dumheter som de själva eftersom de då inte behöver känna sig ensamma om att tycka si eller så. Flera inspiratörer tror sig ha hittat nyckeln till ett lyckligt liv utan att behöva ha ett lönearbete och fått många följare. Att se över vad som är viktigt i livet och lära sig rätta munnen efter en mindre matsäck eller snarare ha färre statusprylar.


Även om de inte hittat nyckeln så har de i alla fall sått frön hos människor som börjar fundera över vad ända in i helsike de håller på med. Egentligen är det här att inte behöva ha ett arbete, någonting politiker lovat det skulle bli i framtiden. Visserligen var det länge sedan men skickliga kreativa tekniker insåg det vettiga i det och vi har nu robotar och smarta maskiner som kan utföra många av de jobb som de både gör bättre och snabbare än människor.


Men löftet hur det skulle bli var knappast menat på allvar, eller rättare sagt förstod inte politikerna vad de lovat Alla politiska misstag som gjorts har orsakat att folk måste jobba både mer och längre för att det samhällssystem vi har skall kunna överleva. Egentligen är det inte samhällssystemet i sig, utan det politiskt skapade kontrollsamhället som försvarar den politiska makten och kostar mer och mer pengar för varje år. Tyvärr på invånarnas bekostnad som ser sämre samhällsservice och att fattigpensionärer fylls på egfter hand.


Det låter krångligt men är egentligen ganska enkelt, det är invånarna som genom att jobba förser de makthavande med pengar att kunna få ha kvar makten att styra invånarna. Vad som inte beaktats är de gamla ekonomiska teorierna om det framtida samhället. En gammal teori förutsäger att vi nästa århundrade skall jobba högst femton timmar per vecka. Genom den snabba högteknologiska utvecklingen kan den gamla teorin bli verklighet redan om tjugo år eller kanske rent av tidigare. Men det tycks vara den enda teorin som var före sin tid.


Till detta är företagen nödd och tvungen höll jag på att säga för anledningen till det är att det kommer att finnas alldeles för många utan högre utbildning. Att använda Artificiell Intelligens är därför enda lösningen, men det betyder också att en massa människor blir över. Inte minst de lågutbildade vars talanger aldrig utnyttjats men som lärt sig att överleva på skrattretande lite pengar. Där finns de verkliga vinnarna i det framtida samhället, de som baserat sina liv på jobbskatteavdrag och ränteavdrag blir det kärvt för.


Om inte alla de som blir över av naturliga skäl får gå hemma och slå dank, måste de försörjs på något sätt. Risken finns att vi annars kommer att få uppleva ett samhälle där lagar och förordningar inte längre gäller. Vi blir helt enkelt ett laglöst land där saker händer och personer som Löfven kommer att tycka det är förfärligt. Det kommer invånarna också att göra, eftersom de en dag kommer att tvingas städa upp efter det politikerna ställt till med.


Vad människan behöver är att känna sig tillfreds med livet och i det fallet är den politiska arbetslinjen rena glädjedödaren. Dessutom hotas människor som i lugn och ro skulle kunna hitta sin "grej" att leva på eller ges tid att återhämta sig efter att ha bränts ut av jobb och oförstående arbetsledningar av Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Ja, egentligen har ansvarig minister ställt till det, men någon sådan finns ju inte.


Arbetsförmedlingen är en verksamhet som nu blir jagad därför att dess handläggare inte kunnat trolla med knäna och skakat fram jobb. En handläggares vardag består till stor del i att hjälpa människor utan utbildning, i många fall personer utan möjlighet att kunna läsa och skriva. De senaste åren har den skaran ökat av kända skäl. Det kan man inte tro efter vad som går att se utanför Arbetsförmedlingen, många av de arbetssökande har egen bil och därmed antagligen körkort, eller ...


Hela det politiska etablissemanget har gjort att det är låglönejobb det numera handlar om. Nu skall vi ju vara miljövänliga också så varför inte se tillbaka si så där en sjuttio år. Springschasar på cykel var det länge sedan de fanns men det kanske är dags för denna yrkesgrupp igen, men nu på elcyklar. Se det som ett litet tips till många politiker som inte varit ute i verkligheten annat än vid hemfärder och taxiresor. De som finns bakom kulisserna inom Socialdemokraterna och kommer med goda råd till Löfven minns säkert. Varför skall annars elcyklar subventioneras, folk som använder dem för nöjes skull kan betala vad det kostar själva.


Nåja, goda råd behöver verkligen Löfven inte minst om vad det gäller Annika Strandhäll som inte vet någonting om det som händer inom hennes ansvarsområde. Sparkade chefer och mörkläggning om vad som egentligen skett har hon inte en aning om, det är verkligen fråga om ett IQ som ett skonummer i damstorlek. På annat sätt kan det inte förklaras. Det är dags för Löfven att öppna falluckan för Strandhäll annars kan det bli en förfärlig soppa av allting.


Kokar soppa på en spik gör verkligen regeringen och bjuder ut den till landets pensionärer och de sämst ställda. Naturligtvis ökar ilskan i takt med att de makthavande själva smörjer kråset från köttgrytorna som är fyllda till brädden. Vad skall våra politiker ta sig till med den dag köttgrytorna är tomma? 

Av Sven-Erik Hemlin - 16 april 2019 19:59


Nu har man upptäckt ett svart hål i rymden, massvis med människor i vårt land lever i ett svart hål på grund av att deras liv förändrats. Vart vi är på väg kan ingen säga i dag, men visst kommer människan en dag att förgöra jorden på ena eller andra sättet. Med god hjälp av människor som säger sig företräda människorna och de som tagit på sig rollen som allvetare.


Riktningen är i alla fall utpekad, vi går mot det högteknologiska samhället där smarta maskiner tar över och utför de monotona jobb många människor gör, en naturlig utveckling eftersom en robot eller dator inte tänker själva och går att reparera. Varför börjar vi inte redan nu planera för ett samhälle där människan kommer att få mycket mera ledighet att syssla med det de är intresserade av?


Det politiska budskapet att vi måste jobba mera och längre stämmer inte, de smarta maskinerna finns redan och i brist på välutbildade människor kommer de att utnyttjas av företag som måste se till sin egen överlevnad. Robotar kommer att ta över därför att människor går sönder på grund av överbelastning av både kropp och psyke. De framsynta inom de stora företagen har insett att det är för att kunna sälja varor i det framtida samhälle som så sakta växer fram. När allt färre inte orkar jobba eller inte har ett lönearbete, måste varorna kunna produceras så billigt som möjligt.


Marknaden kommer att förändras till att bara det som behövs kommer att tillverkas, det kommer inte att finnas något utrymme för impulsköp av slit och släng produkter. Genom införandet av smarta maskiner kommer bilar att användas allt mindre, resor till och från jobbet kommer att minska drastiskt. De som fortfarande kommer att ha en anställning kan utföra sitt jobb hemifrån på flexibel tid.


I eftertankens kranka blekhet börjar nu de människor som fortfarande använder sunt förnuft inse att det finns en hake i hur det framtida samhället skall kunna fungera. Det handlar om elförsörjningen och hur det skall lösas. Eftersom vi inte ens kan förutsäga hur klimatförändringen kommer att påverka finns osäkerhet om det ens är möjligt.


Vindsnurror och solpaneler är helt utlämnade till vädrets makter, vi kan drabbas av stiltje eller enorma vindstyrkor som börjar bli lika vanliga som regnväder en svensk sommar. I båda fallen är vindsnurror värdelösa.


Alla försök att undvika en kommande klimat- eller naturkatastrof kan leda till just det. det är i nutid människorna lever och om inte samhällen är anpassade till nutid kanske det inte finns någon framtid. I takt med att allt fler blir fattiga kommer även de rika att bli det, så långt tänker kanske inte makthavande politiker. Det är politiska beslut som lett fram till det människofientliga samhälle vi har och som skapar de växthusgaser som anses var det som kommer att förgöra vår jord.


 Ta det lugnt, ta en Toy var en reklamsnutt vi äldre kunde se på bio för si så där en sextio år sedan och det rådet borde vi ta till oss. Kanske är det så att det är invånarna som måste stå för tänkandet och pressa de så kallade förtroendevalda att utföra invånarnas önskningar. Lönsamhet har gjort lett till vanvård inom äldreomsorgen som i sin tur  leder till för tidig död. Anledningen är enkelt att förstå, de äldre kostar alldeles för mycket att hålla vid liv. Ja, det är i alla fall så de flesta uppfattar hur det blivit och många äldre har valt att ta sina liv för att undvika förnedringen.


Har full förståelse för de röster som höjts att vi inte har råd med politiska företrädare eftersom deras löner tas från den gemensamma kassan som inte räcker till att ge de som behöver ett drägligt liv. När det gäller politiker handlar det om fullt friska människor som istället borde göra en insats i arbetslivet som de så ivrigt förespråkar. Invånarna är till och med tvingade att föda dem till döddagar, en tid de åtnjuter med pensioner som är få förunnade.


Invandring och flyktingmottagning har skett utan medgivande av invånarna, det skall ses som egenmäktigt förfarande som inte kan accepteras. Vi måste få tillbaka det tjänstemannaansvar som en gång fanns och därmed få stopp på vansinniga beslut som kan tas utan något ansvar för konsekvenserna. Det är de makthavande som skall stå för de kostnader invånarna drabbas av när fel beslut fattas.


Kan bara se en enda lösning som måste genomföras så snabbt som möjligt och det är att alla får en statlig grundlön. Visst får det mothugg bland de som ser till sitt eget bästa men de är så få i det stora sammanhanget att de lätt kan röstas ner av alla övriga. Många kanske inte i dagsläget ser med någon entusiasm på en statlig grundlön, men ser vi några år framåt kommer skaran som vill ha det att växa i takt med att allt fler får det sämre ställt. Lätt vunnet lätt förgånget sa man förr och visst är det så att ingenting varar för evigt. Inte ens jobbskatteavdraget och ränteavdrag.

Av Sven-Erik Hemlin - 3 april 2019 15:47


Det har funnits en förutfattad mening hos våra politiker att folk glömmer, det går att komma undan med felaktiga beslut  eller samma löften val efter val med bara några små ändringar. Men så har det visat sig att folk glömmer inte längre, det är bara det att det inte finns något parti som talar för deras sak som förr i tiden. Av gammal vana har därför inte minst de till åren komna röstat som deras föräldrar och de själva alltid gjort. Man vet vad man har men inte vad man får.


Ja, egentligen har de gamla trogna väljarna blivit påminda om just det före varje val. Precis som att det varje val skulle satsas på låglönegrupperna, men när valet var över urskuldade sig de politiska makthavarna med att de inte kan lägga sig i lönerörelser. Det en gång stora partiet Socialdemokraterna trodde sig lugnt kunna luta sig tillbaka, de behövde inte ens förnya sig utan bara påminna om vad partiet gjort en gång för länge sedan.


I takt med att de gamla decimerats av naturliga skäl, låglönegrupperna genomskådat partiet och många inom "arbetarklassen" fått höga löner, började kräftgången. Moderaterna började kalla sig för det nya arbetarpartiet och i ivern att köpa röster för att bli ett statsbärande parti, delades ut ett frikostigt bidrag till de med ett arbete och kallade det jobbskatteavdrag. Partiet som alltid varit emot bidrag genomförde det mest orättvisa bidraget i landets historia och påstod utan att blinka att a-kassa och sjukersättning var bidrag. 


I de gamla ekonomiska lärorna kan man läsa om hur arbetslösheten kan användas som ett instrument att hantera inflation. Många av de ekonomiska teorierna har ställts på huvudet och stämmer inte alls in på den globala ekonomin. Dessa gamla läror används fortfarande av de ekonomer som fick lära sig dem när de studerade för länge sedan. Dagens unga ekonomer anser dem helt värdelösa i dagens samhälle där man för att skyla över att det som händer är obegripligt talar om makroekonomi. Den är enorm men den enda effekten av denna makroekonomi man kan se är att de rika blivit rikare och andelen fattiga fler, det bäddar för oroligheter framöver.


Man brukar tala om förändringens vind och vad den kan åstadkomma och vi har sett lite av det de senaste åren. De som trott sig vara oantastliga, det vill säga politiker och kändisar har hamnat i blåsväder av skilda anledningar. De har gjort som det alltid gjorts men plötsligt  sätts de ut till allmän beskådning på löpsedlar för det de gjort. Nya måltavlor blir de som tvingar människor att arbeta och därmed gör de redan förmögna mer förmögna genom att utnyttja dessa människor under slavlika förhållanden. Löneslavar är ett träffande uttryck som passar in på dagens arbetstagare.


För de allra flesta gäller inte frivilligt arbete, människan är tvungen att ha en inkomst för att ha tak över huvudet, kläder på kroppen och mat på bordet. Eftersom vem som helst kan bli sjuk eller arbetslös skapades ett skyddsnät i form av ett trygghetssystem, som trasades söner av politiska beslut. Ett samhällssystem är uppbyggt så att människan jobbar en viss tid, föder sina barn och betalar in till sin ålderdom. Ja, så var det i alla fall tänkt men i vårt land tvingades de makthavande ta ut framtiden i förskott eftersom kostnaderna steg snabbare än intäkterna.


På åttiotalet lånade dåvarande regering av pensionärernas pengar, ett lån som aldrig återbetalats. Göran Persson beslagtog över tvåhundra miljarder så man kan förstå hur obalansen i vårt pensionssystem kunnat uppstå. Våra politiker har med andra ord för länge sedan satt sprätt på de pengar de gamla jobbade ihop under sin verksamma tid, Man kan knappast kalla politiker för företrädare för folket, de har mest företrätt sig själva.


Vem har gett våra politiker tillåtelse att fatta beslut som drabbar vissa grupper men gynnar andra? Den frågan hör man allt oftare och i hetsiga ordalag från både yngre och äldre. På de sociala medierna ser man upprop mot drivmedelsskatter, att landsbygden inte längre har den service de betalar för och att bönderna är på väg att försvinna.


 Vart tar våra skattepengar vägen frågar sig många. Svaret börjar växa fram att de försvinner på grund av den vänskapskorruption som frodats ostört i vårt land under många år. I Göteborg försvarar en styrelse för Allmännyttan saftiga krognotor med att så har alltid gjorts. Blir någon förvånad över att pengar får vingar och flyger sin kos när politiskt utsedda personer har hand om dem?


Kommuner och landstingsledningar har växt i takt med att Socialdemokraterna gått kräftgång. Det styrelsesätt vi har sägs besluten fattas i demokratisk ordning, det vill säga en majoritet ställer sig bakom.  För att uppnå den magiska gränsen femtio procent krävs idag flera partier, det är bara i riksdagen vi kan ha en minoritetsregering. Det kostar inte bara pengar utan besluten blir också kompromisser för att stödjande partier skall vara nöjda. För det största partiet spelar det ingen roll eftersom ingen står som ytterst ansvarig utan besluten är kollektiva, bara de får ha ordförandeposterna. Det har gjort att besluten måste ses som en maktdemonstration av ett kollektiv utan folklig förankring, vilket knappast har någonting med demokrati att göra.


Naturligtvis har folk tröttnat och konstigt vore det annars. Ur missnöjet och misstron mot våra så kallade politiska företrädare kommer det att växa fram någonting nytt. Inte ens en diktator som Erdogan i Turkiet klarar av att tysta ner, det folkliga missnöjet. Vilket visade sig i valet där hans parti fick en svidande näsbränna. Samma sak kommer vi att se i vårt land och det kan ske på kort tid. Pressad av invånarna kan en misstroendeförklaring mot regeringen lämnas in.


Det behövs ett nytt parti som kan rensa upp i vänskapskorruptionen och därmed slösandet av invånarnas skattepengar. Eller varför inte att något av de traditionella partierna städar upp i sina ledningar och satsar på nya friska krafter med idéer om hur orättvisorna skall kunna rättas till och skapa framtidstro. Om inte återstår bara att svenska folket kräver en statlig villkorslös lön för att själva kunna skapa sin framtid. Pengar finns och blir över om vi lägger ner den byråkrati som då inte kommer att behövas.

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards