Alla inlägg under november 2018

Av Sven-Erik Hemlin - 27 november 2018 18:23

Vad vi nu kan se är inte bara de politiska partiernas utan också det politiska maktsystemets sönderfall och anledningen till det är den politiska kampen om makten. När den politiska makten blir viktigare än landet och invånarna händer saker man inte trodde skulle kunna hända, svenska folket har blivit förbannade och börjat protesttera. Visst förekom missnöjesröstningar vid senaste valet, men det vara bara som en storm i ett vattenglas.


Med regeringar och högsta ledare lite varstans i världen som drabbats av maktens berusning har många fått nog, så här vill de inte ha det. En förändring kommer naturligtvis inte i en handvändning, men sakta men säkert vinner de nya värderingar mark i takt med de försämringar som drabbar invånarna.


På sätt och vis kan man se det här som en fredlig revolution där trycket till slut blir så stort på de makthavande att de tvingas följa folkviljan. Tyvärr har vårt land genom politiska beslut splittrats så det tar tid att binda samman invånarna igen, men det handlar i slutändan om sakfrågor som folket kan enas omkring, vad som är bäst för alla.


De stora företagen, miljardärer och mångmiljonärer anses vara någonting vi skall vara rädd om, men utan alla de människor som håller företagen flytande och gör de rika rikare hur skulle det då se ut? Den kreativitet som de allra flesta är födda med tillåts inte växa av rädsla vad det kan föra med sig. Att människor blir sin egen lyckas smed utgör ett hot mot vad som måste ses som en myt, att rikedom hos en grupp är bra för alla. Att politiker tror på det är en sak, men de allra flesta med sunt förnuft inser att det är en skapad medvetet skapad lögn utan någon som helst verklighetsgrund.


Naturligtvis var det inte meningen att vårt samhälle skulle hamna i den negativa trend vi nu kan se, det beror helt enkelt på att ingen beslutsfattare insåg vilka konsekvenserna skulle bli. Tyvärr måste allting bli sämre innan det blir bättre men vi kan trösta oss med att det inte tar så långt tid innan vi sjunkit igenom dyn och nått botten så vi kan sparka oss uppåt igen. Vad jag kan se blir det då inte politiker som kommer att ta hand om allting, det saknas både kompetens och erfarenheter om hur någonting skall rekonstrueras.


För en rekonstruktion av vårt land kommer att bli nödvändig för landets framtid. Vårt land präglas i dag av den avsaknad av organisation som är ett måste för att allt skall fungera. Vi har ingen som har det övergripande ansvaret och därför kan småpåvar härja fritt och tolka direktiv uppifrån som de själva anser det skall vara. De kan inte ställas till svars för att ha gjort dumheter, vilket de också är medvetna om. Tvärtom sparkas de uppåt när det börjar hetta till.


Inom ett halvår kanske vi ser resultatet av Brexit och allt mer desperata ledare som Putin och Trump. Istället för en global värld kan vi få en där var och en är sig själv närmast. Den sämsta sitsen sitter vårt land i som inte bara är exportberoende utan också blivit importberoende av det mesta i våra affärer.


I det läget har vårt land en barlast som gör att vårt land snabbt får slagsida, nämligen vår enorma byråkrati som kostar hundratals miljoner kronor att avlöna varje år. Det är ju inte ovanligt med löner på flera miljoner för högre chefer inom de offentliga verksamheterna. Ett mycket stort antal personer som inte tillför landet någonting, de finns där bara för att försvara det politiska makt- och kontrollsystemet. Alla dessa personer måste försörjas av den övriga befolkningen vilket drabbar både fattig och rik.


 Blir fundersam varför blickarna inte vänt sig mot de kostnader våra politiker, byråkrater och administratörer orsakar invånarna varje år. De avlönas med pengar invånarna betalar för att få tjänster utförda, men undermåliga politiska ledningar och brist på personal har gjort allt sämre för varje år. När det talas om brist på pengar är det inte med sanningen överensstämmande, det är bara det att fel personer drar nytta av pengar som behövs till annat som är betydligt viktigare.


Det är dags att invånarna kräver en folkomröstning om hur och av vilka vårt land skall skötas på bästa sätt. Spelar man i högsta serien för att vinna, ställer man inte upp med ett B-lag, vilket våra politiker måste ses som när det gäller att tackla de komplexa problem alla länder ställs inför i dag. Våra politiker är amatörer som försöker hålla jämna steg med proffsen, vilka alla måste inse är en omöjlighet.


Våra politiker borde ta till sig de visdomsord Hugo Hamilton en gång yttrade: De flesta människor duger något till blott de finner att man tror på dem och låter dem så mycket som möjligt handla på eget ansvar. Svenska folket behöver inga överförmyndare i form av politiska företrädare, de klarar sig alldeles utmärkt att själva styra över sina liv. Att förvalta invånarnas skattepengar på bästa sätt, går det att anställa välutbildade kompetenta människor till att ta hand om betydligt billigare än vad vårt nuvarande styrelsesätt kostar.

Av Sven-Erik Hemlin - 23 november 2018 18:46

Hade en god vän som sina sista år ägnade åt att få till ett nytt lönesystem i landet. Hade han fått vara med om de våldsamma löneökningar många har fått senaste åren hade han säkert utropat: Vad var det jag sa! Med de höga löner inom de offentliga verksamheterna och därmed höga pensioner, kommer framtida ekonomiska problem vi inte ens kan föreställa oss. Jag har en del av hans uträkningar kvar och inser att han kommer at få rätt, för så här långt stämmer de.


Det finns en morgondag också, det tänker inte många så mycket på. Men den morgondagen kan bli en verklig kalldusch för högavlönade politiker, byrådirektörer med mera, det kan bli så att befintliga pengar måste delas lika. Låter säkert för många som en omöjlighet, men chansen att det kan bli så är enligt hans uträkningar över sjuttio procent. Sedan dess har läget förvärrats ytterligare vilket betyder att det inte finns någon annan väg att gå eftersom våra politiker bränner broar så att ingen väg finns tillbaka.


Han var ingenjör specialiserad på MTM som metodstudier hette en gång. Det var genom det idén växte fram att ett nytt lönesystem måste införas. Han insåg att folk skulle pressas mer och mer och det hela skulle ta en ände med förskräckelse, orättvisorna skulle öka därför att lönesystemet, pensioner och bidragssystemet inte är rättvist. Man kan inte ha lönehöjningar, sjukersättningar, pensioner med mera i procent för en stor del av befolkningen, men kronor när det gäller befattningar som anses vara viktiga.


Han kunde inte begripa varför höjningar av pensioner, sjukbidrag följde en procentuell mall, det stämmer aldrig med verkligheten. Inte heller att de höjningarna hela tiden släpar flera år efter. Löne- och kostnadsläget ändras på kort tid, vilket gör att det system som används i vårt land förorsakar enorma problem för många.


Vad han också förutsåg var hur människor skulle bli utbrända på grund av att personalpolitiken bestäms av politiska företrädare. Varje ansvarig inom olika verksamheter styrs av budgetar som måste hållas, vilket går ut över både anställda och de som med skattepengar betalar för den service samhället är skyldig att utföra. Överhänget med politiska företrädare och politiskt skapade jobb blir en kostnad som går ut över invånarna.


Naturligtvis kommer de politiska partierna att få betala på ena eller andra sättet för de misstag som gjorts. Tyvärr kommer det samtidigt att drabba alla övriga, men det är ju så allting fungerar. Våra politiker skulle inte glömt bort hur en demokrati skall fungera, för det är alltid invånarna som till slut har sista ordet. Och vad sista ordet blir kan vi inte ens ana oss till i nuläget, men missnöjet är stort.


En för oss svenskar tämligen okänd före detta amerikansk politiker Gary Hart, blev tillfrågad om vad han ansåg vara det största framtida hotet. Cyberattacker var hans omedelbara svar. Kan vara banker, transportsystem eller kommunikationssystem som angrips. Det gäller för människorna att i framtiden hitta en säker plats för oroligheter kan bryta ut när och vartsomhelst.


Att hitta en säker plats är lättare sagt än gjort för de flesta av oss. Vi lever i ett samhälle som är beroende av att elen, telefonen och att transportmedlen fungerar. Elen har genom vår vattenkraft setts som någonting som att elförsörjningen skulle klara oss genom kriser, nu finns tecken på att elen kan bli en bristvara i ett elintensivt samhälle. Det gäller inte minst de stora städerna som kan få problem med att få elen att räcka till, om dessutom elbilar skall ersätta de bensin- och dieseldrivna ligger vi verkligen risigt till. Kanske tvingas de stora elkrävande företagen att flytta. Alternativet är ju elransonering.


Hela tiden ser vi hur politiska beslut som togs i en helt annan tid nu skapar enorma problem för framtiden. Enda hållbara lösningen anses vara att bygga nya kärnkraftverk som är betydligt säkrare än de som en gång byggdes i vårt land. Vad gör inte minst villaägare om det blir problem med elförsörjningen? Kunde inte låta bli att gapskratta när det från byråkratiskt håll påhejade av Miljörörelserna slog ner på vedeldade spisar. Ved är förhoppningsvis någonting det alltid kommer att finnas gott om och ingen vill i vårt klimat sitta i kalla hus, det är ju ett modernt samhälle vi lever i.


Men det har inte uppfattats av politiker och byråkrater, de har bara ett mål för ögonen och det är sitt eget men tyvärr inte landets bästa. Ser man på hur utvecklingen kan bli kommer de säkert att ångra sig, men det är så dags då. Det politiskt styrda samhälle vi haft i så många år sjunger på sista versen, det har till och med en del politiker insett.

Mycket beroende på de ståndpunkter partierna tog innan de fick hjärtat i halsgropen av alla människor som kom till vårt land. Om det beror på att fel personer kommit till vårt land eller andra orsaker har brottsligheten ökat markant. Lite varstans ser man nu grannar som går samman för att skydda sina bostadsområden, det hjälper inte att köpa dyra larm  för när de välorganiserade ligorna slår till töms ett hus på bara några minuter.


Vid tiden då jag växte upp var det inte många som låste sina dörrar om de gick ut en sväng. Nu hade visserligen inte folk just någonting att stjäla vid den tiden, men i alla fall. Hörde en berätta att han ställt ut gamla vinterhjul på plåtfälgar som stått och tagit plats i många år utanför garaget för att köra till Återvinningen. Han glömde bort dem men efter några dagar såg han att de var borta. Så tydligen är bästa sättet att slippa åka till Återvinningen med saker som skall kastas att ställa ut dem.


Man kan se det som en rolig historia, men det är faktiskt så vårt samhälle blivit. Man brukar säga att tåget gått när det är för sent att göra någonting. Det enda jag kan tänka mig kan få våra politiker att komma med på tåget, är att komma försent till närmast föregående. Men de senaste åren har de inte ens klarat av det, men sent skall syndaren vakna brukar man säga.


Oavsett om vi kommer att få en regering utan nyval eller inte, kan man kallt räkna med att invånarnas dom blir hård mot hela det politiska etablissemanget. Ett nyval tippas bli ett lyft för SD, men många som röstade på SD har blivit tveksamma, det är inte bra för landet när ett oppositionsparti blir så stort att det kan åstadkomma handlingsförlamning hos de övriga.


Tror ett nyval skulle gynna Socialdemokraterna mest, men det skulle ändå inte räcka. Den enda lösningen som står till buds är att blockpolitiken skrotas, den gör mer skada än nytta för svenska folket. En sak är i alla klar och det är att vara politiker kommer aldrig mer att bli vad det varit, det har våra politiker själva sett till.

Av Sven-Erik Hemlin - 16 november 2018 19:37

De politiska partierna och politiskt engagemang har alltid angetts vara grunden för vår demokrati, nu visar det sig att de är en fara för landet och vår demokrati. Det är tydligen lätt att infiltrera de olika partierna med syften som inte har med demokrati att göra. Det som hänt inom SSU i Skåne skall ses som ett bevis på att religionsfanatiker, är ett större hot än det lilla antal nazister som finns i vårt land. De syns nämligen, det gör inte de som infiltrerar och antagligen rapporterar till regeringar och eventuella uppdragsgivare utanför vårt lands gränser..


Har en känsla av att våra politiker måste se sanningen i vitögat och sluta vara naiva, vad politik numera handlar om är ett tjuv och rackarspel där alla medel är tillåtna. Med så många invandrare och anhöriga som nu bor i vårt land, naturligtvis kommer de att försöka nå positioner där de kan utöva påtryckningar för att förbättra för egen del. Ett enat land, glöm det.


I många andra länder som haft invandring finns regler om att ta seden dit de kommit. Om någon av skilda anledningar flyttar till ett land betyder det i princip att vara beredd på att starta ett nytt liv. Oavsett vad som var orsaken till att lämnade det gamla landet, kan det inte varit mycket att hurra över. Så var det i vårt land en gång för länge sedan och många svenskar emigrerade till Amerika.


Då handlade det om fattigdom i vårt land, nu är det många välutbildade ungdomar som inte ser någon framtid för vårt land. Men det är inte bara unga som flyttar till andra länder, utan även äldre som med endera pensioner utöver de vanliga, eller efter att ha fått ett välfyllt konto genom försäljning av sina bostäder. De vill ha ut det mesta av den tid de har kvar i livet.


Vad än en del människor tycks tro, kommer aldrig varken invandrare, flyktingar eller deras barn att bli svenskar. Har talat med många invandrare som kom hit för många år sedan och de känner sig utanför därför att det ständigt uppstår kulturkrockar. Men det största hotet upplever de från de klaner som ostörda av myndigheter etablerat sig i vårt land.

De politiska partierna har brottats med svårigheter att locka till sig de unga, men aldrig tagit reda på orsaken.


Ungdomsförbunden har de definitivt inte haft någon koll på och varit dåliga på att ta hand om eventuella påläggskalvar. Det i sig har inneburit att partiledningar blivit kvar i det gamla och haft svårt att hänga med i den snabba utvecklingen av vårt samhälle.


Kraften i allt det nya har inte alls uppmärksammats, fortfarande finns på många ställen Arbetarkommuner som fungerar som rådgivande till Socialdemokratisk ledda kommuner. Ingen tycks fatta att det verkligen är som en fornlämning, en påminnelse om hur vårt land en gång var. När den ena överraskningen efter den andra drabbar våra politiker kan man bara säga, välkommen till verkligheten.


En kvarleva från flydda tider är att när någonting för våra politiker obehagliga saker dras fram i dagsljuset, skall locket läggas på och det skall utredas internt. Man kan säga att de som ställt till det ges en möjlighet att städa undan eventuella bevis, men eftersom det redan nått utanför verksamheternas gränser är det svårt att fatta vitsen med att lägga locket på.


När våra politiker tappade greppet om det uppdrag de har måste man gå tillbaka många år. Att ingen politiker uppmärksammat det är för många ofattbart, eller snarare ett bevis på att de levt i sitt eget utopiska välfärdssamhälle. Det som av politiker kallas för ett välfärdssamhälle är en fantasiprodukt som kläs av i takt med alla försämringar.


Det politiska styrelsesättet är föråldrat och alldeles för tunggrott, om det uppstår tveksamheter angående ett beslut överlämnas det till en utredning. När denna utredning är klar kan den kastas i papperskorgen eftersom nya förutsättningar visat att det var fel tänkt redan från början. Man hade inte tagit med i beräkningarna att det ständigt sker förändringar som beslutsunderlagen inte passade ihop med.


Lagar och förordningar är en sak, men vi kan inte ha politiska företrädare som bestämmer hur invånarna skall leva. Som det blivit styrs människorna till att bli någonting det knappast är meningen att de skall vara, ett redskap för staten, kommunerna och landstingen. Det är ju de så kallade förtroendevalda som är invånarnas redskap att få ett bättre samhälle.


Någon klok människa lär ha sagt att som vi formas i vår ungdom, bär vi med oss genom hela livet. Hur formas våra unga i dag? Vardag för många är en skola i kaos eftersom lärarna fråntagits rollen att vara den som bestämmer i klassrummen. Märkligt att inte den som skall lära de unga för livet, inte ens har rätt att bestämma över sin arbetsplats.


För våra politiker borde varningsklockor ringa med sådan kraft att de med alla medel måste få tyst på dem. Vad som skapas är en stor grupp som snart kan påverka sina egna liv och kommer knappast att lyssna på vad politiker har att säga. De har lärt sig att det går att skapa egna lagar som gör det möjligt att påverka eller helt enkelt strunta  i de lagar som gäller.


Vill vi verkligen ha ett samhälle där endast de starkaste överlever? Ändå är det vad politiska beslut lett fram till, det är beslut som kört över invånarna och lagt ribban där den nu ligger. Våra politiker har inte insett att de inte haft en aning om vad de varit med om att besluta om. Men så länge de inte kan ställas till svars försvaras de felaktiga besluten, kan de fortsätta förstöra för svenska folket.


John Bunyan skrev en gång för länge sedan någonting som stämmer in på hur svenska folket känner sig när deras så kallade politiska företrädare upplevs som pajasar. Han skrev nämligen: Somliga ting är sådana att det får våra läppar att småskratta medan hjärtat värker. Det är en sorglustig föreställning våra politiker bjuder svenska folket på.

Av Sven-Erik Hemlin - 13 november 2018 18:38

Den första tanken som slog mig efter att ha satt mig ner med en mugg varm choklad bredvid var: Vet vi överhuvudtaget hur människor fungerar? De flesta fungerar sorgligt nog som robotar, eller snarare gör allting av gammal vana. Morgonrutiner som om de blir störda påverkar resten av dagen, samma sak med plötsligt uppdykande och irriterande problem, allt skall gå sin gilla gång, annars ...


Ofta hör man någon säga: jag hade räknat med att göra någonting helt annat, men det sprack. Inte så konstigt med det, det går nästan aldrig som man tänkt sig. Det här har gjort att många människor blivit självcentrerade, det egna jaget tar upp en stor del av tänkandet. De ser inte sig själva som egoister, så långt tänker de inte ens.


Det är ett bra tag sedan nu, men det har faktiskt hållits skrattkurser i vårt land. Skulle behövas ännu mer i dessa eländes dagar då till och med vädret slår ner humöret. Kanske är det verkligen så illa att svenska folket glömt bort att skratta, många skulle behöva skratta åt sina egna dumheter, inte minst våra politiker. Enbart Kristersson skulle om inte det han säger är ett allvarligt hot mot många av landets invånare, kan ses som ett enda stort skämt.


Hans sätt att uttrycka sig har retat upp många, men kanske mest att han tror sig var lämpas att vara landsfader. Eller som en tidigare partikamarat sade, jag kände honom innan han började utmåla sig själv som ett helgon. Vad han menade med det får andra fundera över, men många underliga saker har han varit delaktig i, så någon gloria passar knappast på hans huvud.


Naturligtvis är det svårt att hitta en politiker som inte har ett eller flera lik i garderoben, det är av den anledningen vårt politiska styrelsesätt är alldeles åt helsike. Vi är bara människor var det en politiker som försvarade ett vansinnigt beslut med, men då skall de inte heller ha viktiga maktfunktioner som kan påverka invånarna. Svenska folket har inte råd med att de politiska företrädarna gör misstag.


I en tid då nya politiska vindar börjat blåsa passar inte heller Moderaterna in i den framtida bilden. De båda regeringsperioderna blev inte alls som de tänkt sig, men de trodde ju blint på att svenska folket med ett arbete kunde köpas och göra partiet till ett statsbärande. De räknade aldrig med vad konsekvenserna skulle bli för alldeles för många, till och med sympatisörer drabbades och blev före detta.


Ingen kan påstå annat än att Moderaterna är ett höginkomsttagarparti som med alla medel ser till att de som redan har skall få ännu mera kvar, det vill säga genom att betala lägre skatt. När de rika talar lyssnar inte minst Moderaterna. Lägre skatt innebär nämligen att dessa personer kan ta ut högre löner, men problemet är att med de årslöner de har, måste man lägga ihop åtskilliga årslöner för pensionärer och de med permanent sjukbidrag, för att komma upp till det en enda person tjänar på ett år.  


Vad inte våra politiker räknat med är att svenska folket skulle börja opponera sig emot de skapade orättvisorna, men alla orättvisor har fungerat som droppen som urholkar stenen. Det räcker inte längre att justera ekonomiska orättvisor med ett par hundralappar, nu är det tusenlappar som gäller och det rubbar inte minst de politiska cirklarna.


Senaste valet visar med all tydlighet att invånarna fattat galoppen, tyvärr läggs röster på partier som aldrig kommer i närheten av en riksdagsplats, eller en plats inom kommuner och landsting. Lär sig svenska folket att rösta med hjärnan istället för hjärtat, kan det bli intressant framöver. Kanske det till och med blir så att de traditionella partierna måste ta till sig och titta närmare på vad som intresserar allt fler invånare.


Om inte alla tecken slår fel blir det sakfrågorna våra politiker måste ta tag i och det finns många viktiga sakfrågor som invånarna anser viktiga. Det betyder att de som kommer hårdast i kläm i första hand blir kommunal- och landstingspolitiker. De lokala problemen är betydligt lättare att sätta fingret på och det är därför missnöjet har växt överallt ute i landet. Till och med i en storstad som Göteborg.


Skulle inte förvåna om krav ställs att kommunerna och landstingen öppet måste redovisa vad skattepengarna går till. Det skall vara möjligt i dag för den som vill gräva i finanserna, men det har inte "vanligt" folk tid med. Däremot kan de precis som våra politiker läsa statistik i form av färgglada staplar och tårtbitar, där de utöver de normala kostnaderna kan se hur mycket det kostar invånarna att ha folk anställda för att ge dem den service de betalar för. Det har inte invånarna en aning om i dagsläget.


Noterade som hastigast att SD ställer sig bakom M och KD i den omröstning som skall göras i morgon. Det verkar som om Åkesson börjar få panik, annars skulle han aldrig ställa sig bakom Kristersson. Röstas Kristersson ner i morgon har SD valt sida och kommer knappast att få vara med i gemenskapen under lång tid framöver. Sunda förnuftet säger att det enda parti som skulle tjäna på ett nyval är Socialdemokraterna och plocka väljare från SD. Det är naturligt om de missnöjda som röstat på SD tröttnat.


Har en känsla av att Socialdemokraterna är det parti som tvingas ta skeden i vacker hand och föra den politik partiet en gång utgick ifrån, att sätta människorna i första rummet. Att partiet blir det som skär ner på onödiga verksamheter som bara kostar pengar. Det skydd vårt politiska styrelsesätt skapat har blivit lika ihåligt som trygghetsförsäkringarna, det är den politiska existensen som står på spel.


Zacharias Topelius skrev en gång:  Akta dig väl att såra din nästa. Är såret djupt kan det ej alltid läkas och upphör då heller aldrig att svida. Och det är ju exakt vad de politiska misstagen handlar om, alldeles för många människor har allvarligt sårats av politiska beslut.  

Av Sven-Erik Hemlin - 10 november 2018 08:29

Man kan ofta läsa att äldre människor överges genom den digitalisering som inte är vad folk önskat sig utan tvingas anpassa sig till. Ur miljösynpunkt och för att spara på våra naturresurser kan papperstidningarnas sorti ur våra liv ses som en fördel, men det drabbar även en mycket stor del som inte kan ta del av det som kan läsas på digitala medier.


Naturligtvis borde man tänkt på att äldre människor skulle få det svårt att hänga med, de har växt upp med papper och penna, många använder fortfarande huvudräkning istället för en kalkylator som var rätt ovanliga när de växte upp. Säg den expedit som idag kan räkna ut växel i huvudet, de trycker på en knapp så är det klart. Varför då anstränga sig att räkna ut det i huvudet.


På något underligt sätt väcker det misstanken om att den försämrade skolan, ständiga försök att begränsa yttrandefriheten betyder att våra politiker börjar känna flåset i nacken. Hur skall de kunna kräva mandat att bestämma över invånarna när de inte vet mer än folk i gemen. De har helt enkelt en intelligens som speglar ett genomsnitt av befolkningen i vårt land. Skulle vara intressant om de testades mot femteklassare trots den låga utbildningsnivån vi fått.


Många politiker har tagits på sängen när folk tittat på sakfrågor istället för idéer och visioner om hur vårt samhälle skall utformas. Ett enda parti har hållit fast vid en sakfråga som det visat sig överensstämma med hur många ser på det som hänt med vårt land. Fler tillkommer hela tiden i takt med att samhällen förändras och kulturkrockar ställer till det. Om inte den sakfrågan varit viktig för många hade det visat sig vid valet.


Det finns så många sakfrågor för våra makthavande politiker att verkligen ta itu med, att det inte finns utrymme för egna förslag. Just nu snurrar hjulen och våra politiker gnuggar händerna och vill använda pengarna till saker som definitivt inte gynnar invånarna som helhet. Förhoppningsvis omedvetet har beslut fattats som påverkat alldeles för många på ett förödande sätt, det är de negativa besluten som skapat det instabila politiska läget, inte invånarna.


Vad våra politiker beslutat om och räknar med skall komma är ett elintensivt samhälle, hur de smarta maskinerna, robotarna och elbilarna skall kunna matas med den nödvändiga elen räknar man med skall lösas efter hand på ett smidigt sätt. Så tänkte man också om en kommande åldrande befolkning, som debatterades för tjugofem år sedan. Nu har vi det, men det löste inte sig självt som våra politiker trodde.


Har full förståelse för att våra politiker skulle vilja dra ett streck över det som hänt sedan 2015, kanske till och med längre tillbaka. Vet inte om ni hört talas om Snedtänkt, en grupp som finns på nätet. Här platsar i alla fall våra politiker in, ingenting har kunnat visa sig vara mer snedtänkt än hur våra politiker tänkt. Om de tänkt överhuvudtaget, vilket är en skrämmande tanke.


Nu önskar säkert många att de skulle byggts en mur runt vårt land precis som Trump vill, men istället stod vår statsminister och sa att vårt land inte hade några murar. Hit var alla välkomna enligt alla partier utom ett enda. Vem hade lovat våra politiker att yttra någonting sådant? Det är så man måste se de motsättningar som blivit resultatet av flyktingmottagningen. Vad jag kan förstå är deras egna fattade beslut egenmäktigt förfarande och därmed brottsligt. Det finns många saker våra politiker drivit igenom som måste anses som brottsligt, men när skall de ställas till svars för sina handlingar och av vem?


Det finns en mening med allting brukar man säga och kanske var det meningen att våra politiker skulle visa upp hur lite det vet om hur allting fungerar. Det hjälper inte att i efterhand säga att de inte kunde ana att det skulle bli som det blev, men då skall de inte heller tala om för svenska folket hur de skall tycka och tänka. De enorma problem som skapats har lämpats över på invånarna som en het potatis. Det är makthavarnas förmynderi som retat många, de har ingen som helst rätt att styra över invånarna, de skall se till att allt fungerar.


Man ser flera länder försöka blockera de sociala medierna och det kan man förstå, glöm teve och radio det är på nätet det går att läsa bara sekunder efter att saker har hänt. Politikers uttalanden, fadäser de gör sprids över hela landet, det skydd våra politiker hade under industrisamhällets dagar är borta för länge sedan, men de har inte fattat det. De är lika sårbara som de som drabbats av Försäkringskassans omänskliga bedömningar, men de drabbade kan slå tillbaka genom att rösta bort de som orsakat deras problem.


Vad som kommer ut av det här är svårt att säga, men de gamla etablerade partierna har skapat ett monster som de får svårt att besegra. If you can't beat them, join them är ett bevingat uttryck och det är väl där vi hamnar efter många om och men. Två halvstora partier som inte vill samarbeta med varandra och som till sin hjälp på vardera sidan har små partier som kämpar för sin överlevnad, kan inte streta emot hur länge som helst, för då hotar ett förnedrande nederlag.


Spärren till riksdagen måste höjas till det dubbla mot i dagsläget, vilket skulle gallra bort de partier en majoritet av invånarna inte vill skall ha någonting att säga till om. Det skulle kunna leda till att högst fyra partier blir kvar och riksdagens ledamöter kan reduceras med två tredjedelar. Vad det innebär i inbesparing av partistöd med mera kan alla räkna ut.


Jag förstår de som säger att de inte vill att varken SD eller V skall ingå i en regering, det är två ytterlighetspartier med många lik i garderoben. Men SD har stöd av runt en femtedel av svenska folket och om de andra partierna skall fortsätta kriga om makten, finns risk att SD blir landets största parti. Är det inte dags att skrota vårt föråldrade och korrupta maktsystem och skapa någonting som är i takt med tiden? Det är inte de än så länge största partierna och verkar inte heller bli det. Politik handlar inte om styrkeförhållanden, det handlar om ödmjukhet att få för folkets talan.

Av Sven-Erik Hemlin - 8 november 2018 08:48

Valet i Amerika fick likheter med vårt eget, precis som Kristersson ser Trump en förlust som en seger. Men visst märks det att det går rent ut sagt dåligt för de politiska partier som försöker hålla sig på mittlinjen, men de övriga har inte heller någonting att hurra över. Fem partier som över nittio procent av väljarna inte vill ska ha något inflytande men ändå envist kämpar för det måste ses som tomma tunnor bullrar mest.


Nåja, de båda största partierna har inte heller någonting att skryta över, det är alldeles för många som inte sympatiserar med deras politiska budskap. Det sägs att alla dessa partier som ständigt pockar på uppmärksamhet är garanten för vår demokrati, men demokratiska beslut var det länge sedan som fattades i vårt land. De majoritetsbeslut har fattats under många år kan bara ses som styrkedemonstrationer och har ingenting med demokrati att göra. Tycker att de stora partierna borde inse hur små de egentligen är när de måste ta hjälp av småpartierna.


Man märker tydligt att det gått så långt att de politiska makthavarna och väljarna hamnat på kollisionskurs och protesterna börjar till och med nå upp till beslutsfattarna. Eller snarare de som lojalt ställer sig bakom sina partiledningar, många av dem har ingenting att falla tillbaka på om de mister sina välavlönade platser som förtroendevalda. Det är otroligt många som är beroende av att partiet håller sig kvar över riksdagsspärren, men också att kan behålla sin plats i kommunalfullmäktige eller inom landstingen.


Om SD lyckats med en sak utöver att dra till sig över en miljon sympatisörer, är det att sno platser i de församlingar de traditionella partierna sett som självklara. Naturligtvis avtrubbas lojaliteten hos de som mister sina platser och förpassas till en anonym tillvaro. Kan förstå de politiker som funderar på att hitta sin plats hos SD  (eller redan gjort det) eftersom  SD har och har haft svårt att fylla sina stolar. Vem kunde ens ana det för femton år sedan.


Eftersom många har politiken som yrke har deras roll som företrädare för sina väljare helt kommit i skymundan. Det gäller att i första hand säkra sin egen plats, så det måste till att slicka rätt rövar, det vill säga partiledningarnas. Det i sin tur för med sig att partiledningarna hela tiden tror sig göra rätt eftersom ingen säger emot.


Det stora problemet är de som biträder våra politiker, det är de som skulle ha uppfattat varningssignalerna. De skulle varit ute i affärer, på gator och torg för där skulle de hört vad svenska folket anser vara viktigt. Men alla dessa rör sig inom samma krets och försöker norpa åt sig idéer andra partier har att komma med. Eftersom alla partier är lika vilse i pannkakan har vi hamnat i den situation vi nu är.


Att Gudrun Schyman kastat in handduken är ingen överraskning, hon har insett att den traditionella politiken är körd. Framtiden kommer inte att handla om politiska visioner och reformer, utan sakfrågor som är viktiga för invånarna och problematiska för makthavarna. Eftersom de flesta politiker inte vet vad invånarna vill ha, blir de tvungna att ta skeden i vacker hand och lyssna på vad invånarna anser vara viktigast.


Som de flesta kanske märkt lunkar vårt land på trots avsaknaden av en regering, det är nämligen så fiffigt system vi har att den uppbyggda kontrollapparaten gör att våra politiker egentligen är överflödiga. Så var det knappast tänkt att det skulle bli, byråkratin skulle fungera som ett skydd att kunna bevara vårt politiska maktsystem.


Vad det lett fram till är att våra politiker skapat sitt alldeles egna lilla samhälle, de tror verkligen att vi alla lever i ett välfärdssamhälle. Det är därför vi återkommande får höra att vi måste slå vakt om vår demokrati och att vårt välfärdssamhälle måste bevaras. Att inte "vanligt" folk fattar vad de pratar om kan man förstå, de ser bara försämringar och hur politiska beslut kör över dem.


Partiledarna har haft fullt upp med talmansrundor och rävspel bakom kulisserna att de nu glömt bort sina väljare. Att det är svårt att bilda en regering är inte förvånande, prestige går före landet och invånarnas bästa. Det rävspel som pågår har vi fått uppleva de senaste tjugo åren, tydligast har det varit inom kommuner och landsting. Samhället och invånarna har förändrats, men de politiska partierna har envist vägrat förnya sig.


Man får en känsla av att folk väntar på att någonting nytt skall växa fram, en rörelse som är anpassad efter den moderna tid vi lever i. Orättvisor finns det gott om precis som förr i världen, det är dags att folk kliver upp på barriärerna igen. I ett land där de viktigaste funktionerna är skattefinansierade, har blandats in lönsamhetskrav som skapat ökade avgifter på toppen av de skatter som betalas in. Var och en inser att någonting kostar pengar som inte skall göra det, nämligen politiska ledningar och byråkrater som förökar sig som amöbor.


Vårt land har ett styrelsesätt där personer utan de kvalifikationer som krävs sitter i beslutande ställning som påverkar invånarna. Eftersom allt numera handlar om ekonomi, måste vi därför istället för politiskt tillsatta ha kvalificerade personer med erfarenhet av att ledarskap, organisation och rationalisering. Dessa personer behöver bara följa en enda instruktion, och det är att följa den lag som finns, att på bästa sätt förvalta invånarnas skattepengar. Vårt land måste rationaliseras vilket för med sig att politikers roll drastiskt måste förändras.


Om vårt land skall drivas företagsmässigt är det mycket som måste bort, inte minst en mycket stor del av de statliga verken. Många av dessa statliga verk har ingen annan uppgift än att tolka de beslut som fattas av EU. Det har vårt lands byråkrater varit odugliga på, de har haft fullt upp med att försvara sin egen existens.   


Jag har aldrig kunnat acceptera politiken som ett "yrke", det finns ingen utbildning för det, endast vad som många politiker själva framhåller, att de har social kompetens. Kom därför på ett citat av Richard Müller-Freinnenfels skrev en gång och som lyder så här: De flesta yrken är blott ramar, där de mest olikartade begåvningar kan få rum och inom vilka de mest skiftande typer kan verka alltefter läggning och kynne.


Det citatet passar in på politiker som är ett tvärsnitt av folket, men  när det gäller våra politiker försöker de passa in i en alldeles egen ram som skapats enbart för dem.

Av Sven-Erik Hemlin - 6 november 2018 08:20

I dag händer det. Följer med intresse det som händer i Amerika där gubbväldet nu utmanas av inte minst en hel hög med unga kvinnor. Inom de båda partierna Republikanerna och Demokraterna är det lika illa, med alla medel försöker de gamla uvarna hålla fast vid sina prestigefyllda uppdrag. Precis som i vårt land har det inneburit att vara politiskt korrekt, det vill säga hålla varandra om ryggen för att bevara den exklusiva klubben intakt. Men nu håller den på att krackelera och kanske till och med rasa ihop.


Man brukar säga att nya vindar blåser, men de vindar som nu blåser är så oberäkneliga att det inte går att vända kappan efter vinden. Det politiska etablissemanget har målat in sig i ett hörn tack vare sina ställningstaganden, när de försöker slingra sig ur knipan förvärrar de istället sin egen situation.  Våra politiker bör noga studera utfallet av mellanvalet i Amerika, då kanske de kan se hur vindarna i vårt land kommer att blåsa.


Folk är trötta på det samhälle vi fått, den signalen borde nått alla politiskt aktiva vid det här laget. Storstädningen i Norrbotten visar att det politiska "yrket" inte alls är så säkert som det en gång var. Vid senaste valet började det röra sig på kommunal nivå lite överallt, vi kan räkna med att det kommer att visa sig även vid nästa val. Som utfallet av valet blev kan inte svenska folket ha det, eller rättare sagt det kaos som uppkommit på grund av svenska folket inte längre röstar som de alltid gjort. Men det är ju en rättighet svenska folket har så det måste tas med i beräkningarna.


Svenska folket vill inte ha en regering eller politiska makthavre på lokal nivå som tvingar invånarna att anpassa sig efter de beslut som fattas. Vad som krävs är en regering som ser till att svenska folket får bästa möjliga valuta för sina skattepengar, samma sak gäller kommuner och landsting. Så sker inte och har inte skett på många år. Och det är väl det som är våra politiska partiers stora problem, hur ska de kunna undvika att folk till sist i protest vägrar gå till valurnorna?


Vårt politiska styrelsesätt är en mycket stor orsak till att vårt land blivit som det nu är. Att det dessutom får de politiska företrädarna att framstå som patetiska löjeväckande figurer verkar de inte ens ägna en tanke. De vill framstå som handlingskraftiga som kan få saker och ting utförda, men det är inte lätt med tummen mitt i handen. Istället för färgstarka ledare upplevs partiledarna som en skock kameleonter som skiftar färg för att smälta in i omgivningen.


Vår enorma byråkrati som är skapad för att skydda den politiska makten, skapar på grund av inkompetens och bristfälliga direktiv oöverstigliga problem. I många fall vet inte de offentliga verksamheterna vad som gäller och tolkar de direktiv som ges som fan läser bibeln.


Den som skall ställas till svars när det uppstår problem som med exempelvis Försäkringskassan, är ansvarig minister. Men så är det inte när denna person sätts under press, då heter det att många är inblandade i de direktiv som getts. Är det tjänstemäns förslag som skrivs under? Men en fråga måste kunna besvaras, om direktiven är alldeles åt helsike, vem är då ytterst ansvarig för att de rättas till?


Vad som förvärrar är tidningarnas försök att skapa lockande löpsedlar, de trissar upp den dåliga stämning som uppstått istället för att försöka reda ut begreppen. Men är man ute efter sensationer, varför inte göra en utförlig artikel om Kristerssons minst sagt underliga affärer på skattebetalarnas bekostnad? Sätt rubriken: Är denna man verklig lämplig ens som partiledare?


Att lämpligheten provas och vädras när det gäller jobbet som statsminister är inte för mycket begärt. I Kristerssons fall finns många uttalanden som gör honom fullständigt olämplig att representera svenska folket och alla uttalanden och märkliga "affärer" finns att läsa på nätet. Det är av den anledningen jag fört fram att en opolitisk statsminister är att föredra, en som kan sparkas om inte jobbet sköts på rätt sätt.


I det politiska maktsystemet finns en vaneföreställningen om vad leda och fördela egentligen innebär. Ett politiskt förtroendeuppdrag innebär att på bästa sätt tjäna folket som helhet, inte en förmögen grupp som anses vara bra för landet. Invånarna tvingades ställa upp och hjälpa bankerna som var på fallrepet, nu anser bankerna att de inte är till för att hantera invånarnas pengar, de är affärsföretag som har fastställda vinstmål att nå upp till.


För de som har pengar är bankerna en osäker plats att förvara dem med den finansiella oro som finns, det är betydligt säkrare att ha dem i madrassen. Någon ränteförlust handlar det inte om tack vare den negativa räntan – som ingen räknat på vad staten förlorat i intäkter på inkomsträntor och ränteavdrag. Vad våra politiker inte fattat är att hela svenska folket får vara med och betala, till och med de sämst ställda.


Med hoten om de smarta maskinernas och robotarnas ankomst tillika med att vi kan se tecken på en ny finanskris, bråkar våra politiker om vem eller vilka som skall få bestämma. Har de överhuvudtaget tänkt över vad de vill bestämma om? Det är ingen skröna som berättas om hur människor kommer att ersättas av maskiner, men hotet om en lågkonjunktur är mera akut. Vi vet inte när det händer, det kan hända i början på nästa år eftersom allt är så oroligt. Eftersom  trygghetsförsäkringarna som fanns har trasats sönder, kan det alltså bli statens problem att försörja alla de som förlorar sina arbeten.


I kölvattnet av att människor förlorar sina jobb kommer problemen med det skuldberg som finns, det drabbar inte bara långivare och de som inte längre klarar av att betala av sina lån, det drabbar alla. Lägger vi dessutom till det stora antal som kommit till vårt land är det en omänsklig uppgift våra makthavande politiker står inför.


Handelskriget har redan orsakat skada på den globala ekonomin, inom några veckor kommer vi att kunna se konsekvenserna av Brexit. Allt sammantaget kan vi inte göra annat än att hoppas på det bästa. Först nu börjar de utanför storstäderna i England som röstade för ett utträde förstå, att det inte är som att byta kalsonger eller trosor. Men det var ju så lätt att ta till sig allt tal om nackdelarna, fördelarna däremot var det ingen som riktigt visste vilka de var. Men så är det här i världen, det finns för- och nackdelar med allting.

Av Sven-Erik Hemlin - 3 november 2018 07:38

Det är skillnad att vakna tidigt på sommaren och till grått och trist höstväder. Om ni inte märkt det så pekar även den ekonomiska barometern på ostadigt just nu, om några dagar får vi se hur  mellanvalet i Amerika påverkar aktiemarknaden. Det kan bli lika stökigt i Amerika som här hemma när folk inte längre röstar som de alltid gjort. Vad valet tycks komma att handla om i Amerika är för och emot Donald Trump och många Republikanska politiker kan komma att svära ve och förbannelse över honom efter valet.


För och emot är våra partiledare verkligen, men det är svårt att hålla reda på vad de är för och vad de är emot. Det som var rätt tänkt för fyra år sedan skiljer sig från vad som är det idag, vilket beror på att invånarna inte bryr sig om vad som är politiskt korrekt. Kan förstå att lobbyisterna inte vet vem de skall försöka sälja in sina förslag till. Måste kännas ganska lönlöst när ingen kan bestämma någonting på egen hand utan allt måste stötas och blötas. Det som händer är ju för många som att bli lurade på andra akten av en föreställning och får gissa sig till hur det slutar.


Men orolig börjar säkert vårt politiska etablissemang bli, hela upplägget med att oavsett vilket block som vinner valet skall allt ändå vara sig likt. Visserligen vann ett block, men det räknas inte och som så ofta tidigare, har inte våra politiker ägnat en tanke åt hur invånarna tycker och tänker. För att tänka är vad en stor del av svenska folket börjat göra. De har sett vad som händer vid sjukdom och arbetslöshet, de allmosorna betalar inte ens de fasta kostnaderna för boende med mera. Den väntande pensionen vågar folk inte ens tänka på..


Nåja, en sak är tydligen säker och om det kan man läsa rätt ofta, nämligen att vi lever alldeles åt helsike fel enligt experter och att så här kan det inte fortsätta. Läser man lite mer får man  förklaringen att människorna för länge sedan passerat gränsen för hur många det skall finnas på jorden. Ju fler människor desto större problem, så teorin att fler människor genererar mer pengar och välfärd är med andra ord felaktigt.


Vårt så kallade välfärdssamhälle lever farligt, det har sedan många år levt hand i mun, den buffert som finns räcker bara några månader. Mycket av det beror på gamla synder och de akuta problemen blivit fler. Det är så illa att allting står och faller med att invånarna konsumerar och kan betala sina lån. Tidigare var storföretagen grunden som stöttade upp, nu har vi ett tjänstesamhälle vilket betyder att om konsumtionen kraftigt avtar, blir många försäljare, hantverkare och butiksanställda arbetslösa.


Ett tjänstesamhälle fungerar så länge det finns kunder som kan betala för den service tjänsteföretagen har att erbjuda. Det samhälle vi har är helt beroende av att människorna fortsätter konsumera som de gjort och helst ännu mera. Men till det som hittills konsumerats har lånats pengar och  människor världen över har tagit ut förskott på de pengar de skall tjäna längre fram. Men om jobben försvinner kommer det inte in några löner att betala tillbaka det som tagits ut i förskott.


Det fåtal som sitter på svindlande förmögenheter har insett att det räcker med lite ekonomisk oro för att det hela skall flamma upp och bli en rejäl brasa. Varje gång det blir en nedgång på börsen ges alltid lugnande besked och det rullar på ett tag till. Den senaste tiden har det blivit svårare, mycket beroende på att handelskriget nu börjat ge effekt. När man kan läsa att det kärvat till sig i Kina tror vi att det inte berör oss, men det gör det faktiskt.


Alla länder är numera en del av den globala världen vilket en del experter inte minst i Asien ser som både en för och nackdel för deras del. En mycket stor del av det som tillverkas och säljs kommer från Kina, Sydkorea, Taiwan, Indien, Indonesien med flera länder och dessa varor ersätter man inte i en handvändning med egen produktion. Om det ens är möjligt. Även om det svider just nu har Kina råd med ett handelskrig det har inte Amerika med sitt enorma budgetunderskott.


Vi är på väg in i tider där var och en är sig själv närmast, vilket lett fram till att vår värld blivit betydligt oroligare på kort tid. Det vi ser är en låsning genom att länder börjat tänka protektionistiskt vilket drabbar alla länder i slutändan. Men ser man tillbaka på historien så är det inte förvånande, stora mäktiga riken har fallit av skilda anledningar och klimatförändringar har inträffat i miljontals år.


Det som är på väg att förändra vår värld är att de unga insett att deras förfäder och föräldrar blivit utnyttjade och grundlurade. De köper inte det politiska budskapet att det måste skapas låglönejobb, de är nämligen inte till för att de unga skall kunna tjäna pengar, utan för att någon skall tjäna mera pengar genom att betala låga löner.


Både politiker och företag kallar låglönejobben för instegsjobb, det sedan är upp till var och en att skaffa sig ett bättre betalt jobb. Eftersom det är lättare sagt än gjort blir många av de unga kvar i låglönejobben. Men många av dessa låglönejobb är helt beroende av konsumtionen, sjunker den blir de av med jobben därför att de då kostar pengar, istället för att tillföra ägarna pengar.


Det synsättet kan man förstå hos företag, men efter den principen fungerar även våra offentliga verksamheter numera. Tydligen kostar lärare, sjuksköterskor, poliser med mera pengar som skulle kunna användas till annat. På annat sätt kan inte förklaras att lönerna inom dessa yrken halkat efter, och då inte minst i förhållande till våra politikers generösa lönehöjningar. Naturligtvis får det folk att tänka vad som behövs mest för att vårt samhälle skall fungera och där drar våra politiker kortaste strået.


Slutsatsen de unga dragit av det här är, att det är åt helsike fel, att de egentligen inte har någon möjlighet att påverka eller styra sina egna liv. Ur det har växt fram de nya demokratirörelserna som kräver att den som har råd måste betala och inte som nu få igenom skattelättnader. För traditionella politiker har det kommit som en överraskning, det var inte så det var tänkt att fungera. Tänk om de rika gör slag i saken och flyttar som de hotat med?


Ägarna själva kan enkelt flytta, men att flytta företag är ingen lätt procedur och frågan är vart de skall flytta. Många av de stora företagen lever på vårt lands naturtillgångar, var hittar de vad de behöver någon annanstans?  Har en känsla av att det blir de rika, banker och de stora företagen som kommer att få krypa till korset en vacker dag. De kan skaffa smarta datorer och robotar som gör jobben, men vem skall köpa produkterna eller tjänsterna?

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards