Alla inlägg under december 2018

Av Sven-Erik Hemlin - 30 december 2018 15:18


Ytterligare ett år har lagts till de tidigare och vilket år det varit. Minst sagt fullt av överraskningar men också ett bevis på den dubbelmoral som finns i vårt land. Alla heliga kor har slaktats och man börjar fundera över vad det är för land vi lever i. Det gäller tyvärr i fler än ett avseende. Hur miljöns och moralens väktare fått utrymme för sina åsikter är svårt att förstå, men det har varit en hycklarnas marknad det här året.


I flera år har rasism används som motargument när SD fått allt fler sympatisörer. Nu visar det sig att det inte alls är rasism att föra en hårdare linje mot att flyktingar kommer hit, folk har fått upp ögonen att ett stort antal av dem är ganska välbeställda flyktingar som kommit till vårt land. När det dessutom visat sig att de som ömmar för tiggarna göder den organiserade brottsligheten inser man vilka som är orsaken till många av vårt lands problem och det är inte svenska folket i gemen. Men det har definitivt tagit udden av den empati det var meningen att svenska folket skulle  känna för ankommande flyktingar och tiggare.


Naturligtvis slår det tillbaka när folk inser att de manipulerats, vilket i alla fall två av våra partier trott sig insett värdet av rent politiskt. Som en följd av det har KD nu accepterat den politik SD fört sedan många år tillbaka och gjort sällskap med M för att rensa upp det som blivit fel. Med hjälp av SD naturligtvis, för själva har de knappast många som stödjer dem. Som det nu ser ut är runt sjuttiofem procent emot M och KD, antagligen fler inom kort när den budget som med hjälp av SD drevs igenom visar sitt fula tryne. Men skulden ligger också på de övriga partierna velighet och feghet som släppte fram budgeten. Man blir aldrig klok på politisk taktik för den fungerar nästan aldrig.


När vi nu står mitt uppe i en politisk sandlådelek, kan man genom att se tillbaka förstå hur det kunnat ske. Vi kan nämligen se tillbaka på ett år då regeringen månat mer om miljön är invånarna. Vi har också kunnat se hur Moder Natur tagit hämnd på människan, på annat sätt kan man inte se på de våldsamma orkanerna, ösregn och torka som orsakat fruktansvärda bränder runt om i världen och till och med i vårt land. Människan kan inte bekämpa det som blivit fel på annat sätt än att vi lever annorlunda, men hur skall det gå till när människorna pressas till sitt yttersta?


Vad skulle hända om människorna jobbade mindre istället för som nu pressas till en gräns då varken psyket eller kroppen klarar av? Det är knappast människorna själva som väljer att pendla flera mil om dagen till sina arbeten och inte är det miljövänligt heller för den delen. Staten till och med betalar för att få ut människor i arbete, även de som är för sjuka för att kunna jobba. De som kom på den idén eller fortsätter tala om att alla måste i arbete, bör snarast dra på sig en dumstrut på huvudet.


Men om det som hänt fört någonting gott med sig, har det varit att politikerna själva bevisat att vi faktiskt inte behöver alla dessa så kallade företrädare. Under tre månader som gått har trots inkompetenta riksdagspolitikers krigande om att få vara Herre på täppan, landet ändå hankat sig fram. Det finns ju tack och lov folk som är anställda på grund av sin utbildning och kompetens.


Ute i landet är det ingen som märker om de  politiska ledningarna inom kommuner och landsting är borta, det är de anställda som ser till att det trots stora störningar på grund av politiska beslut ändå rullar på. Ändå har det än så länge inte utmynnat i en katastrof, men det beror bara på ren tur. Men visst är vi är på god väg i takt med att lärare, sjuksköterskor, läkare och poliser fått nog eller drabbats av utmattningssyndrom.


Man kan förstå att svenska folket försöker slå bort alla tankar på vad som skall hända med vårt land, alla har nog med sitt. Men just nu har många stora aktieägare myror i byxorna på grund av en svängig börsmarknad, de känner lika stor oro inför vad som kan hända nästa år som alla de med lån upp över öronen. Risken för inflation minskar i takt med den oro som Trump sprider och som grädde på moset har vi ett kommande Brexit. Det troligaste är nämligen att vi kommer att få ett större utbud än efterfrågan på  varor och tjänster vilket motverkar prishöjningar.


Om du är fattig men hankar dig fram i alla fall, var glad för det för du kommer att klara den kommande nedgången bäst. Det är alla de som har någonting att förlora som nu kommer att tvingas genom skärselden, men det är enda sättet ödet vet att utjämna de ekonomiska klyftorna. För visst är det så att det finns en mening med allting och nu går vi mot någonting nytt och okänt. Det enda man med någorlunda säkerhet kan säga är att vårt gamla politiska maktsystem är på väg att äntligen gå i graven.


Har funderat länge över varför det hållits fast vid någonting som till och med politiker med lite sunt förnuft borde ha insett vara ohållbart. Denna tankegång grundar sig på de ideologier partierna har och som är vägledande för de politiska företrädarna. Det finns inte en möjlighet att en ideologi kan hantera alla de problem som uppstår i ett land, vilket också den raserade välfärden bevisar. De makthavande drabbas av en form av tunnelseende vilket gör att de aldrig kan skapa en övergripande bild av vad som är nödvändigt för den stora allmänheten.


Försämringen av trygghetsförsäkringarna visar med en skrämmande tydlighet att invånarna inte ens kommer i andra hand. Staten och de offentliga verksamheterna skapades att ta hand om invånarna, om inte det görs är det de beslutsfattande det är fel på och dessa måste då ersättas med kvalificerade personer som kan följa den lag som faktiskt finns. Inkräktas det på individens lagstadgade fri- och rättigheter som det gjorts i vårt land när det gäller arbetslöshet, sjukdom eller handikapp, växer ett motstånd fram som kräver en förändring. Det har många gånger bevisats att folkviljan är den verkliga makthavaren, glöm aldrig det.


Läste att Konjunkturinstitutet nu reviderat den ekonomiska tillväxten för kommande år. Vad de inte tagit med i beräkningarna är den enorma ökning av invånarna på grund av alla flyktingar. Det kommer att gå betydligt snabbare utför än vad som kan räknas ut med hjälp av tidigare mallar, vilket har att göra med snöbollseffekten. En liten boll som rullar utför i blötsnö kan växa så den krossar allt i sin väg. Och just det är vad våra så kallade folkvalda orsakat, men också kommer att ställas till svars för.


Nytt år och kanske nya för många helt okända bekymmer som exempelvis att ha mindre pengar att leva på kan ses som en intressant erfarenhet. Det är ju inte vad svenska folket varit vana vid sedan drygt åttio år tillbaka i tiden. Men det är aldrig för sent att lära sig att livet kan vara som en bergochdalbana. Inte heller att ingenting vara för evigt, men det har inte många ägnat en tanke. I alla fall inte våra politiker, som tror sig bli försörjda till döddagar.


Gott slut och Gott Nytt År önskar jag de som orkat läsa det jag skrivit.

Av Sven-Erik Hemlin - 26 december 2018 18:19


Det år som gått och det läge våra politiska partier hamnat i, skapar en bild av ett land i förfall. Eller som en gammal man sa häromdagen: Det är ingen ordning på nånting. På sätt och vis hade han alldeles rätt, det är skrämmande hur skolan uppvisar usla resultat och bristen på sjuksköterskor är självförvållad som en följd av inkompetenta politiska ledningar. Omorganisationen av polisen har lyckats ställa till med mer oreda än ryska trollkonton på nätet.


Tydligt är i alla fall att de politiska beslutsfattarna varit utsatta för lobbyister och inte haft en aning om konsekvenserna. Mot allt sunt förnuft och bättre vetande har tidigare statliga företag sålts och privata företag kunnat skörda enorma vinster som skulle ha hamnat i den gemensamma kassan. En balans mellan privat och offentligt ägande är ett måste för att ett land skall fungera. Det är de för invånarna viktiga funktionerna som utgör grunden för ett lands stabilitet.


Ingenting har blivit bättre när privata aktörer tagit över, det är bara en myt att konkurrens inom det privata näringslivet håller prisökningarna nere. När privata företag skulle få ta hand om bilbesiktningar skulle det bli flera som slogs om kunderna, istället höjs priset varje år för att anläggningarna inte kan uppnå full beläggning. Är verkligen politiker så godtrogna, eller begriper de inte vad som deras beslut kan ställa till med?


Jag missunnar inte alla de som lämnat skolan, vården eller polisen för ett bättre betalt jobb och bättre arbetsförhållanden inom den privata sektorn, men med rätt ledning skulle de ha haft det som offentliganställda. Inhyrd personal kostar betydligt mer än om alla som flytt från de offentliga fått bättre betalt. Den debatt som varit om vinster i välfärden är därför helt felaktig, det är inte de privata ägarna som skall klandras, det är de politiska beslutsfattarna.


Vad alla kan se i dag är följden av ett enormt politiskt misslyckande, för det som hänt har med orsak och verkan att göra. Utan de politiska besluten där ett antal tidigare lönsamma helägda av svenska folket sålts ut för att täcka statens kostnader, skulle det funnits en stadig inkomst. Monopol är naturligtvis inte bra, men betydligt bättre än att privata aktörer kan skapa karteller där det resoneras om hur mycket det skall gå att pungslå svenska folket på.


När vi nu går in i nästa fas, den lågkonjunktur som kryper allt närmare, vad kan vi då förvänta oss? Om inte alla ekonomiska regler satts ur spel kan vi räkna med att de privata aktörerna tvingas slåss om vem som kan vara billigast. Det är så det fungerar när invånarna får mindre pengar att röra sig med och det kan bli många som kommer att tvingas leva på en usel a-kassa, men det finns till och med de som inte är medlemmar i någon a-kassa.


För de allra flesta är inte de ekonomiska marginalerna så stora som våra politiker tror och avgiften till en a-kassa kan behövas till annat. Alliansen såg ju till att röra om i grytan när det gällde just a-kassorna och ljög folk mitt upp i ansiktet att de inte behövde vara med i en a-kassa. Trots förhoppningsvis bättre vetande ansåg Moderaterna att a-kassa och sjukförsäkring skulle ses som bidrag. Hur avgiftsbelagda försäkringar kan bli bidrag, är det upp till Kristersson att förklara.


Alla rökridåer som läggs ut av våra politiker förstärker misstanken att våra beslutsfattare tappat greppet om den snabba utveckling vår värld genomgått senaste åren. Nya utmaningar i form av Artificiell Intelligens har inte ens de politiska rådgivarna något grepp om. Vad vi kommer att få se är hur liten människans intelligens egentligen är, i förhållande till de nya supersmarta datorerna.


Ja, egentligen är dessa datorer dummare än tåget, de begriper sig bara på ettor och nollor, men den nya tekniken gör det möjligt att datorerna lär sig själva. Ju mer vettigt som matas in i datorernas "hjärnor" desto smartare blir de. Där ligger människan verkligen i lä eftersom ju äldre vi blir, desto svårare att ta till oss nya kunskaper. Det är av den anledningen så kallade auktoriteter blivit det på gamla meriter och har svårt tillföra någonting nytt och revolutionerande.


De unga fattar snabbt fördelarna med att kunna använda de tekniska hjälpmedlen, de har utnyttjat dem i flera år. Skall de köpa en sak går de ut på nätet för att kunna göra prisjämförelser, ett utmärkt sätt att tjäna pengar. Än så länge är det här bara i sin linda, det beror på att det tar lite tid för de äldre att fatta galoppen. När de väl har gjort det börjar de verkliga problemen för våra politiker.


Jag har sagt det under många år men nu kan man verkligen se att vi inte kommer att behöva några politiska företrädare. Vad det kommer att handla om i en inte alltför avlägsen framtid att speciellt utvalda personer som skall fungera som invånarnas kontrollanter, till det krävs både utbildning och specialkunskaper. Vad man kan förmoda är att vi kommer att få en form av direktdemokrati som behandlar det inkomna i en superdator som inte gör några som helst avsteg från gällande lagar och hur vårt land skall fungera.


Med det politiska maktsystem vi har görs ständiga övertramp som inverkar på de mänskliga rättigheterna. Ständigt görs försök att tysta ner det fria ordet och till och med landsting har nu PR-avdelningar. Dessa PR-avdelningars  uppdrag är att skyla över de politiska ledningarnas misstag medvetna om att det som skickas ut hamnar i pappersinsamlingar utan att bli lästa. Med andra ord kastas pengar bort som skulle gjort nytta inom vården, vilket bevisar att politiker inte borde få ha hand om och fördela invånarnas skattepengar.

Av Sven-Erik Hemlin - 21 december 2018 19:36


Att det närmar sig jul märks inte minst på min fru, som kommer att hålla mig sysselsatt de dagar som är kvar till någonting som för många mist sin betydelse. Jag vet många ensamma gamla som gruvar sig inför julen, som i bästa fall innebär att de åtminstone har risgrynsgröt på bordet. Men även en plastkorv med risgrynsgröt kostar nästan en tia och många bäckar små ... Det kanske blir extrapris på skinka i mellandagarna var det en som sa och längtansfullt tittade ner i kyldisken. Även om det rea på skinka i mellandagarna, vad ska jag med en trekilos skinka till som är ensam, var det en annan som sa.


I en tid då alltfler blir fattiga satsas det på storförpackningar av allting. Hörde en som frågade om det inte gick att dela ett kålhuvud, men ett halvt skulle då bli nästan lika dyrt som ett helt. När började affärerna sluta med servicen att dela det som är för stort för en person? Har full förståelse för att kunderna inte längre är köptrogna, av ekonomiska skäl tvingas människor bli prismedvetna och handlar där det är billigast.


Har många gånger påpekat att när en vara blir för dyr säljs den inte. Det gäller inte bara varor utan också tjänster. Landets skattebetalare får i dag inte valuta för sina pengar, de slösas bort på bidrag till de med ett arbete eller skattesänkning för de med höga inkomster. Att ingen politiker och då inte minst moderater insett, att de är inne på en väg som gör landet okontrollerbart är för  mig ofattbart.


De gula västarna i Frankrike fick ovälkomna följare som passade på att skapa oro genom våld och förstörelse. Med bistånd från Putin genom hans enorma förstörelseapparat kan man misstänka. Varför har inte vår regering anställt skickligare hackers som inte bara kunnat stoppa utan också kunnat lagt upp moteld och spridit virus och vilseledande uppgifter till Putins och Kinas proffs?


Många länder har satt i system att skapa oro på nätet runt om i världen, men ingen tjänar på att vår värld blir instabil. Tvärtom kommer alla att stå som förlorare och en lågkonjunktur är därför välkommen även om den kommer att ställa till stor ekonomisk skada för många. Kina känner redan av det Trump ställt till med, men det kommer ju även att drabba Amerika i slutändan. Europa står på något sätt offside och kan inte medverka alls, Brexit hänger som ett mörkt moln över alltihop.


Nåja, människorna behöver skakas om för att kunna tänka förnuftigt, många tänker inte alls utan följer med strömmen och gör som andra gör. Det är de som är förlorarna när det blir kärva tider, överlevarna blir de som vant sig vid att leva under knappas förhållanden. Att ställa om från att inte behöva vara försiktig med pengar till att ängsligt titta på kontot är en omställning som ger en läxa för livet.


Varför den senaste finanskrisen för tio år sedan inte ens lagts på minnet är svårt at förstå, det var en varningssignal att vår värld var på väg mot vägs ände. I vårt land kommer sittande regering att tvingas skaka fram pengar på ena eller andra sättet, men oavsett vilket sätt kommer det att skapa ett fruktansvärt motstånd. Man kan nästan se det här som förutbestämt, att det är dags för en förändring där den stora massan sätter press på den elit som styrt vårt land i fel riktning.


Regeringskrisen i vårt land har fått upp ögonen på invånarna att så här kan vi inte ha det. Vart det leder i förlängningen kan vi inte ens ana oss till, men våra politiker har själva ställt till med att en fråga måste ställas om de verkligen behövs. Tre månader har gått och landet rullar på, tänk om läkarna och sjuksköterskorna skulle strejka i tre månader, hur skulle det då se ut? Det är med andra ord inte våra politiker som är viktigast, det är människor som verkligen tar hand om invånarna på bästa sätt. Ingen vettig människa kan säga det om vårt byråkratiskt uppbyggda kontrollsystem, de ställer istället till med ett helevte för många. Och ansvarig för detta är våra politiker.


Politisk och byråkratisk styrning blev det forna Sovjetunionens och satellitstaternas fall. När det blir för många som vill vara med och bestämma blir det kattskit av alltihop. Bestämmer gör inte Arbetsförmedlingen de följer bara idiotiska beslut. trots det måste nu tusentals personer bort från AF, samma sak borde naturligtvis även gälla politiska uppdrag. De anställda på AF gör mer rätt för sina löner än många politiker som blivit en tärande del som pungslår det vi kallar den gemensamma kassan.


Problemet är att våra politiker sett sig själva som en garant för vår demokrati, men genom sina beslut visat att vi inte längre fungerar demokratiskt. De har alltså bevisat för svenska folket att de definitivt inte behövs för att bevara vår demokrati, utan snarare utgör en fara för vår en gång så omtalade demokrati. Det här har varit uppenbart för många i årtionden sedan men svenska folket har blundat, eller snarare haft fullt upp med sina egna liv som trasslats till av makthavande politiker.


Våra politiker och byråkrater gör det lätt för sig genom att ha skapat en norm för hur landets invånare är. Kristerssons påhopp på arbetslösa och sjuka får mig att häpna över att en människa kan vara så otroligt dum. Men det är flera av partiledarna som uppvisar en skrämmande syn på hur verkligheten ser ut för en mycket stor del av invånarna. Hur skall dessa politiker ens kunna föreställa sig hur det är att kunna köpa mat, kläder och medicin när det i bästa fall blir runt femtonhundra kvar efter att de fasta kostnaderna betalts, när de själva har runt trettio tusen på kontot att röra sig med?


Det är först när våra politiker tvingas leva under samma förhållanden som alla andra vi kan få ett rättvisare samhälle. De är förhoppningsvis som folk är mest, varken klokare eller dummare, vilket betyder att de inte heller kvalificerar sig för de höga löner som invånarna tvingas betala. Det handlar ju om pengar invånarna betalat in för att få en fungerande skola, vård och ett skydd i form av poliser. Inte ens det klarar våra politiker av att ge svenska folket, vilket är en skam. Våra politiker skämmer ut vårt land.


Med det önskar jag de som läser det här en riktigt god jul.

Av Sven-Erik Hemlin - 17 december 2018 19:37


Vårt land har splittras kan man läsa och höra. Orsaken är inte någon hemlighet det har säkert de flesta klurat ut på egen hand. Just att människor på egen hand börjat klura ut vad som blivit fel är ett hälsotecken, tyvärr är våra politiker totalt ovetande vad de ställt till med.


 En grupp som tänkt själva men åt helsike fel är de som påverkat våra politiker och byråkrater till att hitta på de mest vansinniga saker vilket för mig är minst sagt förbryllande. De personer som framträder i de för många minst sagt känsliga frågorna har knappast svenska folket som helhet bakom sig utan tvärtom visar det sig ofta. Som det här med rovdjurskramare som bor väl skyddade i storstäder, de som förespråkar invandring och flyktingmottagning bor i de flesta fall  områden där det inte finns varken flyktingar eller invandrare.


Det här med att byta bostad för en kortare tid har blivit populärt så för att göra alla nöjda och glada, varför då inte göra ett byte så att rovdjurskramarna får bo med sina älsklingar ett halvår i någon glesbygd. Gärna medtagande sin älsklingshund att gå ut med i skog och mark med. Om det blir ett möte med en varg blir det knappast nosa i baken, snarare då blir älsklingen ett mellanmål för vargen, men det hör till många glesbygders vardag.


Migrationsverket borde naturligtvis titta närmare på hur de kan placera ut flyktingar i exempelvis Täby där invånarna då får uppleva lite kulturellt utbyte som på många andra orter i vårt land. Visst kommer det att gnissla en hel del på grund av att invandrare och flyktingar inte beter sig som svenskar, men det kan vara bra att lära sig det för framtiden.


En sak de flesta länder lärt sig är att inte blanda folk från olika delar av världen utan att kräva att de skall anpassa sig till ländernas seder och bruk. Det hör nämligen till om man självmant flyttar till ett annat land för att börja ett nytt liv. Något nytt liv blir det knappast om man klamrar sig fast vid sitt gamla lands seder och bruk, det har vi kunnat se bland tidigare invandrade.


Någonting som SD tidigt upptäckte var att så länge invandrare och flyktingar inte inkräktar på det de äldre varit med om att bygga upp är det inte många som bryr sig. men så snart de hitkommande tar för stor plats och kräver att få del av det de betalat för brakar helvetet lös. Det uppstår motsättningar som ökar efterhand och man kan inte ens gissa sig till vad som händer i slutändan när inte det gamla pasrtiet de röstat på inte gör någonting.


I takt med att invånarna får mindre valuta för sina skattepengar kommer också kraven på de politiska makthavarna att öka. Det handlar med andra ord inte om rasism utan varför skall vi dela med oss när vi har fullt upp med att klara oss själva. Det är lätt att säga att vi skall bevara rovdjur och ha fri invandring, men är de som brinner för dessa saker villiga att betala vad det kostar? Det börjar bli för många fattiga som inte har råd med att vara solidarisk.


Alla dessa personer som framför sin sak utgår från att alla tycker lika, men i själva verket är det en försvinnande liten grupp. Det är lite som när man på hösten kan höra: Men äter du inte surströmming som är så gott! I det fallet vågar folk säga emot men problemet är att folk inte vågar säga emot med risken att kallas rovdjurshatare, rasist eller klimatförnekare. Den dag invånarna inte längre bryr sig om vad som sägs om deras åsikter, hur kommer då vårt land att bli?


Vad som orsakat det konfrontationssamhälle vi fått är svårbegripligt för de flesta. Hat föder hat brukar man säga, vilket man också kan se när det gäller den negativa samhällsutvecklingen. Hur än våra politiska partier än vänder och vrider på de som sympatiserar med dem, finns en förkrossande majoritet emot deras politik. Oavsett vilket parti som krigar till sig regeringsmakten, kommer regeringen att möta hårt motstånd av invånarna.


Just nu är det rena kalabaliken på aktiebörserna vilket inte är så konstigt, det är så det fungerar och alltid gjort. Att äga aktier är ett risktagande, det senaste året lite som att spela på Lotto eller V75. Men det är klart, för en vanlig Svensson finns det inte så många andra sätt att bli rik än på spel. Utfattig också för den delen.


Nu väntar en ny erfarenhet för många när effekterna av att alla försökt sko sig så länge det gått får börja se sig om efter någonting annat. Nu varnar många ekonomer om sämre tider och lågkonjunkturer är inte trevliga och många kommer att drabbas i form av förlorade jobb och småföretag som tvingas lägga ner. Om det finns någon ljusglimt i det kommer det att bli en nödvändighet för att rensa upp i det politiska träsket. Av de som avlönas med skattepengar finns inga andra som kan avvaras än politiker, byråkrater och i många fall helt onödiga administratörer.


Det enda som kan tvinga de makthavande till detta är en rejäl lågkonjunktur med lägre skatte- och avgifter som kommer in. Skattehöjningar i en lågkonjunktur kan ses som ett politiskt självmord.


Så länge vi har det politiska maktsystem vi har flög en vansinnig tanke genom mitt huvud. Att missnöjesrösta på SD är både bortkastat och minst sagt farligt, det enda fungerande alternativet att missnöjesrösta är därför på Socialdemokraterna. Partiet borde lärt sig vad som händer när man vänder ryggen åt de gamla trogna väljarna som alltid funnits inom de svagare grupperna. Kanske är det vad Löfven haft i bakfickan hela tiden ...


Skulle det en gång stora partiet kunna plocka tillbaka de som gått till SD och V skulle de verkligen kunna påverka en förändring till det bättre för de som verkligen behöver pengar för att överleva. En röst på SD ställer till oreda det har vi nu sett, en röst på de mindre partierna ger dem bara möjlighet att vara stödparti. Hur har någonting som en gång fungerade någorlunda kunnat helt falla sönder och samman?

Av Sven-Erik Hemlin - 14 december 2018 15:15


Från åskådarplats ruskar man på huvudet åt det våra politiker håller på med, det som händer är inte värdigt ett land som vårt. Man hör ofta politiker försvara sina höga löner med det ansvar de har, men efter att tjänstemännens ansvar togs bort verkar ingen ha det övergripande ansvaret.


Det borde vara enkelt att vara makthavande politiker om de följt med hur vårt land förändrats till det sämre. Partistrateger kliar sig i huvudet över SD:s framgång och funderar över varför så många äldre och de svaga grupperna lägger sin röst på ett rasistiskt parti. De borde naturligtvis granska vad de själva håller på med så skulle svaret vara uppenbart, de stöter bort alla dessa människor.


Som gammal svetsare borde Löfven vara medveten om att en hållbar svets bara kan uppnås genom att vara följsam med materialet. Det fungerar definitivt inte att försöka få materialet att anpassa sig till svetsningen, men det är precis vad Löfven försökt göra. Att ens försöka pressa ner arbetslöshetssiffrorna är samma sak som att försöka tvinga materialet att ändra sig.


Ulf Kristersson har ingenting att falla tillbaka på när det gäller yrkeskunskaper, han har inte ens lärt sig av de ekonomiska katastrofer han orsakat.. Tydligt är att hans hjärna fungerar som en dåligt synkroniserad automatlåda på en bil, någonting som kan ha orsakats av alla taxiresor i storstadstrafik. Hur skall annars kunna förklaras att han fortfarande tror att a-kassan och trygghetsförsäkringarna är bidrag. Enbart detta diskvalificerar honom som politiker överhuvudtaget.


Centerns Annie Lööf blir jag aldrig klok på, det fungerar inte att anfall är bästa försvar, det trillar in baklängesmål hela tiden. Att vara en duktig pratkvarn men dålig lyssnare är knappast en fördel i långa loppet, hon har verkligen hamnat rejält i klistret hos svenska folket. Det är inte bra när äldre människor säger att de inte tål att se henne, det är verkligen ett bottenbetyg. Men när inte ens bönderna som utgjorde grunden för partiet varken gillar hennes ledarstil eller politiska budskap är det verkligen illa.



Jan Björklund med bakgrund som militär är ett kapitel för sig och det är svårt att förstå hur han kunnat sitta kvar som partiledare så länge. Precis som Fridolin ansåg han sig kunna få skolan på fötter, men slog undan benen på lärarna istället. Måste kännas genant att ha pekat ut riktningen med hela armen men stått i alldeles fel riktning. Även om partiet har sin alldeles egna lilla nisch, är det ingenting som tilltalar den stora allmänheten.


Åkesson kanske jag skulle ha sparat till sist, men hans skadeglädje över att vårt land nu skall följa en M och KD budget som drabbar de sämst ställda kommer att kosta ifråga om sympatier. Från att ha varit en slagpåse åt de andra partierna ser SD ut att bli många invånares slagpåse. Det här var knappast det besked många av missnöjesröstarna väntat sig, så om det blir ett nyval får vi se hur många har reagerat. Kanske blir det som i fallet Trump där många nu börjat vända honom ryggen.


Miljöpartiets språkrör för en envis kamp och hoppas på att de skall få sitta i en regering igen. De borde aldrig suttit i en är en förkrossande majoritets åsikt. Ett parti som ömmar mer för miljön än de människor som har det svårt i vårt land skall inte ens sitta i riksdagen. Ju fattigare människorna blir desto mer tar miljön stryk, det är så det fungerar i verkligheten.


Att  KD hamnar sist i det här beror helt enkelt på att partiet ger mig krypningar och känner olust. Om inte partiet fått stödröster hade de inte varit kvar i riksdagen, det är inte av egen kraft de finns kvar än så länge. Vid ett nyval tvivlar jag starkt på att de kommer att klara spärren. Små män med stora ambitioner och maktgalna fruntimmer skall man akta sig för läste jag en gång för länge sedan och just den kombinationen kan komma att styra vårt land. Gud välsigne Amerika brukar presidenten i det stora landet avsluta sina tal, men vi verkar vara ett land som Gud glömt bort.

Av Sven-Erik Hemlin - 12 december 2018 19:39

Så kom då beskedet att landet nu skall styras efter en M och KD budget och jag kunde inte annat än gapskratta åt eländet. Om inte det här kommer att orsaka en folkstorm så inte vet jag. Kan inte se det som annat än att Åkesson nu gjort det misstag många väntat på, nu kommer även SD att hamna i skottgluggen. Det hela är ett stort skämt och utan Åkessons hjälp hade det här hånet mot en majoritet av svenska folket inte kunnat genomföras.


Sorgligt men sant, våra politiker har glömt bort vilka de skall representera, nämligen invånarna. Ingen imponeras över deras maktkamp, tvärtom upplevs de som enbart löjliga. Anledningen kan till stor del tillskriva att politiskt arbete mest skall ses som att tillhöra en exklusiv klubb där det idkas inbördes beundran. Att vara en duktig debattör och retoriker ger hög status, även om ingen blir klok på vad dessa personer egentligen säger.


Man talar inom politiken om gräsrötter, de som i det tysta stöttar och jobbar ideellt för partierna, men det är tunnsått med det numera. Medlemstalen inom partierna är på en nivå som väcker misstanke om att de kvarvarande medlemmarna har betalda förtroendeuppdrag av något slag. Har därför full förståelse för att vårt politiska system inte längre fungerar demokratiskt och att invånarna upptäckt det.


Det senaste tecknet på vad som kan hända när folk tröttnat på att politiker försöker styra invånarna istället för att göra sitt bästa för både invånarna och landet, har vi kunnat se i Polen och nu inte minst i Frankrike. Diktaturfasoner straffar sig alltid på ena eller andra sättet, men det är folket som måste sätta ner foten att det får vara nog.

Besluten som ligger bakom de uppenbara orättvisor som finns i vårt land är om inte diktaturfasoner så i alla fall fråga om maktmissbruk eftersom besluten tagits över huvudet på invånarna.


Valet i Amerika visade att det inte var rök utan eld när det talades om hur kvinnorna engagerar sig för att få till en förändring. Visserligen fick Demokraterna bara makten i representanthuset, men man kan säga att valet kom lite för tidigt, för än så länge går ekonomin på högvarv vilket skonade Trump från ett svidande nederlag. Det är först till våren många amerikaner kan se vad Trump ställt till med genom sitt handelskrig när bilfabriker lägger ner och underleverantörerna tvingas avskeda.


Vad vi har framför oss är effekterna av handelskriget, det kommande Brexit och en lågkonjunktur som väntar runt hörnet. Att i det läget ha en tandlös minoritetsregering gör vårt land utsatt för obehagliga överraskningar. Den som skryter över sin plånbok kan snabbt komma underfund med hur tunn den kan bli. Dessutom är sättet hur statens plånbok fyllts resultatet av ett svek mot en stor del av svenska folket.


Kommer efter som Arboga öl sa man förr, samma sak med den rödgröna regeringens ständiga hjärnsläpp medför en höjning av drivmedelsskatten efter nyår. Även i vårt fall kom valet lite för tidigt, vilket Miljöpartiet kan vara glada för. Miljöpartiet skulle aldrig suttit med i en regering, de har orsakat mycket stor skada för en stor del av befolkningen. Inte minst orsakade av alla de slags miljöskatter och avgifter som tillkommit senaste fyra åren.


Men en sak som det här fört med sig är att folk börjat tänka hur de skulle vilja ha det, eftersom de varje dag tvingas leva i ett samhälle de inte vill ha. Det i sin tur ger näring åt de nya rörelser som växer fram i kontrast till den traditionella politiken. I ett land som säger sig vara en förebild hur en demokrati skall fungera, anser allt fler att vi måste återinföra demokratin. Jag ser det som ett bevis på att vi inte längre fungerar som en demokrati, utan styrs av en elit som tagit på sig att vara invånarnas företrädare.


Man talar om politikerförakt men i själva verket är det ett missnöje mot våra politikers sätt att hantera sina minst sagt lukrativa förtroendeuppdrag. Har tidigare pekat på att miljön och utrotningshotade djur kostar invånarna enormt med pengar, men har dessa saker verkligen rösträtt? För de skattepengar som betalas in skall staten, kommunerna och landstingen i första hand se till att invånarna får valuta för sina skattepengar, svårare än så skall det inte behöva vara.


Om inte invånarnas väl och ve går i första hand växer missnöjet och det känns inte längre angeläget att betala skatter. En överväldigande majoritet av invånarna kan inte skatteplanera, inte heller har de fria resor eller att resorna är avdragsgilla. Har svårt att förstå varför inte reseavdraget får utnyttjas fullt ut och varför bilavdraget tillåtits släpa efter som nu gjorts. Avdraget täcker nätt och jämnt kostnaden för drivmedel, skatt och försäkring blir därför en förlust för pendlarna. Hur länge tror våra politiker att invånarna är beredda att betala för att arbeta?


Tyvärr bottnar det här i att våra politiker inte har en aning om hur det fungerar ute i verkliga livet. De lever i sin egen värld och räknar med att en avgiftshöjning med ett par hundralappar har alla råd med. För de sämst ställda kan några hundralappar göra så att de inte har råd med vad de behöver för att överleva. Det är denna okunskap om hur det verkligen ser ut för många som är en del av förklaringen till det senaste valet.


Det politiskt uppbyggda kontrollsamhället var en underskattning av vad det skulle komma att innebära. Om människorna upplever att de styrs med tvång sätter de sig på bakhasorna och stretar emot. Vad jag kan förstå är det vad som nu händer och vårt politiska maktsystem kommer att sättas under press. Vi står inför att det nu är våra politiker som ställs inför att rätta sig efter folket och inte tvärtom.


Utan ett folk kan inte det politiska maktsystemet överleva och folket är på väg att ta av våra politiker makten. Det är inte längre svenska folket som skall anpassa sig till politiska beslut, det är våra politiker som måste anpassa sina beslut efter hur vårt samhälle ändrats och invånarnas behov.

Av Sven-Erik Hemlin - 8 december 2018 08:31


Inte ett dugg förvånande kan man nu läsa att konkurserna ökar och att det är småföretag som får ta den första smällen. Överetablering och folks ändrade köpvanor anges som orsaken, men följderna av konkurserna påverkar både individer, banker och leverantörer. Må så vara att landets ekonomi är stark för tillfället, men många företag har svårt att hålla näsan över ytan och ger en inkomst det går att leva på.


Om de små får det kärvt drabbar det även de medelstora och når så småningom upp till de större företagen. Det här kommer också att påverka de siffror våra politiker stirrat sig blinda på, nämligen arbetslösstatistiken. Många av de jobb som bättrat på statistiken är knappast hållbara, de ryker all världens väg när vi går in i en lågkonjunktur.  


Vad en lågkonjunktur innebär har inte många politiker något grepp om, de kommer att få lära sig den hårda vägen. Till och med Åkesson nämnde att allt kan ställas på huvudet när vi hamnar i en lågkonjunktur. Om många blir av med sina jobb kommer helt nya värderingar in i bilden vilket kan ge rejäla svängningar i opinionsundersökningar. Men finns det något parti att luta sig emot i kärva tider?


Problemet med det tjänstesamhälle vi nu har är att konsumtionen hålls på så hög nivå som möjligt. De flesta har inte velat tro på att butiksdöden kan bli verklighet, affärer har ju alltid funnits. Vi kanske skall titta närmare på vad vi har just nu och vad som förhoppningsvis blir kvar efter en lågkonjunktur, vilket knappast kommer att vara små företag inom byggbranschen, kaféer, pizzerior och lunchrestauranger i den mängd vi i dag kan se.


Misstanken finns att RUT och ROT avdragen kommer att dras in, vilket då medför att alla de småföretag som växt fram på grund av dessa bidrag kommer att få problem. Någonting som följer med på köpet när staten tvingas dra åt svångremmen blir även privatföretag inom vård och skola. De politiska företrädarna kommer att tvingas hålla i den gemensamma kassan hårdare än som gjorts tidigare.


Hursomhelst har det länge varnats för konsekvenserna av att inte orättvisorna som skapades vid försämringar av trygghetsförsäkringarna orsakade har rättats till under den relativt långa högkonjunkturen. En lågkonjunktur innebär att det ekonomiska utrymmet för de makthavande minskar dramatiskt. Man kan säga att våra makthavande politiker inte sett längre än näsan räcker, visionerna har inte sträckt sig längre än till att få så många som möjligt i arbete och att jobba längre upp i åren.


En majoritet av landets invånare har inte varit med om vad som sker när man hamnar i en lågkonjunktur. Det är väldigt få yrken som de anställda kan känna sig någorlunda säkra att inte bli friställda och det är inom de offentliga verksamheterna. Kanske de som tagit steget över till privata företag tvingas gå tillbaka till sina gamla arbetsplatser där bristen på kvalificerad personal är enorm. Eftersom ingen på förhand vet hur djup eller långvarig en nedgången blir, är det svårt att överblicka konsekvenserna.


En sak kan förutsägas och det är vad som händer om Försäkringskassans hårdare bedömning av sjukintyg fortsätter, då kan vi förvänta oss en fruktansvärd press på de politiska företrädarna. Sunda förnuftet säger att politiker inte skall ha ett bättre skydd än invånarna som betalar deras löner, vi står alltså inför en konfrontation som kommer att påverka hela det politiska etablissemanget. Behövs verkligen politiska företrädare i en värld där människor tvingas göra det mesta själva?


Skatter betalas för att staten, kommunerna och landstingen skall prioritera vad de är ämnade för, det är vad som menas med lagen om att på bästa sätt förvalta invånarnas skattepengar. Det betyder i klartext att pengar måste öronmärkas för sjukvården, skolan och att lag och ordning kan upprätthållas. Borde inte vara några tveksamheter om vikten av att detta utförs på bästa möjliga sätt att makthavande politiker.


 Skatter kommer att bli ett känsligt ämne för våra politiker, de kommer att tvingas kapa banden med storföretag och storfinansens mäktiga grupper. De hamnar i en sits där de skulle varit för länge sedan, att se till alla invånares bästa. Vad de beslutar om kan vara avgörande för vårt lands framtid och felaktiga beslut kan allvarligt skada de politiskt aktivas existens. De är redan ifrågasatta av en mycket stor del av invånarna, de balanserar på en mycket skör tråd över en avgrund.


Det känns som om det varit förutbestämt att vårt land skulle hamna i det här läget efter att stora grupper av invånarna medvetet eller omedvetet glömts bort. Moderaterna och KD vurmar för ytterligare jobbskatteavdrag, det är sorgligt att inse politiker vara dummare än vad folk i gemen trott. Förslaget bäddar för att vi kan få uppleva samma oroligheter som i Frankrike, det är samma dumhet från politikers sida som utlöst det hela.


Man skall aldrig säga att det inte kan hända, det borde vi ha lärt oss av allt som hänt i vårt land. Från att ha varit ett stabilt land är vi nu ett lika osäkert som många andra länder, det är bara en fråga om vad som blir den tändande gnistan.

Av Sven-Erik Hemlin - 6 december 2018 06:07


Hör ofta människor säga att tiden inte räcker till, att de inte hinner med vad de tänkt göra. De som försöker planera sina liv blir ständigt besvikna på sig själva, hur vi än försöker hålla oss till någonting planerat, händer saker som vi inte kunnat förutse. Livet är inte tänkt att vara förutsägbart, det testar ständigt vår förmåga att lösa problem. Vardagliga problem som vi inte ens inser att vi tvingats lösa, därför att det var vad som måste göras.


Ambition sägs vara bra, men betydligt bättre veta vad man egentligen vill. Men det finns inte utrymme för den ehgna viljan, den tid vi nu lever i tillåter inte egna initiativ, alla måste rätta in sig i ledet och vara nyttiga för samhället. Om det verkligen är samhällsnyttigt att folk bränner ut både psyke och kroppar bör vi omgående skrota ett sådant samhälle. Ett lands överlevnad är helt i händerna på att invånarna har det bra,  får tänka fritt och utveckla sina tekniska talanger och sin kreativitet.


Det samhälle vi nu har är resultatet av krossade drömmar på grund av mål som satts upp. Inte många är nöjda med vad de har,  mycket vill ha mer brukar man säga. Tyvärr börjar det redan vid unga år vilket skapat ungdomsgäng som tar där det finns och lägger där det fattas, det vill säga hos sig själva. Men allt bottnar i rädslan för anonymitet och ensamhet.


På något sätt känns det som man sa förr, som de gamla sjunga kvittra de unga. Besvikelse och missnöje hos föräldrar smittar av sig på barnen och startar en ond cirkel som är svår att komma ur. I många fall tittar folk sig i spegeln och gillar inte vad de ser, de skulle vilja vara någon helt annan. Det kan bli så i ett samhälle som splittrats istället för enas kring någonting.


Jag är så glad att jag är svensk sjöng Birgitta Andersson i en melodi för länge sen. Tyvärr kommer jag inte ihåg varför hon var glad över att vara svensk, men vårt samhälle var helt annorlunda mot det vi nu har, många var faktiskt stolta över att vara svenskar. Men efterhand som vårt samhälle förändras är det nu många som skäms över hur vårt land blivit, inte minst hur gamla och sjuka behandlas.


Svinhugg går igen sa man förr och med det menades att de som orsakat vårt lands kräftgång när det gäller skola och vården i första hand, en dag kommer att behandlas lika illa som den skada de orsakat. Tror inte att det varit medvetet, de makthavande har helt enkelt genom okunnighet lockats tro på vad skickliga lobbyister fått dem att tro vara det bästa för landet.


Ett land eller en stad blir inte bättre genom att piffas upp för att ge ett bättre intryck. Det är som med vården där landsting byggt enorma komplex och snygga entréer när det räcker med ett hål i väggen för den som råkat bli sjuk. Det är personalen inom väggarna och hur de blir bemötta och behandlade som är viktigast, om lokalerna är trista är det ingen sjuk som ens orkar bry sig om.


Våra politiker har fått för sig att de måste besluta om saker som uppmärksammas och syns, men det är vad som händer i bakgrunden som berör invånarna mest. Att det kunnat bli så beror på att de mest högljudda är de som fått uppmärksamhet, de som i tysthet svär ve och förbannelse över våra politiker når inte fram. Nu börjar den skaran märkas genom att SD blivit större i takt med att de övriga partierna inte lyssnat, utan istället gjort allt för att blockera den förändring många vill ha. Av många ses det som att försöka skyla över egna misstag.


Tror inte våra politiker förstår vad det handlar om när det pratas och skrivs om social ekonomi. Visst, det är ett komplicerat ämne och mer övergripande än politiker förstått. För att citera vad som går att läsa om social ekonomi: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn.


Ingen egenföretagare är omedveten om att den definitionen aldrig lästa av vare sig politiker eller byråkrater. Staten och vår byråkrati lägger hela tiden genom olika beslut krokben för de för samhället så viktiga verksamheterna. Medvetet eller omedvetet gör detta ett intrång på vår demokrati. 


Den sociala ekonomin har nämligen stor betydelse för demokratin och den regionala utvecklingen, dels genom att kanalisera medborgarnas engagemang i för dem viktiga frågor, dels genom sitt bidrag till regional utveckling, företagande och sysselsättning. Vad som sker är ett försvårande av att invånarna använder sin kreativitet för att förverkliga sina mål. Den rädsla man kan ana hos makthavande politiker är att de skall förlora greppet över att styra och bestämma.


Nu är det för sent eftersom demokratirörelser redan sett dagens ljus och belyser vad som blivit odemokratiskt i vårt land. Önskan om att verklig demokrati återuppstår i vårt land kommer att stadigt växa i takt med kärvare tider, eftersom varje beslut som inkräktar på människornas levnadsvillkor kommer att ses som odemokratiska. Det kan bli så när ett samhälle skapats utan invånarnas medgivande utan tvingas följa fattade besut. Våra politiker får väl se det som att visst var det roligt så länge det varade, att få bestämma över andra.

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards