I flera dagar har jag gått och tänkt på förklaringar som getts, omkring klimatförändringen alla experter är eniga om att vi måste bekämpa. Man blir aldrig riktigt klok på vad vi ska bekämpa och på vilket sätt vi ska kunna rädda vår värld. Den senaste larmrapporten kom från någon som oroades över att växthusgaserna ökat, men inte vad som orsakat ökningen.

Faktum är att det verkar svårt att komma på varför växthusgaserna ökar. Nåja, växthusgaser bildas när någonting ruttnar och i en rutten värld är det kanske därför inte så konstigt. Men rapporten ställer allt på huvudet för mig när det gäller att rädda vår miljö. Det är tydligen inte bara en sak, utan flera saker vi måste bekämpa. Det har talats om att vi måste bekämpa koldioxiden, men det är tydligen mer komplicerat än så. Kan det vara så att miljötänkandet tagit död på bilindustrin och därmed hela industrivärlden i onödan?

I takt med att miljörörelserna blivit en maktfaktor, har den dragit till sig en hel hög med skadliga element. Smarta människor har sett sin chans och klivit fram på scenen. Det går alldeles utmärkt att leva på att vara miljömedveten, till och med avdankade politiker har insett det.

Tanken slog mig att när bollen väl kom i rullning, blev det en tävlan om att vara mest miljövänlig och därför har det spårat ur. Men så länge ingen säger emot domedagsprofetian, betyder väl det bara att det är lättare att överse med dumhet, när den delas lika av alla. Nåja, så är det ju inom det politiska etablissemanget också, det är väl därför vår värld ser ut som den gör.

Som det ser ut nu väntar de flesta på ett under, det finns inte mycket annat att göra. Om man bortser från optimister som sett räntesänkningen som ett tecken på att allt ska bli som vanligt igen. De borde tänka på det enda Göran Persson sagt av värde: Den som sätter sig i skuld är inte fri.

Alla länder kommer att behöva låna mycket pengar, inte minst Amerika. Än så länge tycks vi ha pengar i statskassan, men när de tar slut är också vi inne i lånekarusellen. Eftersom vi inte kan låna i svenska kronor utomlands, kommer det att bli en dyr affär. Så snart konjunkturen vänder höjs också räntorna, det är väl det enda man med säkerhet kan säga idag. På åttiotalet var det många villaägare som betalade runt tjugo procent i ränta på sina lån, inte alls omöjligt att samma sak kommer att hända igen.

Vårt land återhämtade sig inte efter den smällen, därför försvagades den svenska kronan och blev sårbar för en attack. Någon attack mot den svenska kronan tror jag inte vi behöver oroa oss för den här gången, det finns ingen vinst att hämta. Tyvärr finns inga tecken på att den svenska kronan ska kunna stiga till sitt tidigare värde inom överskådlig tid.

En flytande valuta är guld värd vid en högkonjunktur, men snedeffekten är minst lika stor vid en lågkonjunktur. Man har full förståelse för att svenska folket inte hade en aning om att det här skulle kunna hända. Vad det än gäller, måste folket förlita sig till att de valda politikerna har rätt i att det de framför är det rätta. Eftersom vi har många partier som vill profilera sig i de olika ställningstagandena, blir det ett sammelsurium av alltihop. Men summan av kardemumman blir att svenska folket får skylla sig själva när de  visar sig att de röstat fel, bara för att de trott på vad politikerna sagt. Det är ju så vårt fantastiska demokratiska samhälle fungerar.

Som sagt var, dumhet är lättare att ha överseende med, om den delas lika av alla.