Politik är det inte många som blir klok på, inte ens aktiva politiker. Det kan bero på att politiker lever i en värld som inte finns på riktigt. Det är ju ett spel om makt, alla knep är tillåtna. På sjuttiotalet gick det att vinna ett val genom att vara kärnkraftmotståndare, då borde det väl gå nu också kan tyckas. Under flera år har folk skrämts upp med att en miljökatastrof ska inträffa om vi inte gör si eller så.

Tja, kanske hade det fungerat om inte finanskris och lågkonjunktur skrämt folk mycket värre än en miljökatastrof. Tänk om Sahlin eller Östros sagt: Vi ska återställa den svenska kronans värde. Det hade varit någonting att komma med. Just nu sjunker den svenska kronan snabbare än bensinpriset hinner höjas. Oljebolagen hinner inte med helt enkelt.

Effekten av den svaga kronan kommer att märkas i affärerna också, all import av utländska varor blir dyrare. Fortsätter det så här kan det komma att likna Tyskland på trettiotalet, vi behöver en resväska med pengar för att gå till affären, för att handla varor som får plats i en liten plastpåse.

Det senaste är att Riksbanken kommer att införa nollränta, bara det ett tecken på att vi ligger riktigt risigt till. Vad ska regeringen göra, begära konkursskydd precis som GM? Att staten sen tar hand om de bitar som kan ge inkomster i framtiden och dumpar resten? Inte så dumt faktiskt, det skulle förenkla mycket för alla och dessutom spara pengar.

Den kan tyckas att jag sitter och fantiserar, men det är fullt möjligt att det blir följden av den nu pågående krisen. Ja, inte att staten begär konkursskydd, men att vår regering tvingas dra ner på vår statliga byråkrati. Det har hänt i andra länder, så varför inte här.

Optimister tror att det snart kommer att vända, en pessimistisk president i USA tror att det kan ta hela hans mandatperiod. En fyraårsperiod med minskade skatteintäkter skulle innebära att hela vårt samhällssystem måste ses över. Hur kommuner och landsting ska klara sig står skrivet i stjärnorna.

Ett stort antal människor känner oro för sina jobb, de är till och villiga att sänka sina löner för att få behålla dem. Tyvärr kommer det inte att bli så, för fackets representanter säger ifrån. Bättre att jobb försvinner än att sänka löner som de kämpat för att få upp. De som eventuellt får ha kvar sin anställning, stannar då förhoppningsvis också kvar som medlemmar. Det gäller att värna om de som är lojala och solidariska med facket, hur liten skaran än kan bli.

Kan det vara så att fackföreningarnas makt är för stor, att det måste till nya lagar som bättre passar in i vårt moderna samhälle? Frågeställningen är inte ny, men den är rykande aktuell idag när det går utför med våra industrijobb.

Det är därför det under ganska många år politiker pratat om att tjänstesektorn är lösningen på alla problem, den tekniska utvecklingen gör att storindustrierna inte längre behöver så mycket folk. Pigjobb kommer det att finnas så länge folk har råd med det, men det är ju inte fint nog enligt en del politiker. Men att sälja "finare" tjänster, förutsätter att det finns köpare av tjänsterna, det är väl det stora kruxet om alla har det lika dåligt ställt.

Back to basic hör man ibland, vi är snart där nu. För varje dag ser vi tydligt att människan härstammar från apor. Visserligen var det länge sen människor såg ut som apor, men beteendet är lika. Vid studier har det visat sig att små apor lär av stora apor, samma sak med människor. Förr i tiden sa man: Som de gamla sjunga, kvittra de unga. Hela vårt samhälle är uppbyggt efter den principen, för så fungerar det inom politiken och hela fackföreningsrörelsen. Det betyder att människans förändring bara är kosmetisk, innerst inne fungerar vi som apor alltid gjort.