Den gudomliga Selma Lagerlöf skrev för länge sen någonting som passar ihop med vad jag tror kan komma att hända med vårt nuvarande samhälle. Jag minns inte om hon ställde sig själv frågan och gav svaret, eller om det är taget ur något sammanhang. Ungefär så här minns jag det hon skrev: Man kan ställa sig frågan varför riken falla och städer krossas och människorna bortsopas som agnar för vinden. Kanske får det lov att vara så för att människorna alltid ska ha något nytt att bygga upp.

Tankvärda ord i en tid då allt våra förfäder byggde upp mer eller mindre raserats. Många av de som stod på barrikaderna en gång för länge sen och tåligt fann sig i att det kostar pengar att bygga upp ett folkhem som skulle ta hand om alla från vaggan till graven, vrider sig säkert i sina gravar. Under sin livstid såg de inte ens skymten av något folkhem, däremot hann de med att uppleva alla försämringar.

Några finns kvar och de lever sina liv som fattigpensionärer, lönerna var inte mycket att skryta med därför är pensionerna låga. De mest stridbara är borta sen länge, kvar är de som underdånigt fogat sig i vad andra bestämt. Ingen tackar de som fortfarande finns kvar, men däremot ser de politiska makthavarna dem som en kostnad, en tärande grupp. Ingen tänker på hur mycket de betalat in i skatter under sitt arbetsliv och att de fortfarande betalar skatt för att bli omhändertagna om de blir sjuka.

Det förfasas från politiskt håll hur orättvis sjukvården är i Amerika, men det talas inte om att de som har en sjukförsäkring inte drabbas. Med andra ord är det människor som inte har någon försäkring som kommer i kläm. I vårt land drabbas människor trots att de betalar en skyhög landstingsskatt bara för att de är för gamla. Med andra ord är politikernas syn lite av att se grandet i sin nästas öga, men inte bjälken i sitt eget, som ett gammalt ordspråk lyder.

Tänk om det är så att de människor i Amerika det förfasas över, medvetet låtit bli att betala och resonerat som så att de aldrig kunde bli sjuka? De kan ju ha använt pengarna till konsumtion istället för att betala försäkringen, sådana människor finns säkert över hela världen. Det är väl anledningen till att landstingsskatten tas ut via vår inkomstskatt. I och för sig kan man se det som ett misstroende mot invånarna, eller så är politikerna medvetna om att folk skulle vägra betala, när de inte får någonting för sina pengar.

Författaren Stig Claesson, mera känd som Slas, var mycket kritisk till hur vårt samhälle förändrades till det sämre. Han ansåg till och med att makthavande politiker förskingrat svenska folkets pengar. Det finns en sanning i det, för vart har alla skattepengar tagit vägen?

Ser man lite närmare på vad våra skatter är ämnade för, är det tjänster som ska utföras av de offentliga verksamheterna. I princip kan man säga att skatterna är till för att svenska folket ska få den hjälp de behöver. Folkvalda politiker ska alltså förvalta pengarna på bästa sätt så att de räcker till. När inte pengarna räcker till, har politikerna misskött sitt uppdrag. Jag har svårt att se hur någon kan dra en annan slutsats.

Jag har i många år skrivit insändare som påpekat det vansinniga med alldeles för många politiker och byråkrater som gräver djupa hål i den gemensamma kassan. Det är inte befogat på något sätt, en demokrati fungerar alldeles utmärkt med ideellt arbetande förtroendevalda. En allför stor byråkrati leder dessutom till ett lands undergång, historien ger mig rätt i det fallet.

Enbart  vår lilla stad där nya varsel skakat om invånarna, blir det allt mer betungande att avlöna politiker och byråkrater. Dags att väcka frågan om de behövs eller inte.

För att rätta till alla fel i vårt nuvarande samhällssystem krävs att landets invånare börjar säga ifrån. Tystnaden tas bara som ett godkännande av alla de vansinniga beslut de fattar. Det är därför tystnaden är så farlig.