Att vissa saker biter sig fast i huvudet, finns det antagligen en vetenskaplig förklaring till. Till och med till synes oviktiga saker, har jag märkt sitter kvar med skärpa. Minns att jag slukade Gits Olssons kåserier, som för det mesta innehöll möten med personer och det hela skruvades till på ett härligt sätt. I en tid då människorna behöver muntras upp, tycks det saknas människor med humorns gåva.

Om man bortser från vissa politiker, förstås, men de är ju omedvetna om att det de säger är roligt.

Ja, egentligen säger de ingenting roligt, men eftersom de med allvarlig min säger någonting, som inte alls stämmer med verkligheten, uppfattas det som roande. Lyssnaren uppfattar det då som att de är betydligt klokare och mer informerad, vilket de upplever som komiskt. Jösses, vilken dumskalle!

Ur något kåseri jag läst för länge sedan (kan ha varit Burgman eller Gits), dyker det upp: Går gör det. Eftersom det sägs att ingenting är omöjligt, kanske man ska säga: Går gör det. Vår finansminister säger det stup i ett, men med ett annat ordval, förstås. Han säger att vi snart ska ekonomisk tillväxt igen och att arbetslösheten ska bli betydligt lägre. Eftersom ingenting är omöjligt, så går gör det kanske.

När vi ser allvarliga män och kvinnor säga saker och ting i teve, finns det faktiskt människor som ser det komiska i deras uppträdande. De ser dem som uppblåsta och tillgjorda. Men en del gör det inte. Därför saknas de gamla kåsörerna, som genom humor och ironi, som alldeles säkert kunnat sätta fingret på det komiska, i någonting som varit tänkt att låta seriöst. Om det är någonting våra politiker är rädda för att framställas som, är det löjliga figurer.  

Alldeles säkert skulle kåsörer av den gamla stammen, kunna belysa varför det svänger så i opinionsundersökningarna. Den som blir tillfrågad säger knappast sitt hjärtas mening och svaret stämmer därför inte överens med hur de verkligen tänker. Det är ju lite som att hamna mitt i hopen av ett gäng huliganer som ropar: Gnaget är bäst! Vem vågar då säga att Djurgården eller Bajen är bäst.

Naturligtvis kan utfrågaren också som svar på frågan om vilket parti intervjuobjektet tänker rösta på, får det korthuggna svaret SD och luren läggs på. Hur ska man tolka det svaret? Tja, endera var personen uppriktig, eller så var det en vink om att vilja bli lämnad i fred. Det har med personlig integritet att göra, det är ont om den varan i vårt land. Vem som helst kan få ut uppgifter ur personregistret, till och med tjuvar och banditer och det var väl ändå inte meningen med folkbokföringen.

Naturligtvis finns en anledning till att varje steg vi tar bevakas. Det är inte bara staten, utan också de affärer vi besöker, som vill hålla koll på oss. Det betyder vad jag kan förstå, att ingen litar på vad svenska folket kan ställa till med. Jag kan förstå oron som finns hos de politiska makthavarna, de långtidssjuka, arbetslösa och pensionärerna kan ju starta en revolution. Eller i affärerna som så noga övervakar sina kunder, att inte någon ska få för sig att sno grejor i affärerna, bara för att de behöver dem för att överleva. Fattigdom kan ställa till med sådana saker och de fattiga blir allt fler i vårt rika land, det vet affärsinnehavarna.

Med det samhällssytem vi har, får allt fler det sämre, det måste tvingas fram en ändring. För överlevnadsinstinkten finns hos alla, så vad som än händer framöver, får vi väl mumla för oss själva: Går gör det.