Den minst informerade, det vill säga alla de som inte sysslar med politik på högsta nivå, fick ett dystert besked under gårdagen. Men även många politiskt aktiva ute i landet, fick alldeles säkert kvällskaffet i vrångstrupen om de lyssnade på ekonominyheterna i går kväll. Nu har krisen nått oss var budskapet. Jodå, i vår moderna värld händer saker i en svinblink, kan man tycka. För mig kom det inte som någon överraskning, även om vår regering varit duktig på att lägga ut dimridåer. Men alldeles säkert hade panik utbrutit, om det basunerats ut för några månader sedan.

Men det finns gott om folk som haft information om vad som var på gång och sett till att ha en reserv att leva av ett bra tag framöver. På de sätt många skott sig under de senaste åren, måste det finnas mycket pengar undanstoppat. Majoriteten av landets invånare däremot, har trott att den Europeiska krisen, inte skulle påverka oss alls. Vår regering har ju knappast varnat folket, snarare försökt låtsas som ingenting.

Ganska dum taktik, eftersom det alldeles säkert kommer att finnas gott om både besvikna och förbannade människor framöver. Problemet är ju att de som drabbas, inte kommer att ha något som helst förtroendet för politiker, när det hela en dag vänder. För visst kommer krisen att blåsa över en dag, men ingen kan i dag säga hur lång tid det kommer att ta.

Vi äldre har varit med om det här förr, och vet att livet är som en bergochdalbana. Sorgligt nog kommer krisen att skörda många offer, inte minst de som startat företag eller dragit på sig alldeles för stora skulder. Man kan inte säga att det bara rör sig om pengar, personliga tragedier kommer att utspelas om krisen blir långvarig.

Den franske presidenten förutspådde optimistiskt att det hela skulle bli bättre om ett par år. Vi är ett rikt land, vår finansminister räknar med en förbättring redan nästa år. För den franske presidenten gäller det att om det inte blir bättre, sitter han ganska löst. Naturligtvis gäller samma sak för vår regering, för om det är någonting den moderna människan inte har, så är det tålamod. Allra minst då de unga som lever efter parollen lev nu, livet är kort.

Ju äldre de blir, desto längre vill de hänga med. Men med den moderna livsstilen kan man förmoda att många bär med sig en livslång skuld, eller bränt sitt ljus i bägge ändar. I en framtid kan vi ha gott om fattiga utbrända människor den dag de pensioneras. Under de gyllene år som varit, har gamla, sjuka och arbetslösa setts som en börda, hur stor blir bördan skattebetalarna ska bära, i den osäkra framtid vi går till mötes?

Det är märkligt att ingen politisk makthavare tycks ha sett längre än näsan räcker. Ja, i alla fall inte längre än en mandatperiod. Även den tiden är oändligt lång i en värld som ständigt förändras. Det som gällde vid valet, var ju bara det som hänt tidigare, ingen kan förutspå vad som händer fyra år framåt.

Om dessutom en regering stirrar sig blind på tillväxt i ekonomin och är beredd att offra människor för att nå målet, är landet illa ute. Ju längre det pågår, desto fler motståndare kommer den regeringen att få. Hur har vår regering behandlat de sjuka, arbetslösa och sämst ställda i vårt land? Jag tror inte regeringen kommer att få godkänt betyg när det är så dags och den har inte heller förtjänat det.

Konsekvenserna av kortsiktigt tänkande (och i vissa fall inget tänkande alls) har gjort att till och med vårt lands grundlagar körts över. Inte ens de mänskliga rättigheterna tycks någon politisk makthavare bry sig om. Lagarna och regler har helt enkelt blivit föråldrade genom den nya synen på hur ett samhälle ska utvecklas. Om några år erkänner kanske till och makthavande politiker, att vi har samhällssystem som borde gått i graven för länge sen.

Om det nu blir som befarat, kan vi vänta oss en period med inte bara en ökad arbetslöshet, utan också en fattigdom likt den vi äldre fick uppleva under barnaåren. Blir krisen långvarig kommer vi med nuvarande syn på arbetslösa och sjuka, att ha en ansenlig grupp människor som utförsäkrats. Stackars kommunledningar, som kommer att få jobba häcken av sig, för att dels hålla invånarna vid liv och dessutom kunna få ihop budgetarna, så att någonting blir över till sina egna löner.

För stats- och finansministern väntar nu upp till bevis, kan de leva upp till alla ryggdunkningar och klappar på huvudet de fått av EU:s toppgubbar? Någon draghjälp av ministrarna kan de knappast vänta sig, snarare blir det väl de, som kommer att stjälpa hela lasset. De vill ju bli omvalda att företräda sina väljare, gudbevars.

 Nåja, svenska folket har i alla fall någonting att se fram emot, en verklighetsrysare som kommer att ge kalla kårar utefter ryggraden, nämligen nyhetsbevakningarna. Säga vad man vill, men det här har det ju bäddats för i många år och som man bäddar får man ligga. En gammal klyscha som växte fram genom visdom, för feltänkta (eller korkade) beslut, har fattats i alla världsliga tider. Det sorgliga är att en regering som ställt till det för folket, inte verkar ha något ansvar. De som får betala är invånarna, som då blir dubbelt bestraffade. Tänk på det och ryt till innan det är för sent.