Miljöfrågor har inte längre högsta prioritet och det kan man förstå. En naturkatastrof ligger en bra bit fram i tiden, en finanskris lurar runt hörnet. Ändå kommer miljöavgifter av alla de slag att finnas kvar, de pengarna behöver regeringen omfördela till de löpande kostnader vårt samhälle har.

Det är ett känt faktum att fattiga länder, knappast tänker på miljön i första hand. För att det ska vara möjligt att rädda vår miljö med pengar, måste de flesta länder leva i välstånd. Som det nu är blir allt fler fattiga i Europa, det finns inte ekonomiskt utrymme för att rädda vår framtida miljö.

Troligtvis finns det sätt att rädda vår miljö på sikt även utan pengar, kanske just en finanskris har bättre effekt på miljön än vad alla pengar åstadkommit så här långt. När miljontals människor blir arbetslösa behöver de inte åka bil till jobbet, de kanske inte ens har råd att åka bil överhuvudtaget.

Nu hoppas inte minst vår regering, att det kommer att bli bättre framöver, det kan ju inte hålla i sig hur länge som helst. Tyvärr vet vi faktiskt ingenting om det, vi kan bara hoppas. Men om det skulle visa sig att krisen inte blir så långvarig, visst kommer människorna att bli mer försiktiga i framtiden. Den enda minnesvärda läxa vi människor lär av, är den vi lär oss den hårda vägen.

Kanske måste vår regering anpassa kostnaderna efter en nolltillväxt i ekonomin. Att inte längre kunna räkna med att ett antal miljarder extra, i förhållande till föregående år, kommer in till staten, kommunerna och landstingen. Det är ju egentligen inte marknaden som styr, det är vad konsumenter världen över har att handla för.

Det kommer att ta lång tid för krisländernas regeringar, att skapa inte bara framtidstro, utan också att människorna känner förtroende för vad de styrande gör. Samma sak gäller naturligtvis också här hemma, där alldeles för många drabbats av de nya regler som införts. Många av de som drabbats röstade förra gången på något av de borgerliga partierna.

Nåja, bra eller dåliga tider, finns de fasta kostnaderna där och slukar pengar. Ju lägre fasta kostnader, desto större chans att kunna rida ut en svacka. Det gäller privatpersoner såväl som staten, kommunerna och landstingen. Kan tänka mig att det blir makthavande politikers största bekymmer att brottas med framöver.

När någon dragit på sig för höga fasta kostnader brukar man säga att kostymen är för stor, eller att man levt på för stor fot. Oavsett vad man kallar det, har det slösats med pengar som egentligen inte funnits, utan är pengar som beräknas komma in så småningom. I väntan på att de ska komma in, måste man låna.

Men vad händer om inte de pengar man räknat med kommer in? En budget är ju en uppskattad balansering av inkomster och utgifter. Det är alldeles för lätt att göra en glädjekalkyl, prognoser kan slå fel så det brakar om det. Vi ser det just nu, när den ekonomiska tillväxten inte alls blir som beräknat.

Har man då dragit på sig kostnader som beräknats ska täckas in av ökade inkomster, är det ingenting som kan rättas till i en handvändning. Att dra på sig en kostnad är lätt, men att bli av med den är en helt annan femma. I det fallet gäller samma sak för privatpersoner, som för de offentliga verksamheterna.

Företagen kan om inte lättare, så i alla fall snabbare reducera skadeverkningarna. Inom de offentliga verksamheterna har de aldrig lärt sig hur man gör. Nedskärningar görs bland den personal som gör nytta i verksamheterna, istället för de improduktiva. Kvar som en kostnad blir alltid de som sägs vända på alla stenar för att hitta en lösning. Det är därför många av de offentliga verksamheterna kan liknas vid en båt med en massa kaptener på kommandobryggan, men som nästan helt saknar övrig besättning.

Göran Persson berömdes för saneringen av landets ekonomi, Borg för att ha sparat och satt press på sjuka och arbetslösa. Är det inte dags att någon kan inhösta beröm för att ha bantat bort de politiskt skapade jobben, den bördan blir tyngre för varje år att bära för skattebetalarna.

Om ingenting görs, kan vara så illa att vi har framtiden bakom oss. Att vi tagit ut den i förskott.