Vaknade inte på fel sida som en del brukar säga, ändå kände jag mig grinig och lite småförbannad. Inte på någonting i min närhet, utan på saker och ting i allmänhet. Orsaken kan vara att det nästan inte går att föra ett vettigt samtal med folk man träffar, det gnälls mera än det någonsin gjorts. Det har fått mig att inse hur gnällig jag själv är nuförtiden, det måste bero på någonting.

   Sandviken är en stad där de flesta som föddes första hälften av nittonhundratalet, mer eller mindre uppfostrats till att bli socialdemokrater. Det gäller förresten hela det som kallas Röda Gävleborg. Nu tunnas leden ut, människor blir ju inte hur gamla som helst, även om makthavarna knorrar att vi börjat leva alldeles för länge.  Det har med ekonomi att göra och det är ju vad allt kretsar omkring i vårt moderna samhälle.

   De unga har svårt att se, varför de gamla fortsatt rösta fram företrädare, som sannerligen inte brytt sig mycket om invånarna och vad de har tyckt. All kritik genom debattinlägg och insändare har bemötts med att den som inte är politiskt engagerad i ett parti, inte heller ska framföra sina åsikter. Med andra ord, de politiskt aktiva vet bäst hur en slipsten ska dras, alla andra vet inte ett dyft om den svåra konsten.

   Nu har det ju faktiskt visat sig att de politiskt aktiva, har varit de som sett minst, av det som händer ute i verkligheten. De pengar som kommit in till kommunerna, har använts på det sätt största regerande partiet ansett vara bäst för invånarna. Med ett modernt uttryck, har de politiska makthavarna kört sitt eget race och helt enkelt struntat i invånarna. De äldre har fogat sig, men dagens ungdom ser det hela som översitteri.

   När Juholt nu gör sin botgörarresa genom Sverige och talar tyst och ångerfullt, vem tror honom? Man förvandlas inte från att ha varit en bullrig kul gamäng utan ordningssinne, till en allvarlig, ansvarskännande ordningsmänniska, när det gamla jaget finns i ryggmärgen. Frågan är om han gör den här rundresan för egen del, eller partiets? Att partikamrater ställer sig bakom honom, är inte samma sak som att de svikna väljarna gör det. Det vet alldeles säkert hjärntrusten inom partiet, men har egentligen inget val. De kan inte lämna ett sjunkande skepp, för då tar det hus i helsike.

   Det Juholt gjorde var oförlåtligt, så korkad får inte en partiledare vara. Vad hjälper det om han är en duktig talare och debattör (retoriker), när han inte utrustats med sunt förnuft. Det sunda förnuftet tycks också saknas hos de ledande inom partiet (de som finns ovanför Juholt), men ingen kunde väl ens ana, att det skulle gå så här långt. Ett parti som varit vana att vänta och se vart vindarna blåst, klarar inte av att hantera en storm.

   På sätt och vis är det synd att sossarna gör den här djupdykningen, det behövs en stark motpart mot Moderaterna. Det ska väga så jämnt som möjligt mellan opposition och regering, det borgar för att besluten måste vara genomtänkta. Räknar man dessutom in SD, som kan få vågskålen att väga över åt endera hållet, finns hela tiden en osäkerhetsfaktor för regeringen. Inget parti vill ha med SD att göra, ändå är båda sidor om blockgränsen beroende av, hur det partiets valda lägger sina röster.

   Det här visar att vårt politiskt styrda samhälle, inte passar in i den globala värld vi lever i. Våra riksdagsledamöter har olika bakgrund, de är helt enkelt ett tvärsnitt av folket. Precis som vi andra dödliga, gör de tavlor stup i ett. Men de är ju arbetskompisar, för tusan och måste hålla varandra om ryggen. Det är väl därför tankarna osökt går till det gamla kortspelet Löjliga familjen. Med den sammanhållning som finns över partigränserna, blir de ingenting annat än en löjlig och patetisk familj i folkets ögon.