Läste att en forskare kommit fram till, att hjärnan kopplar bort det som är negativt, eller hur det var. Jodå, man brukar säga att folk slår ifrån sig det de inte vill höra, men det kanske är samma sak, som forskaren kommit fram till.

   Har inte hunnit ta del av vad de båda Nobelpristagarna i ekonomi kommit fram till. Vad jag förstått har det någonting med orsak och verkan att göra. Det är väl det politiska makthavare har så svårt att förstå, att om man inte noga satt sig in i konsekvenserna, kan det gå käpprätt åt helsike.

   Det finns inga krav på att så kallade folkvalda politiker, har den utbildning som krävs för sina uppdrag. Naturligtvis är det bra om finansministern är utbildad nationalekonom, men beslut som berör invånarna spänner sig över ett stort område. Jag känner en politiker som alltid framhåller att han är en genomsnittlig svensk. Det vill säga, erkänner att han inte vet mycket mer än en vanlig Svensson. Trots det är han med och fattar beslut om saker som berör invånarnas framtid.

   Det finns många personer som sitter i samma sits. Inget ont i det, om personerna är utrustad med sunt förnuft, det vill säga med stöd av sin erfarenhet, väger för- och nackdelar mot varandra. Om inte kunskaperna räcker till, gäller det att ha magkänsla för vad som är rätt och riktigt. Om nu de politiska makthavarna tillåter att partikamraterna säger sin mening, förstås. Det är lite si och så med den saken har jag hört.

   Jag har talat med personer som hoppat av som politiker och fått den uppfattningen att sunt förnuft inte existerar inom politiken. Det klamras istället fast vid ideologier som inte är förankrade i verkligheten. Ingen vågar (eller tillåts) ”måla” utanför de givna ramarna. Tyvärr är det politiken i ett nötskal.

   Att det blivit så här, beror på att vi i dag har alldeles för många som har politiken som yrke. Politik är inget yrke, det är ett förtroendeuppdrag att föra fram hur invånarna vill ha det. Politiska uppdrag på heltid innebär ett helt annat liv, än för de som finns ute i verkligheten. När verkligheten når in i maktens korridorer, är det för sent att göra någonting.

   Förhoppningsvis ska nu de båda nobelpristagarnas teorier omsättas i praktiken. Kan man bena ut vad som orsakat den första finanskrisen, ser man säkert också vad som orsakat det vi nu är på väg in i. Tyvärr kan det bara bli till vägledning framöver, att inte göra om samma misstag.

   För min del tror jag att det hela började, den dag de politiska makthavarna beslöt sig för att ta på sig rollen som dadda för invånarna, istället för att lyssna på vad de ville ha, drev de igenom hur de ansåg att invånarna skulle ha det. Inte undra på att så mycket gått snett med vårt samhälle.

   Det är dags att de så kallade folkvalda följer den lag som faktiskt finns, och ser till att skattepengarna förvaltas på bästa sätt för invånarna.  Eller kan det vara så att vårt politiska etablissemang, inte känner till denna lag? Om så är fallet, har vi en massa Juholtare som förvaltar våra skattepengar.

   Man slutar aldrig förundras över människors dumhet.