Det bästa med regler är, att det finns så många sätt att bryta mot dem. Av den anledningen är det inte bara storföretag, banker och politiker som tänjer på regler av alla de slag, nästan alla gör det i något sammanhang. Regler är därför någonting som måste kluras ut hur de kan kringgås, det är vad många skattejurister och advokater har som sitt levebröd.

   Risken med det system vi har är, att det finns en form av ett skuggsamhälle, vid sidan av vårt så kallade välfärdssamhälle. Ett skuggsamhälle där vissa grupper bestämmer över sina egna löner och förmåner. Personer som lever i ett skuggsamhälle, tappar lätt kontakten med det verkliga livet, det som alla oavsett inkomster tvingas leva i.

   Risken finns att beslut om skatter och avgifter, styrs av en titt i det egna lönebeskedet. Några hundringar hit eller dit inte spelar någon roll, det har säkert alla råd med. Det visar att empati saknas för de människor, som kämpar i livsvillkorens bottenträsk.

   Förhoppningsvis är jag inte ensam om att anse politik, är civilisationens mest irriterande biprodukt. Eftersom de flesta människor är fullt kapabla att tänka själva, borde inte valda företrädare behövas. Om någonting ska kunna ändra på dagens förhållande, förlitar jag mig till de moderna tekniker, som vi än så länge inte lärt oss använda fullt ut. När vi gjort det, kommer politiker att vara överflödiga.

   Kanske generaliserar jag, eftersom det finns många varianter av politiker, men ingen av dem tilltalar mig. Jag anser de flesta vara stöddiga, överambitiösa, fanatiker, eller rövslickare. Jag tycker det är skrämmande att ett tvärsnitt av folket ska bestämma över våra liv, medelintelligensen i vårt land är ingenting att skryta med.

    Politik går ut på att få majoritet, att driva en ideologi som ska gälla för alla. Ingen hänsyn tas till vad de som inte har samma tro tycker. Det värsta är att majoritetsbeslut anses fattade i demokratisk ordning, vilket faller på sin egen orimlighet. De beslut som fattas har ingenting med demokrati att göra, kanske just därför har vi fått ett odemokratiskt samhälle i mångt och mycket.

   Vad vi definitivt ska kunna kräva av dagens politiker (som i en framtid förhoppningsvis inte behövs) är att de noga ska överväga vilka negativa konsekvenser deras beslut kan få. Det har varit si och så med det, de som brinner för att förändra vårt samhälle riskerar att bli för ivriga. Vad som krävs är alltså ett gott omdöme, vilket man får genom att ha haft dåligt omdöme. Det finns gott om beslut som tagits som visar på ett fruktansvärt dåligt omdöme. Förhoppningsvis har regeringen fått ett bättre omdöme, när det gäller hur sjuka och arbetslösa invånarna ska behandlas.

   Om framtiden vet vi bara, att vi just nu är i färd att bygga den. Men för att inte hela bygget ska bli som ett korthus, måste det till skickliga hantverkare som upptäcker fel i ritningarna, vågar påtala felen och ser till att det blir rätt.