Kors i taket, Försäkringskassan har kommit underfund med, att det måste göras förenklingar för de sjuka. Men visst känns det lite konstigt att de kommit underfund med det nu, de har ju skapat ett helvete för många sjuka under flera år. Läser man vad Försäkringskassan är till för, så är det för att hjälpa de invånare som blivit sjuka. Tyvärr har det varit tvärtom, i många fall måste det som Försäkringskassans handläggare gjort mot många sjuka, ses som maktmissbruk.

Det finns någonting inom vår byråkrati som skrämmer mig. Inte nog med att vår byråkrati växer oroväckande, det verkar som om inte ens regeringen rår på de småpåvar som härskar över verksamheterna. Vad hjälper det om någon i regeringen säger att det och det måste vi ändra på, när inte dessa småpåvar är villiga att samarbeta.

Varför fungerar inte skolan, vården och omsorgen? Svaret kan vara så enkelt att beslut saboteras av byråkrater och tjänstemän. De vill ha sin lilla sandlåda för sig själva att leka i, det har de fått göra ostörda i många år.

Den byråkratiska apparaten byggdes upp i vårt land för att försvåra vid ett maktövertagande, men det har inte fungerat som tänkt var. Det har efter hand blivit en maktkamp mellan politiker och den byråkratiska apparaten, vilket orsakat en fördyring för svenska folket.

Den dag makthavande politiker vågar sätta ner foten och rensa upp inom alla de offentliga verksamheterna, får vi inte bara ett bättre fungerande land. Problemen har ökat sedan många av dessa verksamheter började drivas enligt företagsmässiga principer. Det har gjort att utöver de skatter som betalas in, tvingas svenska folket även betala avgifter, för någonting de redan betalat för att få utfört. Allt för att dessa verksamheter ska kunna leva vidare och frodas.

Vi måste satsa på infrastrukturen hörde jag en politiker säga. Den mannen har nog aldrig tänkt över vart exempelvis alla inbetalda fordonsskatter och finurliga avgifter tar vägen. De går definitivt inte till vägunderhåll i den omfattning som krävs. Det saknas ständigt pengar för att reparera och bygga nya vägar. Vart tar alla inbetalda pengar vägen?

Vårt land fungerar i dag som ett avskräckande exempel inom många områden. Genom att enögt stirra på den ekonomiska tillväxten, har mål ställts upp som inte går att uppfylla. Vårt land börjar mest likna ett företag som säljer ut allt och en dag står utan nya varor. Pengarna har inte ens räckt till kostnaderna. Till slut återstår bara att slå ”vantarna” i bordet.

Förhoppningsvis ska det inte behöva gå så långt. Men om vårt land ska klara sig från nesan att hamna i samma situation som krisländerna, måste regeringen ta kommandot över vår byråkrati.