Det svänger snabbt i den globala värld vi tillhör. För inte så länge sedan, fanns hos både regeringen och företagen stor optimism inför kommande år, nu börjar oron sprida sig att västvärlden står inför en nedgång i konjunkturen. Om det blir så är det i och för sig inget konstigt, eftersom allting handlar om efterfrågan. Börjar folk runtom i världen hålla i plånböckerna, kommer det att produceras mer än vad som kan säljas.

   Det mest oroande är aktiebörsens djupdykning, numera är ju de framtida pensionspengarna beroende av att börsen går som tåget. Aktier har alltid varit en långsiktig placering, men de nya aktörer som är ute efter snabba pengar, har fått det hela att mest likna ett Pyramidspel. Först in och först ut kammar hem pengarna.

   Svenska pensionsbolag har förlorat runt 100 miljarder den senaste tiden och en del av dem har hamnat riktigt illa till. Det är inte bara pensionsbolagen som är förlorare i det som nu pågår, alla pensionssparare har blivit fattigare. Men det är väl som man brukar säga, lätt vunnet, lätt förgånget.

   Frågan är om inte alla stirrat sig blinda på pengar. Allting tycks handla om pengar och det blir som att samla alla ägg i en korg. Enda skillnaden är att om man står på öronen, går det inte att göra omelett av de pengar som eventuellt finns kvar efter ett fall.

   Vid den förra krisen fick den borgerliga alliansen beröm för att ha hanterat den förnuftigt. Visst hade vi känning av krisen, men inte av den omfattning som drabbade andra länder. Den här gången blir det upp till bevis, det gäller att slå ihop kloka huvuden, för att lindra effekterna av vad andra på nytt ställt till med.

   Nu gäller det alltså att dra åt svångremmen igen. Men pengarna som var ämnade för det femte jobbskatteavdraget samt sänkt skatt för pensionärer, kommer inte att räcka långt. Vill det sig illa, kommer regeringen tvingas till inbesparingar på åtskilliga tiotals miljarder. Det är i så fall de fasta kostnaderna som måste kapas, det ger inbesparingar för framtiden. En framtid ingen vågar sia om i dag.

   Hörde på nyheterna en grekisk kvinna säga att partyt var över, att det nu var dags att betala notan. Och visst är det så, en hel värld har tagit ut framtiden i förskott, för många räcker inte ens tio års lön efter skatt att betala sina skulder. Grekland råkade bli det första landet som tvingas betala, andra kommer att följa efter.

   Hittade ett långt citat av Maurice Maeterlinck som passar in på det som händer just nu och som lyder: Vi lever i en förväntans tidsålder. De orden är sannare i dag än någonsin. Det gamla har ramlat i stycken omkring oss, den invanda vägbanan sjunkit samman under våra fötter. Blott förväntan, hoppet, drömmen om framtidsvärldens nya byggen återstår, om vi ej själva vill drunkna i nuets kaos och förvirring. Höj därför din blick från spillrorna omkring dig till det tillkommandets höjder, känn att så visst som allt har en mening, måste nuets förödande röjningsarbete bana mark för ett nytt, ljusare, andligt rike.

   Läs citatet noga och begrunda innebörden. Det som händer nu, har varit på gång under många herrans år. Det är kanske dags att röja undan bråten och bygga ett nytt mänskligare samhälle.