Läste om en tvååring som lyckades rymma från dagis och tog sig hem alldeles själv. Är alla små barn lika företagsamma, kan vi se framtiden an med tillförsikt. Anledningen till att tvååringen kunde rymma, var att staket saknades runt dagis. Nog har man hört dagispersonal klaga över att de är för få för att hinna med att bevaka alldeles för stora grupper, men att det sparas in på staket …!

   Den politiska lösningen när det gäller inbesparingar, är att dra ner på personal (eller tydligen staket också), men får de verkligen spara in på det invånarna betalar för få? Vad som inte diskuteras är den kostnad som drabbar skattebetalarna i form av löner, till alla de som  har politiska uppdrag. Det är ju faktiskt en kostnad för någonting som inte behövs. Egentligen. Verksamheterna skulle antagligen fungera betydligt bättre, om inte politikerna ständigt lägger näsan i blöt.

   Varför kan vi inte få en folkomröstning där svenska folket får rösta, om de vill lägga ner landsting, halvera riksdagens ledamöter, eller sätta en gräns för hur många kommunalråd en kommun får ha. Det är ju skattebetalarna som betalar lönerna, då borde de också få bestämma vad pengarna ska gå till.

   Skulle tro att endast politiskt aktiva skulle rösta för nuvarande system, konstigt vore det annars. Bara den gruppen är flera hundratusen, men ändå i minoritet mot övriga som tröttnat på ständiga pekpinnar om hur vi ska leva och vad det ska dras in på. Makten finns alltså hos folket, men har aldrig utnyttjats. Bara det är värt att tänka på, eller hur?