Känner mig inte pigg som en mört precis, men operationen är avklarad och förhoppningsvis ska det bli full fart på mig igen inom någon vecka. Tyvärr tar de flesta av oss allting för givet, om det händer någonting så händer det inte oss själva. Kanske det är anledningen till att vi inte uppskattar läkare och övrig vårdpersonal tillräckligt, förrän vi upplevt vad de kan göra för att hålla oss friska och vid liv.

Tänk om Landstingsledningar kunde vara lika kvalificerade och professionella som personalen. Personal som trots att de ständigt har sparkrav på sig, gör sitt yttersta för att ta hand om den aldrig sinande strömmen av patienter. Tänk vilka ekonomiska resurser de skulle få, om Landstingen lades ner.

Det går inte att undvika tanken, att vården och omsorgen skulle fungera på ett alldeles utmärkt sätt, utan politisk inblandning. Landstingspolitiker har tänkt stort och därmed skapat en koloss på lerfötter. Visst händer beklagliga misstag inom vården och omsorgen, men i de flesta fall kan dessa härledas till både felaktiga beslut, snålhet och organisationsproblem. Dåliga beslut och organisationsproblem skapar avvägningsfrågor, i många fall offras människor av kostnadsskäl. Det är inte vårdpersonalen som ska stå till svars när någonting händer, utan ansvarig ledning.

Efter mitt korta besök vid Gävle Sjukhus, fick jag klart för mig att den välutbildade personalen, tvingas dansa efter en pipa som spelar falskt. Naturligtvis borde det vara tvärtom, att sjukhusledningar ska dansa efter personalens och patienternas pipa.

Under tiden jag tvingats lugna ner mig, har jag läst enormt mycket om varierande saker. Det finns ett svar på varje fråga i en bok, det enda man behöver göra är att hitta rätt bok. I och för sig tidsödande, man vet ju inte var någonstans man ska leta. Men ju mer man läser, desto större chans att hitta rätt.

De problem vi nu har att brottas med kan tyckas vara någonting som hör den nya tiden till och därför svåra att hitta lösningar på. I själva verket är det gamla problem i ny tappning. Grundorsaken är densamma, människans maktbegär, girighet och dumhet. Varje gång det drivits till sin spets, har vi i princip fått börja om från början och bygga upp ett nytt samhälle.

Man kan inte skylla på otur när någonting katastrofalt händer, för otur finns egentligen inte. Det är istället vi själva som skapar de situationer vi hamnar i. Med andra ord är allt det som händer, konsekvensen av någonting vi helt enkelt undervärderat (eller helt enkelt struntat i) vad det kan leda till. Det fungerar på samma sätt som att en rejäl fylla, blir till en rejäl baksmälla.

Men människan har en förmåga att inte se sina egna fel. I Greklands fall är det som mannen som fick för hög avlöning ena månaden men inte sade någonting. När han vid nästa avlöning fick löneavdrag, protesterade han högljutt, det var ju inte hans fel att han fått för mycket första gången. När det nu visat sig att Grekerna levt på en massa pengar de inte borde ha fått i sin hand, anser de sig inte alls behöva betala tillbaka.

Från människor med perspektiv på det som händer i vårt land, varnas vi nu för att ha lånat alldeles för mycket pengar till bostäder och konsumtion. Vår finansminister anser det vara skitsnack, men är det verkligen rök utan eld? Vårt land är beroende av, att företag och människor runt om i världen köper våra produkter. När arbetslösheten ökar lavinartat ute i Europa, kommer köpkraften och därmed också konsumtionen att minska. Hur lång tid det tar innan vi får känning av det hela är svårt att säga, men vad vi innerst inne vet är, att det inte går att undvika.

Vad som präglar den moderna människans beteende är att fly och undvika åtaganden till vilket pris som helst. Det gäller inte minst våra folkvalda politiker, som anser sig inte ha något personligt ansvar, för det de varit med och beslutat om. Om någonting blivit fel, går det att skylla på den demokratiska processen.

Om någonting händer i vårt land, har du dig själv att skylla som valt de politiska makthavarna.