Det börjar dra ihop sig till operation, i morgon är det dags. Naturligtvis känns det inte alls trevligt. Men nödvändigt är det, så det är bara att gilla läget. Det är väl som med allting annat här i världen, det är så lite man själv kan styra det som händer. Och just det, är väl det otäcka med det som ligger framför oss.

Hur man än vänder sig, har man ändan bak, är ett gammalt talesätt. Dagens problem bottnar i att de politiska makthavarna försökt ändra på det. Ja, bildligt talat, alltså. Vad som hänt de senaste decennierna är nämligen, att politikerna försökt forma världen efter sina behov.

De offentliga verksamheterna drivs i dag efter affärsmässiga metoder och måste visa vinst. I och för sig en omöjlighet, inte minst när det gäller skola, vård och omsorg. Det är ju av den anledningen invånarna betalar skatt till staten, landstingen och kommunerna. När pengarna inte räcker till inom dessa viktiga samhällsfunktioner, sparas det in på personal som utför det de utbildats till. Bara det måste ses som trolöshet mot huvudman, det vill säga svenska folket.

De närmaste åren kan vi vänta oss våldsamma protester mot hur våra skattepengar hanteras av förtroendevalda politiker. De flesta upplever det i dag som att företrädare för folket, företräder sig själva i första hand, inte minst vad gäller löner, pensionsavtal och förmåner. Det är en utmärkt grogrund för missnöje hos de som valt dem. Misstaget kommer knappast att upprepas vid kommande val.

Just nu skulle en kristallkula att läsa i om framtiden inte vara helt fel. De uttalanden som görs från både politiker och ekonomer, måste ses för vad de är, ett sätt att inte skapa panik. Det senaste utspelet, att lönesänkningar måste till i kristider, kan ha väckt en panikunge hos många. Vad vet regeringen egentligen, som inte vi vet?

Det talas vitt och brett om att vi måste få bättre utbildning, i samma veva avskedas en massa forskare. Det räcker inte med en hög utbildning, när företagen ser om sitt hus inför en framtid ingen kan säga hur den blir. Vore det inte bra mycket bättre att ta vara på de som är händiga med sina händer, de som kan laga de saker som går sönder? Vi måste inse att en del föds med läshuvud, andra har fallenhet för att kunna reparera nästan vad som helst. Utan teoretiska kunskaper!

På sätt och vis kan man säga att vi fått det samhälle vi förtjänar, ingen har ju ifrågasatt vad de politiska makthavarna beslutat om. Visst har många fått det bättre, men samtidigt har alldeles för många fått det sämre. De som i dag har det bättre, lyssnar inte på olyckskorpar som kraxar att snart är det slut på sötebrödsdagarna. Vad ska kunna gå snett?

Jösses, det finns massvis med saker som kan gå snett, titta vad som händer i Grekland, Spanien, Italien och Portugal. Vi reagerar när några tusen jobb försvinner i vårt land, runt Medelhavet försvinner jobb varje vecka som ör sig om tiotusental. Med de åtstramningar många regeringar tvingas till, är det bara början på någonting vi har svårt att fatta.

Det händer inte oss, resonerar många och fortsätter att leva som tidigare. Det är dessa människor som en dag kommer att tigga om hjälp och inser att ingen hjälp finns att få. I den värld vi varit med om att skapa, får var och en skylla sig själva. Om det inte är förutbestämt att en global kris ska uppstå, har människan sannerligen hjälpt till att det ska hända.

Underskatta aldrig politiska makthavares dumhet.