Jag tycker om att rota i gammalt material, inte minst läsa (ibland läsa om) de gamla författarna. Den engelska författaren H.E Bates, som väl egentligen inte hittade sin nisch med  humoristiska berättelser förrän på femtiotalet, är en av mina favoriter. Man blir glad av att läsa hans vansinniga berättelser om familjen Larkin.

Och visst är det väl så att vi behöver muntras upp, när allt tycks vara eländes elände. Underhållning för att roa och lätta upp stämningen hos folket, har förekommit även i vårt land, hur otroligt det än låter. Då kallades det skådebröd åt folket,

Numera glöms det bort från politiskt håll att de är till för folket och inte tvärt om. Ja, utom i valtider förstås, då är det annat ljud i skällan. Det är väl av den anledningen jag kom att minnas den gamle danske humoristen och satirikern Storm P, eller Robert Storm Petersen som han faktiskt hette.

Av en händelse fick jag tag på en tidning från fyrtiotalet, i vilken Storm P gjorde en lysande beskrivning av en politiker i valtider. Jag citerar på en höft:

Om en politiker ställer sig upp i talarstolen och säger att alla sitter i samma båt, betyder det att han vill att åhörarna ska ro båten och att han själv ska vara kapten.

Omedvetet slog mig tanken att ingenting har förändrats, med sättet politiker försöker bli valda under de nästan sjuttio år som gått. Många av nutidens aktiva politiker, försöker dessutom pracka på väljarna ideologier som är runt hundra år gamla. Eftersom de själva tycks tro på vad de säger, är det inte underligt att många politiker lätt hamnar vilse i vår svårorienterade moderna värld.

För egen del tycker jag att ideologier mer ska ses som en form av religion. Det gäller att ha fanatiska troende, vilket vårt största parti verkligen hade, så länge det gamla industrisamhället fanns kvar. Men allt förändras med tiden, nu tunnas leden ut bland de under många år äldre fanatiskt troende, genom det oundvikliga slutet på ett människoliv.

Att inget politiskt parti längre kan få ensam majoritet, har skakat om hela vårt valsystem, vilket knappast gynnat varken landet eller dess befolkning. Från att ha varit en enpartistat, är det många "kockar" som ska laga till soppan, det blir vattvälling av alltihop.

Det har gjort väljarna medvetna om, att det finns alldeles för många partier. Oavsett vilket block som kan skrapa ihop en majoritet, får vi istället för en stark regering, fyra år av kohandel.

Det är inte klokt att små partier kan få inflytande över den förda politiken och på så sätt kan driva igenom de mest vansinniga ideologiska saker. Man kan förstå alla de människor som inte bara känner sig besvikna, utan också upplever det som att de efter varje val, mer eller mindre tvingats köpa grisen i säcken.

Vad kan nu svenska folket göra åt det här? Inte mycket, eller snarare kanske väljarna inte ska göra någonting alls, genom att inte rösta vid val. Låter odemokratiskt, inte sant? Inte alls, i själva verket är det så en demokrati ska fungera.

Att rösta är en demokratisk rättighet, samma sak med att inte rösta, det är upp till var och en. Även om jag inte rekommenderar det, är det vad jag kan förstå, enda metoden att få våra politiker att lyssna på folket. Vem ska få vår stolta skuta i hamn, om det bara finns kaptener på kommandobryggan och inga "galärslavar" som ror?