Ett gammalt uttryck från förr är att man aldrig ska döma hunden efter håret, eller skåda given häst i munnen. Gamla uttryck som egentligen inte gäller vare sig hund eller häst, utan människor. Tyvärr är det så många politiker ser på sina väljare, de flirtar med den grupp av människor som är svåra att omvända och bryr sig inte om de som anses säkra. Vid en närmare titt, skulle de upptäcka att köpta sympatier är lättflyktiga och hur bitelaka de givna blivit på grund av alla grusade förhoppningar. Inte undra på att det inte fungerar som de tänkt sig och att opinionsmätningar inte går att lita på.

Har ni tänkt på hur ofta man kan höra politiker säga att de brinner för att förändra vårt samhälle? Samma sak med mig, men jag lämnar inga rykande ruiner efter mig av det som en gång byggdes upp av våra förfäder, det har många politiker som brinner för sin sak gjort. Borde inte alla dessa bära varningsskylt?

Det samhälle vi nu har är förskräckligt, ja, nästan omänskligt. Det finns en människosyn bland vissa byråkrater och politiker som är skrämmande, folket borde svara med samma mynt. Både Försäkringskassan och Migrationsverket är en skam för vårt land. Det är förhoppningsvis inte personalens fel, utan på grund av att de offentliga verksamheternas chefer saknar organisationsförmåga. Trots det kanske inte heller de ska hållas ansvariga, det är inte lätt att utföra vansinniga direktiv, fattade av de politiska makthavarna.

Man kan se avsaknaden av organisation inom hela den offentliga sektorn, vilket måste betyda att både de politiska makthavare och utsedda chefer, över hela linjen saknar organisationsförmåga. Eller kan det vara så att de politiska makthavarna helt förlitar sig till de tjänstemän som lägger fram förslagen? Vårt land sägs ju vara tjänstemannastyrt, så…

Hur det än är, funderar man över hur det kunnat bli en osmaklig soppa av alltihop. Kanske kan det enklast förklaras med det gamla talesättet: För många kockar, ju sämre soppa. Ge personalen inom de viktiga samhällsfunktionerna som tvingas utföra sina uppdrag befogenhet att använda sunda förnuftet, istället för att skapa regler och förordningar ingen begriper sig på.

Alla har säkert fått en skrivelse från någon myndighet och ingen har väl blivit riktigt klok på vad det stod i skrivelsen. Byråkratsvenska är ett obegripligt språk, det är därför vår byråkratiska apparat måste skäras ner och förenklas. Varje läskunnig ska kunna förstå det som står, om inte ska den som upprättat skrivelsen omedelbart avskedas. I folkets tjänst, för folket, vilken byråkrat eller politiker resonerar så?

Jag har i många år hört talas om att en dag, ska det papperslösa samhället vara verklighet. Möjligheten har funnits att skapa det, men pappershysterin har blivit sju resor värre. Istället för människans frihet från att fylla i alla slags blanketter, har vi idag ett sjukligt kontrollsamhälle med blanketter för allting.

En massa papper går det också åt till att dra fram statistik om nästan allting. Statistik visar någonting som hänt i form av staplar eller tårtbitar, men är ett dåligt underlag för prognoser om framtiden. Förklaringen till varför statistik presenteras inom de politiska kretsarna kan bero på, att de inte begriper sig på att läsa siffrorna i en balans eller resultaträkning. För att kunna visa statens redovisning, räcker inte ett A4 till på bredden för att få med alla siffror, men till och med inom kommuner och landsting, handlar det om en förfärlig massa.

Färgblinda är de däremot förhoppningsvis inte, men även om de är det, kan de i alla fall se när staplarna hamnat under strecket. Då är det åt helsike! Det är då skattehöjningar förs fram för att avhjälpa underskottet.

En gammal man sa till mig för ett tag sen att skattepengar, är alldeles för viktiga för att politiker ska få komma i närheten av dem. Jag tror han har alldeles rätt. Ingen vill ju ha en osmaklig soppa, när det finns politiker som säger att de vill tillbaka till köttgrytorna. De politiker som säger så har varit där förut, men borde aldrig få komma tillbaka.