Trodde det var söndag i dag och var på vippen att ladda tevekannan och bre mackor för att titta på Vasaloppet. Dagarna springer iväg så fort, att det börjar bli svårt att hålla reda på dem. Varje människa borde vara född med en funktion som stoppar upp livet ett tag, ger oss en möjlighet att bara sitta och filisofera. Nåja, det gör jag ju varje morgon förstås, men inte får det tiden att stanna. 

Som tur är tycks vi vara födda med en säkerhetsventil, nämligen att svära när någonting går snett. Det är fult att svära, men det skiter folk . På teve hörs svordomar varje dag, inte minst från idrottsstjärnor som intervjuas. Alltså kan jag utan att skämmas säga, att det är ett jävla skitsamhälle vi lever i. Ett samhälle allt färre vill ha. Utom de som säger sig ha mandat att förändra vårt samhälle till det bättre. Resultatet ser alla, utom beslutsfattarna.

Med skatter kan man tvinga invånarna att förändra sina liv, vi måste tänka på miljön, och det kan saftig drivmedelsskatt och att använda subventionerade alternativa bränslen se till att vi gör. Vi måste tänka på vår hälsa också, och vem är bättre skickade till att styra våra liv i rätt riktning, om inte våra folkvalda. De har insett att enda vägen att gå, är att höja skatten på tobak och snus. Men varje ny skatt föder smugglare så de kan byta upp sig till häftigare bilar eller kanske lyxbåtar.

Naturligtvis har de styrande makthavarna alldeles rätt, vi måste vara rädda om våra liv, vi har ju bara ett. När det gäller jordens tillgångar, så är de inte outtömliga, som jag hört någon säga. Kloka ord, för så är det ju, ändå skövlas regnskogar, olja pumpas upp och mineralfyndigheter brandskattas.

Anledningen till att alla blundar är att det handlar om pengar, det ger ekonomisk tillväxt. Ingen vågar i dag ens tänka på vad som händer den dag regnskogarna inte längre finns kvar. Faktum är, att ingen vet vad som kommer att hända. Oljan måste väl ha någon funktion för vårt jordklot som vi kanske inte tänkt på. Så istället för att beskatta människorna för en bättre miljö, stoppa idioterna som förstör den.

Men så enkelt öär det väl inte, det finns massvis med folk i maktställning som skulle förlora på om idiotin skulle stoppas. Det gäller att sko sig så länge det går. Direktörer med fantasilöner och bonusar som grädde på moset, räknar inte med, att de inte får någonting med sig när livet tar slut, det är nu som gäller. Framtiden ser väl inte speciellt lovande ut, det gäller kanske att leva i nuet. Varför bry sig om vad som händer efter den dag man dör, då är det ju skit samma vad som händer.

Det verkar vara bara de unga, som har livet framför sig, som fått upp ögonen för att det är på väg att bära åt helvete. Visserligen kan man höra unga säga: Det skiter sig ibland, men det får man ta. Men så säger de ju bara när det rör sig om små olyckor, som egentligen inte har någon som helst betydelse. Men om våra makthavare tagit framtiden ifrån dem, då tar det hus i helvete.

Politik har blivit lite som aktiehandeln, det gäller att visa upp kvartalsrapporter som visar glädjande siffror. Staten tänker numera kortsiktigt, men av nödvändighet. Många kanske inte förstår vad det handlar om när finansministern säger att BNP ska vara runt tre procent nästa år, för att sedan hamna på fyra procent om två år.

Men budskapet är ju att invånarna ska fortsätta som tidigare, det blir inte billigare att handla nu så handla för glatta livet. Och trots allt gnäll om räntorna, visst är det billigt att låna, mot vad det var förr. Jag för min del, fattar inte hur det går att ställa en prognos, om hur det blir två år framåt i tiden. Som det nu är, vet vi inte hur det ser ut om sex månader.

I dessa dagar kan det inte vara trevligt att vara Riksbankschef. För inte så länge sedan, trodde han att räntorna måste höjas för att klara inflationsmålet. Han kunde inte ens gissa sig till, att krisländer ute i Europa, skulle få någon inverkan på vårt land. Fram till dess Riksbankschefen gör nästa uttalande, gissar bankekonomer att räntan ska sänkas igen och gnuggar händerna. Det gör bankdirektörerna också, ju mer pengar banken tjänar, desto bättre bonus. Nåja, Riksbankens gissning får vi vänta på, det kanske inte blir som bankekonomer hoppas.

Säga vad man vill, men visst svänger det i vårt land. Moderaterna har som mål att bli ett statsbärande parti och har satsat allt på landets ekonomi. Än så länge tycks en stor del av folket anse att vår finansminister kan det här med ekonomi. Men pengar är inte allt när det kommer till kritan. När det nu börjar visa sig att det inte bara kräver uppoffringar, utan att också människligt lidande, väcker det inga sympatier. Det är väl därför det nu backas när det gäller sjukförsäkringen.

 Konsten att bli ett statsbärande parti är att få folket med sig, inte emot sig. Den som försöka skapa ett samhälle, som ser invånarna som en inkomstkälla istället för levande människor, bäddar sannerligen knöligt åt sig själv .

Jag ser den politik Moderaterna för, som ett politiskt själmord. För det rödgröna blocket, är det bara att tacka och ta emot. Men vid nästa val kanske vi är bankrutt, hur kommer då politiken att utformas? Arbetslösheten kanske är fördubblad och nya jobb får vi titta i stjärnorna efter. Tja, vad vet vi, vad som helst kan hända i den moderna globala värld vi tillhör.