Snö och kyla kan verkligen dra ner humöret på många. Att pälsa på sig och se ut som en Mechelingubbe är inte roligt, bara obekvämt. Snön fortsätter att falla men det dämpar i alla fall kylan lite grann. Men, efter snön kommer kylan tillbaka enligt väderlekstjänsten.

Nåja, snön kommer att ge lite extrajobb åt några och snöröjarna kan göra en hacka så här i slutet på året. Men för kommunerna kostar naturligtvis det här en massa pengar, som de antagligen inte räknat med. För en del kommuner betyder det att de får sätta sig ner och titta på vilka verksamheter det går att nagga kostnader i kanten.

Att alla traktorer och lastbilar som är i farten ställer till det för miljön, ja, det kan vi ju skylla på vädrets makter.  

Det ryker friskt ur skorstenar också, en braskamin är inte bara mysig, den är en nödvändighet för de som installerat luftvärmeväxlare. Blir det runt tjugo grader kallt, klarar de flesta luftvärmeväxlare inte av att hålla värmen. En öppen spis är också trevlig, men inte många vet hur de ska elda i dem.

Naturligtvis är det här ett bakslag för alla de som predikat att vi går mot varmare tider. Det går inte att bortförklara den isande kylan som brett ut sig över vårt land. Vi har fått betydligt sämre och kallare väder sedan insatser började göras för att rädda vår krassliga miljö. Nu är jag av den uppfattningen att vad än människor försöker göra för att rädda miljön, är det dödfött.

Klimatkonferenser har avlöst varandra, men att få alla länder med sig är sannerligen inte lätt. Orsaken är kostnaderna som är förknippade med vad som anses måste göras. Det går att räkna på ena handens fingrar hur många länder som har råd med de miljösatsningar som miljöförespråkarna ställer som krav. Eftersom även länder på sydligare breddgrader fått börja känna av kallare väder, blir det fler som tvingas hålla varmt i sina bostäder. Ett land som exempelvis Frankrike, skulle aldrig klara av att lägga ner sina kärnkraftverk.

Just uppvärmningen av bostäder, kontor och industrilokaler är ett måste när det blir kallare. Varför inte ett kallare klimat tagits med i beräkningarna är lätt förståeligt, det har ju bara talats om att vår jord ska bli varmare. Om jorden blir varmare om hundra år, hjälper inte människorna på de kalla platserna inom de närmaste åren.

Alla försök att rädda vår miljö kostar pengar och hur man än lägger kostnaderna, är det alla som får betala i slutändan. Skatter och avgifter påverkar köpkraften, vi ser redan vad arbetslösheten har för effekt på konsumtionen. När det hela drivs till sin spets, måste människornas överlevnad prioriteras, på annat sätt kan inte de politiska makthavarna tänka och agera.

Naturligtvis ska vi försöka vara rädda om vår miljö, men eftersom det kostar pengar, är det en fråga om människornas välfärd. Nu menar jag inte bara social trygghet, utan att människorna lever i välstånd. Fattiga människor är det största hotet mot vår miljö, de måste använda alla medel för att överleva.

När det gäller miljövänliga bilar har verkligen politikerna ställt till det för sig. Nu ser de att målet är omöjligt att uppnå, folk har inte råd att köpa bilar för runt trehundratusen. Eftersom vi är ett land där det inte går att använda kommunala färdmedel som i storstäderna, tvingas många människor ta bilen till jobbet. Med alla skattepåslag kostar drivmedel skjortan, det blir ingenting över till att köpa en ny miljövänlig bil. Men det är klart, sitter man i riksdagen med en fet lön, är det svårt att sätta sig in i hur andra människor tvingas leva.

Lägg ner miljötänkandet ett tag framöver, till dess att människorna får det bättre. Varför ska vi bekymra oss över vad som kan hända om hundra år, då kanske inte ens miljörörelserna finns kvar. Vem vet, så långt fram i tiden kanske jordens invånare flyttat till en annan planet. Ja, i alla fall de som samlat på sig en massa pengar, för att kunna starta om på nytt. Så är det ju i dag och det tänkandet, kommer väl knappast att förändras i framtiden.