Med hackande tänder svär jag ve och förbannelse över den globala nedkylningen. Global uppvärmning, jo pyttsan! Om det blir varmare någon gång i framtiden bryr jag mig inte om och det är säkert fler än jag som tänker samma sak. Vi har fått betydligt sämre väder sedan vi börjat försöka rädda vår miljö. Det är tydligen så att försöka förändra utan att ta reda på konsekvenserna, kan leda mot katastrof.

Katastrofer för människor på grund av politiska beslut är inte alls ovanligt. Hörde av en händelse Moderaten Husmark på teve för någon dag sedan. Hon står fast vid att det var en nödvändighet att ändra sjukförsäkringen. Eftersom det är en försäkring som det betalas in till, hur kan politiskt valda personer ens komma på tanken, att försämra den? Man kan förstå att allt fler fått nog och ifrågasätter varför de ska avlöna politiker.

Har en massa anteckningsböcker där jag skrivit ner tänkvärda saker, citat av det kända och okända personer yttrat. Började bläddra i en av dem under gårdagen och hittade någonting som Sommerset Maugham skrivit. Efter att ha läst, insåg jag att det faktiskt beskriver hur många av våra så kallade folkvalda agerar och det lyder så här:

Hyckleri är den svåraste och mest nervslitande av alla laster, det kräver en aldrig svikande vaksamhet och en sällsynt sinnesnärvaro.

Hyckleri är ju faktiskt vad våra politiker tvingas till för att kunna rättfärdiga sina beslut. Alldeles för ofta lever de inte som de lär, men vill lära (tvinga?)svenska folket att leva efter helt andra förutsättningar. Inte minst när det gäller sjukdom, pensioner och förmåner. Om jag ska fortsätta låna av Maugham fortsätter han så ungefär här, med mina egna ändringar:

Förställningens mask sitter så löst att de ständigt måste känna efter att de inte tappar den. Det de hycklar kan de inte ta tillbaka, det är ett falkspel som måste fullföljas för att inte pinsamt avslöjas. Liksom allting oäkta, klingar det inte rent, hur skickliga de än är. Därtill berövas de ett stort livsvärde: den fulla uppriktighetens anspänning, frimodighetens, sanningssägandets, det öppna visirets trygghetskänsla.

I och för sig låter det ovanstående gammalmodigt och visst är det ett bra tag sedan det skrevs. Men människorna har inte förändrats, det är säkrast att gå den breda vägen, inte den smala knaggliga och krokiga. Och det är där politikernas hyckleri kommer in i bilden.

Vårt lands stora problem är, att politiskt valda personer och invånarna, inte gör samma resa. Våra politiker har försett sig själva med dubbla säkerhetsbälten, men inte ägnat en tanke åt att den övriga befolkningen, inte alls har samma skydd om någonting händer. Man behöver bara titta på försämringarna med a-kassan och sjukförsäkringen för att förstå hur snett det verkligen är.

När det gäller hyckleri är det nog ändå vår invandringspolitik som tar priset. Visst är det ett jätteproblem och det blir inte mindre med åren. Hittade ett annat citat av bara farten, som stämmer in på det här och som är skrivet av Marcelene Cox.

Det bästa sättet att handskas med framförliggande bekymmer är inte skjuta dem ifrån oss som ovänner, utan gå mot dem som utmanare. Det vi fruktar och undviker att skåda i vitögat, tornar upp sig till skrämselbilder. Är det i alla fall oundvikligt, varför inte bekanta oss med det och gå igenom det fortast möjligt, istället för att gå och låta oss nötas av rädsla? Mod skingrar rädslans töckenfigurer.

Visst är det de övriga partiernas feghet att ta tag i det problem, som får SD att växa sig allt starkare. Som det ser ut, verkar de skandaler som drabbat SD, bara ge ännu fler sympatisörer. Eftersom SD anses ha bara en sak att falla tillbaka på, måste de ha hittat rätt sak. Eftersom övriga partiet gett WO, det vill säga inte ställer upp, kan man likna det som händer vid ständig straffsparksläggning.

Det är dags att våra så kallade folkvalda politiker börjar visa lite kurage, istället för att sticka svansen mellan benen. Om inte för annat, så för att visa svenska folket att de är värda sina fantasilöner, förmåner och pensioner.

Vår statsminister kastade handsken genom att ta upp hur dåligt anhöriginvandringen fungerar. Eftersom inte någonting tycks fungera när det gäller vår invandring, varför inte söka breda lösningar? Vill man ge sken av att vara Bror Duktig, måste man leva upp till det också.