Satt på toan när tidningen kom och tog god tid på mig. När jag plockade upp tidningen innanför dörren, visade det sig att jag fått fel tidning, det vill säga Arbetarbladet istället för Gefle Dagblad. En bagatell kan tyckas, men för mig känns morgonen förstörd. Arbetarbladet borde lära sig av den prisade En spänn gjord av skolungdomar, de är proffsigare än AB:s journalister.

   Samma ägare till tidningarna, men den hälft som inte är lika, sorterades bort efter en snabb genombläddring. Efter att ha bläddrat igenom tidningen under kaffedrickandet, brukar vissa saker komma efter som Arbogaöl. Varför jag fungerar så är svårt att säga, men när det händer, fungerar det som en adrenalinkick. När jag sen sätter mig ner vid datorn, skriver jag bara ner det som flyger för mig, på samma sätt som nu alltså.

   För mig har bloggandet fungerat som tidsfördriv fram till dess frugan vaknar, ingenting annat. Det är ju i alla fall ingen som bryr sig om vad jag skriver. Vad som slagit mig nästan varje morgon är, att våra politiker är tidigt ute med sina budskap. Men varför i hela fridens dagar, ältar de det budskap de redan troende vill höra? Har våra politiker lagt örat till marken och lyssnat vad väljarna verkligen vill ha?

   I vårt län, det röda Gävleborg, med hög arbetslöshet, ska det skapas nya jobb. Naturligtvis blir man fundersam, eftersom den ideologi som genomsyrat besluten under många år, gjort att jobben blivit färre inom det privata näringslivet. Vad jag kan förstå innebär det Miljöpartiet vill göra, att jobben kommer att bli ännu färre. Med sossar, vänster- och miljöpartister vid samma bord för att möta framtiden, finns risk att det blir pannkaka av alltihop.

   Kanske låter jag gnällig, men ser man tillbaka på de senaste femton åren, har både kommun- och landstingspolitiker varit ivriga att bygga monument över sig själva, istället för att pengarna gått till det som behövts allra bäst, en fungerande skola, vård och omsorg.

   Vår grannstad Gävle kostade på ett torg bortåt hundra miljoner, nu ska de höja parkeringsavgifterna för att skrämma bort folk från centrum. Låter inte klokt, men ingen kan bli klok på hur kommunalpolitiker tänker. Men jag kan rekommendera alla golfintresserade att besöka Gävle, det är bara att ta med puttern, hål att putta i finns överallt på gatorna. 

   Sandviken fick en fantastisk gåva av Göranssons stiftelse, som togs emot med öppna armar. Att förvalta gåvan kommer att kosta oerhört med pengar. Under en kort tid på året kommer där att spelas bandy, den övriga tiden är det meningen att evenemang av olika slag ska ge klirr i kassan. Melodifestivalen blev en succé, men några pengar över blev det inte. Oturen tycks grina arenan i ansiktet, för all den snö som föll orsakade skador på takets ytterbeläggning. Man kan fundera över vem som kommit på att ha en gummimatta över det enorma taket.

   Naturligtvis kommer arenan att bli ett stort ekonomiskt problem, ingen kan säga hur mycket den kommer att kosta invånarna i framtiden. De oppositionspolitiker som sa ja och Amen till gåvan har fått kalla fötter, den skulle ju inte kosta invånarna en krona. Styrelseordföranden för arenan anser det olyckligt att ett sådant budskap förmedlades, ingenting är gratis. Det kommer inte att bli en lätt uppgift för kommunledningen, att omfördela de pengar som finns i kommunens kassa, återstår bara inbesparingar.

    För det stora företaget på orten, Sandvik, har det börjat ljusna, för kommuner och landsting som drabbas senare, ser det inte lika ljust ut de närmaste åren. Det kommer att gapas om att staten måste hjälpa till, vilket är nonsens. De skattehöjningar som gjorts skulle ha räckt med råge, men sanningen är att de offentliga verksamheterna har en alldeles för stor kostym, den måste sys in. Med ett rödgrönt styrande de kommande fyra åren, kommer tyvärr problemen att växa, om man lyssnar till vad de vill göra. Det finns många blåögda i vårt land, som tror att vi har en ljusnande framtid. Jo pyttsan!