Vad vi inte vet mår vi inte illa av lär någon ha sagt. och visst är det så, för när jag läste Löfvens uttalande att halva makten var bättre än ingen alls mådde jag illa. Varför är det så viktigt att ha makten om man ändå inte kan göra någonting med den? Eller som hänt under de fyra år som gått, kompromissa och därmed klubba igenom halvdåliga beslut. Det skall inte finnas någon makt hos politiska företrädare, de ska utföra sina uppdrag enligt de lagar och regler som finns.

En mycket viktig lag som inte följs är att de förtroendevalda ska förvalta invånarnas skattepengar på bästa sätt. Inte komma med egna reformer som de kallar de samhällsexperiment invånarna utsätts för och som görs med invånarnas pengar. Politiker som inte fattat vad det handlar om bör därför söka sig en ny födkrok, helst inte på invånarnas bekostnad.

Att vara politiker innebär att snabbköpskassörskan är hens arbetsgivare och ingenting annat. Det är med andra ord ingen status att vara politiker, det är politikerna själva som skapat bilden av att de är betydande. Men så är det inte, det visar Socialdemokraternas nederlag lite här och var och en förklaring jag läste fick mig att gapskratta: Folk är bara intresserade av sakfrågor, inte idéfrågor.

Tacka fan för det höll jag på att skriva, naturligtvis är det sakfrågorna som är viktiga för invånarna och idéfrågorna är det invånarna som ska stå för. Det är ju sakfrågor som styr invånarnas liv. En annan förklaring var att föräldraledigveckan presenterades för sent. Har pensionärer, de som tvingas leva med usla sjukbidrag, de handikappade utan assistans eller de som av skilda anledningar inte får ett jobb bett om det? Knappast troligt eftersom deras problem handlar om att få leva ett drägligt liv.

Det är inte meningen att våra politiker ska hitta på en massa tok som kostar pengar, de ska se till att invånarna har det bra. De som kan medverka till att det finns pengar som kan minska de ekonomiska orättvisorna är de rika, de kan börja med att betala skatt för hela fastighetsvärdet till att börja med, det ska inte finnas någon gräns för fastighetsavgiften. Den som har en villa med ett taxeringsvärde på tio miljoner utgår man från att har råd att betala vad det kostar och ska inte åka snålskjuts på alla övriga.

Jag kan bara tala för min egen lilla stad, men där rustades centrum upp med nya fina gågator med mera till en kostnad runt åttio miljoner. Samtidigt dras det in på service till de gamla och personalen vid hemtjänsten tvingas jaga livet ur sig för att hinna med. Stadshuset genomgår en rejäl renovering, kostnaden är för mig okänd men torde röra sig om rätt så många miljoner. Förvånar inte alls att Socialdemokraterna som styrt vår stad så långt tillbaka jag kan minnas fick bakläxa av invånarna och gav partiledningen skrämselhicka.

Det har funnits en hel del maktfullkomlighet hos det styrande partiet, men droppen tycks ha varit nerlagda skolor i ytterområden. Anledningen angavs först till att det var svårt att få lärare, sedan klantade någon till det och i förtäckta ordalag förklarades att folk begriper inte vad som måste göras. Vad pengarna ska användas till i stället finns ingen någon förklaring om, men sakfrågan var tydligen viktigare för många invånare än vad kommunledningen trodde.

Våra politiker gör ofta misstaget att underskatta invånarnas värderingar, vad våra politiker vill att invånarna ska ha,  går alldels för ofta tvärtemot vad invånarna verkligen vill ha. Folk är trötta på att ständigt ställas inför fullbordat faktum, det var ju vad som hände med alla de flyktingar som kommunen var tvungen att ta emot och leta fram bostäder till. Finns det inget boende för flyktingarna får väl kommunerna bygga, var den ansvarige Ylva Johanssons kommentar och SD fick fler sympatisörer. För de bostadslösa ungdomarna har inte kommunledningen lagt två strån i kors under många år, man kan förstå deras frustration.

Ett belysande exempel för hur sjukvården förändrats är hur jag upplevt den. Med åldern får de flesta sämre hörsel och när jag märkte att ljusare ljud var svårare att höra talade jag med min läkare på Hälsocentralen. Det var i januari, i maj ringde jag hörcentralen och fick beskedet att nittio dagar inte gällde längre, att få komma till mottagningen kunde ta åtta månader, minst. Jag har ännu inte hört någonting från hörcentralen, men kanske gör jag det nästa år.

Mitt problem är litet i förhållande till de som drabbas av cancer men ändå har svårt att få hjälp i tid. Kan inte se annat än att landstingsskatten är betalning för en sekunda vara, trots att om man ser till hur mycket skatten är, betalar för en förstklassig. Kanske är det som en skämtsam sjuksköterska sa, du måste ju föda alla politiker och chefer också och dom finns det gott om.

Jag tänker ibland när jag hör någon politiker säga dumma saker: Vad skulle den stackaren hålla på med för att överleva om hen inte råkat bli politiker? Kanske insåg de flesta som idag är yrkespolitiker just det, de har aldrig behövt visa upp något CV eller genomgå en kunskapstest. Det har räckt med partibok och en förmåga att aldrig ifrågasätta partiledningarna. Lojalitet har varit tillräckligt för att premieras med välavlönade förtroendeuppdrag, det är därför vi är ett av de mest vänskapskorrumperade länderna i världen.

Men vänskapskorruption kan också medföra att den gamla anrika Svenska Akademien går i graven. I och för sig ingen förlust, bevisligen har där suttit en hel del personer med ett tankesätt liknande det som fanns när Akademien tillkom. Nobelstiftelsen gör alldeles rätt om någon ny stiftelse tar över ansvaret för Nobels Litteraturpris, det är priset och äran som är viktigt för författarna,  inte vem som delar ut det.

Med det vill jag skicka ett citat av Tomas Av Aquino till Horace Engdahl som lyder: Ingen, hur vis han än är, bör förkasta en lärdom av någon annan, hur ringa denne än är.

Jag antar att Horace inte har någonting till övers för journalister eller "vanligt" folk, men det var faktiskt journalister och kvinnorna som antastats av kulturprofilen, som lyckade dra fram hur snedvridet det kan bli när människor blir berusade av makten. Den läxan kanske Horace lärt sig nu.