Att tankarna omedvetet bär iväg i en riktning man inte tänkt sig från början, har säkert alla varit med om någon gång. Jag hade inte en tanke på att novellen ni kunnat läsa förra veckan och som jag skrev för några år sen, kunde sammankopplas med mitt intresse för medborgarlön. Men några tyckte sig ha sett den sammankopplingen och kanske bottnade det jag skrev ner i en omedveten dröm om att få leva som Hubert Karlsson och hans familj.

Man blir minst sagt trött på att leva i ett samhälle som styrs av att mycket vill ha mer och att helvetet aldrig tycks bli fullt. Människor utnyttjas till bristningsgränsen och uppmuntras till och med av de politiska makthavarna att konsumera för att skapa tillväxt i ekonomin. De som anammar budskapet tänker inte på att de genom sitt konsumerande blir beroende av en ständigt stigande inkomst, annars återstår ju bara att låna för att betala med kommande löner. Från att ha varit fria människor binder de upp sig att jobba så länge de kan stå på benen.

Det märkliga är att de så kallade överlevarna, de som hamnat utanför ramen hur invånarna i vårt samhälle bör vara anpassade, på något underligt sätt föder sig själva. Dessa människor avskyr myndighetspersoner som pesten, eftersom de försöker påverka deras sätt att leva. Friheten att själva kunna bestämma över sina liv är mera värt än bidrag de kan få genom att anpassa sig till systemet.

Hur politiskt valda personer ens kunnat komma på den vansinniga idén att icke läskunniga, av AF ska tvingas till att sätta sig på skolbänken, övergår mitt förstånd. Ändå är det precis vad som diskuteras just nu i maktens korridorer. Arbetslösa måste aktiveras, annars kanske de inte vill jobba alls den dag det finns jobb.

Jag tror inte våra politiskt aktiva har uppmärksammat de nya strömningarna bland ungdomar, i alla fall bland de som idag bidrar till att vi har den högsta ungdomsarbetslösheten i Europa. De lär sig den hårda vägen att inte konsumera, utan leva på de resurser som finns till hands. Vad de också lär sig är, att det inte finns något skyddsnät för ”vanliga” medborgare, det skapar avundsjuka mot de som har ett att falla mjukt i.

Människan anpassar sig till det mesta, men bara till en viss gräns, sen vet man inte vad som kommer att hända. I vår fortfarande politiskt tillväxttänkande värld, är det de unga som genom sin optimism att allt ska ordna sig, är de som sätter sprätt på sina pengar och håller konsumtionen igång. Medelålders och äldre försöker placera sina pengar som kommer att behövas en dag. Eftersom de politiska makthavarna inte tagit tag i ungdomsarbetslösheten, har de även ställt till så att de som vågar konsumera, inte kan göra det. Verkligheten kolliderar med de politiska målen som vanligt och det har släppts lös en kraft, ingen vet vad den kommer att ställa till med.

Jag har svårt att förstå hur vårt nuvarande samhällssystem ska kunna överleva när inte alla invånarna omfattas av besluten. Alla i arbete är en politisk dröm, det har ingen förankring bland en stor del av landets invånare. Definitivt inte hos alla de människor i landet som lever med dolda handikapp, som exempelvis läs- och skrivsvårigheter, eller psykiska sjukdomar som på grund av vår urusla sjukvårdspolitik inte ger människorna den hjälp de behöver.

Räknar man även in de som nästan jobbat livet ur sig och blivit utbrända, en sjukdom politiker och byråkrater inte kunnat förstå hur eller på vilket sätt det drabbar människor, inser man att arbetslinjen bör skrotas snarast möjligt. Arbetslinjen förlänger bara ett politiskt makthavande som leder mot undergång, på grund av att invånarna en dag tvingas betala in hundra procent i skatt för att försörja politiker, byråkrater och administratörer.

Människor är inte robotar och arbetsmaskiner och har inte heller fötts till det. Vad skulle hända om vi alla skulle sittstrejka för ett bättre samhällsklimat? De flesta skulle alldeles säkert vilja ha ett mjukare och mänskligare samhälle, inte det hårda och människofientliga som politiska beslut skapat. Det är av den anledningen jag anslutit mig till införandet av medborgarlön, eftersom det ger ett bättre samhälle för våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Läste att vi nu har nästan två miljoner bidragstagare i landet, lägger man till de administrativa kostnaderna, skulle det räcka till medborgarlön för dubbla antalet. Den som påstår att en medborgarlön inte kan finansieras är endera politiska makthavare, eller ekonomiska talesmän för något parti. Ja, det finns även ekonomiska experter som lever på att vara de politiska makthavarnas rövslickare, men de är ju fel ute för det mesta så det är ingenting att bry sig om. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Muskeltränaren har använts sparsamt senaste veckan men ändå har midjemåttet minskat med 1 centimeter. Istället för att använda den tre gånger per dag har det bara blivit en och hoppat över två. Känslan att kunna göra saker jag inte kunde göra tidigar...

Det har nu gått tre veckor sen jag började med muskeltränare för att komma i mina sommarbyxor. Målet var nått för en vecka sen, därför har jag slarvat lite under veckan som gått. Den enkla grejen har i alla fall visat sig både bränna fett som man säg...

Har nu använt den enkla muskeltränaren EMS i två veckor. Både mål och förväntningar var inte högst ställda, jag ville bara kommer i sommarbyxorna jag hade förra sommaren. Pandemin, en usel höst och vinter med en vår som varit både blöt och kall, har ...

Är nu inne på andra veckan med att använda en EMS muskeltränare. Om den bränner bukfett har jag inte kontrollerat än, satte som mål att vänta två veckor på om det fungerar eller inte. Vad jag däremot upptäckt är att den faktiskt stärker magmusklerna....

Pandemin har betytt att alla tvingats ändra på sättet att leva. De flesta har blivit mindre rörliga, kollat på Tv eller streamat serier.Många har börjat läsa igen, det som verkar gälla nu är e-böcker. Vädret sen i höstas har knappast lockat till prom...