Minns vad den gamle danske satirikern Storm P skrev för över sjuttio år sedan om vad politik går ut på. Han skrev att om någon ställer sig upp i en talarstol och säger att vi alla sitter i samma båt, är det för han vill bli kapten och vi andra får ro. Ingenting har förändrats på de sjuttio år som gått, i alla fall inte inom politiken.

Har ofta hört Socialdemokrater tala om att det var vi som byggde landet, men så var det ju inte. Det var svenska folket och inte minst kvinnorna som gick ut i arbetslivet eftersom all arbetskraft behövdes vid den tiden. Det då enväldiga partiet drog nytta av detta och skatterna höjdes, det skulle ju bli ett Folkhem gubevars.

Vad det talades tyst om var att vi redan i början på sextiotalet förlorat det försprång som andra världskriget gett oss och därmed blev det ingen brist på arbetskraft. Vi äldre minns säkert alla AMS-kurser och att skolgången utökades för att undvika för stor ungdomsarbetslöshet.

Vårt land rullade på men i saktare mak och den storvulna Folkhemstanken var körd för det kom inte alls in så mycket pengar de politiska makthavarna tänkt sig. Men alla politiska jobb som skulle hantera Folkhemmet blev kvar och kostat pengar och gör så fortfarande. Sanningen är att det finns ingenting Socialdemokraterna kan skryta över senaste femtio åren.

Har en känsla av att det är där problemet för det en gång stora partiet finns. Att dyrka Palme är knappast anpassningsbart i vår moderna tid, vårt land hade problem som inte löstes även då. Palme hade svårt med den ekonomiska biten och lade sig hellre i andra länders angelägenheter och blundade för de problem som fanns i vårt eget land. Han passade helt enkelt inte in i arbetarrörelsen med sitt lysande intellekt och förstod sig inte heller på hur hårt arbetande människor hade det.

Vi äldre vill helst glömma åttiotalets räntor som låg runt tjugo procent som kulminerade i att finansministern Feldt avgick i protest för att ingen i regeringen begrep sig på ekonomi. Sedan kom katastrofen i form av en borgerlig regering som mer liknade yra höns än politiska företrädare och sossarna kom tillbaka. Göran Persson styrde med järnhand och lurade svenska folket genom att konfiskera bland annat pensionspengar för att rädda staten och bankernas urusla ekonomier.

Många genomskådade Persson och de borgerliga kom till makten igen i form av Alliansen, någonting som verkligen ställde till det för de sämst ställda. Med hjälp av gamla ekonomiska teorier hankade vår ekonomi sig fram några år, men de teorier Borg använde sig av var kortsiktiga lösningar. Av den anledningen blev den sista mandatperioden för borgarna en transportsträcka för att bli i opposition igen.

Men mycket förstördes för invånarna under de åren, trots införandet av jobbskatteavdraget. Det finansierades nämligen genom att försämra trygghetsförsäkringarna och att pensionerna hölls nere. Om det börjar bränna till tror jag knappast en borgerlig regering kommer tillbaka till makten i form av en allians och enbart M, KD och SD får knappast majoritet. Men märkligare saker har hänt så man vet aldrig.

Alla försök att få igång en demokratirörelse stupar på splittringen på sociala media, det blir mest en lekstuga när medvetet knasiga inlägg ifrågasätter hur seriöst det är. Men en ny demokratirörelse behövs och har alla möjligheter att växa med rätt företrädare. Kanske reformisterna inom sossarna kan vara intresserade av ett samarbete? Någon demokrati är vi inte längre, det var länge sedan vårt land fungerade demokratiskt.

Letade bland mina anteckningar efter någonting som passar in på dagens pratglada politiker som försöker visa att de gör någonting och hittade detta skrivet av Swami Nikhilananda som lyder: Verksamhet i och för sig har intet andligt värde. Den som ständigt är verksam utan att veta hur verksamheten skall inriktas, blir orolig, trött och osäker.

Det stämmer ju in på våra politiker, de försöker men kan inte uträtta någonting som löser vårt lands problem. Men alla kloka ord som finns att hämta ur gamla tänkares ymniga källor, vad finns klokheten i dag? Var människorna klokare förr eller har den moderna människan slutat tänka?