Egentligen kan man inte använda den förklaring våra politiker använder sig av när det gäller hur vårt samhälle blivit, för alla som arbetar inom vården och skolan såg det komma. Det var bara en tidsfråga när det politiskt skapade samhället skulle börja falla sönder och samman. Man hör kriskommissioner nämnas, snarare skulle det behövas en haverikommission.

Att Löfven tänker vara kvar bättrar knappast på socialdemokraternas opinionssiffror och partiet saknar en egen identitet. Enda råd som kan ges till partiledningen är att delegera sökandet av egna förslag till de ideellt trogna som rör sig bland vanligt folk. Det är där det går att höra vad missnöjet och misstron beror på, inte bland rövslickande partikamrater rädda om sina uppdrag.

Partiet börjar nu närma sig det procenttal där de som är kvar också är beroende av partiet. Jodå, så korrupt är vårt land att de största partiet kunnat placera sin egna som tack för visad mångårig lojalitet. Skulle mot förmodan tjänstemannaansvaret återinföras skulle det innebära katastrof för det en gång enväldiga partiet, det är knappast många som då vågar vara kvar på sina uppdrag. Att ta ansvar är knappast politikers bord.

Nåja, det är inte längre någon vits med att vara största parti, varken S eller SD har någon glädje av det och anledningen är i demokratisk ordning fattade majoritetsbeslut. Hur något parti skall kunna få igenom sina ideologier är svårt att se, allt måste kohandlas och det slutar med att det största partiet ställs vid skampålen.

Det här med majoritet blir minst sagt komplicerat ju större SD blir. Har svårt att tänka mig att M och KD vill gå i SD:s ledband, det skulle ses som ett enormt politiskt nederlag. Alla har ju den hårda vägen fått lära sig hur MP ställt till det för svenska folket tack vare att S tvingats ge med sig för fridens skull. Vi närmar oss alltså en ohållbar politisk situation där svenska folket står som förlorare.

Knappast stillatigande, det kommer att bli ett sjuhelsikes liv som sprider chockvågor genom hela det politiska etablissemanget. De flesta har lärt sig att S har en förmåga att ta till brösttoner när de hamnat i ett läge då de varken vet ut eller in. Men tomma tunnor bullrar mest sa man förr och det är precis så invånarna ser på det socialdemokratiska partiet numera. Kommer de någon gång till skott är det inte av egen kraft.

Det här har fört med sig att invånarna fått upp ögonen för att så här kan vi inte ha det eftersom besluten påverkar dem i vardagslivet. Att få det att gå runt är svårt nog ändå utan att drabbas av idiotiska beslut som påverkar invånarnas liv. Ingen politiker fattade vad privatiseringar skulle ställa till med, det har blivit både dyrare och sämre över hela linjen.

De uppror vi kan se på sociala medier är bara början på de politiska makthavarnas inskränkning av makt. Alldeles för många människor har berörts på ena eller andra sättet av orättvisor och slöseri med invånarnas pengar.  Naturligtvis kommer de politiska uppdragens betydelse att granskas, som vi sett fungerar inte längre vårt land demokratiskt som det var tänkt att vara.

Tänker man efter är det nästan skrattretande att personer utan den utbildning som krävs i dagens samhälle kan fatta beslut som inte är med invånarnas bästa för ögonen. Utan det slöseri med pengar som de politiska företrädarna i sin okunnighet fattar beslut om, skulle vårt land verkligen vara rikt. Det skulle finnas tillräckligt med pengar till en fungerande skola, vård och omsorg.

 Trampar man på i ullstrumporna och låtsas att det inte regnar blir man blöt om fötterna, Det är så man kan se det envisa fasthållandet vid lägst arbetslöshet i EU, samtidigt som sjuktalen skall hållas nere med hjälp av Försäkringskassan. Resultatet har blivit ett sjukt samhälle det snart inte finns någon bot för. Det är inget trendbrott att arbetslösheten nu ökar, den har hållits nere med konstgjorda medel.

Våra politiker sedan långt tillbaka har sannerligen inte varit några visionärer, snarare har de haft orealistiska drömmar som de själva trott på. De har aldrig försökt ta reda på hur det verkligen ser ut i det dagliga livet hos de flesta av invånarna. Men försämrar man för de sämst ställda drabbas landet som helhet långsamt men säkert.

Kvalitet är viktigare än kvantitet, det var så man resonerade en gång i tiden. Vår självhushållning har slagits i småbitar genom att vi får allt färre bönder som ger upp på grund av myndigheters klåfingrighet och ständigt stigande kostnader. Man saknar inte kon förrän båset är tomt, men hur gör vi om svenska folket inte har råd med allt dyrare importvaror? Det blir ju så när det inte finns någon inhemsk konkurrens att tala om.

Skulle vara intressant om det finns någon nyliberal lösning på de problem som ligger framför oss. Våra bönder är ju privata företagare som istället för att omhuldas istället körs över av våra politiska makthavare. Eller är det meningen att Polska, Bulgariska och Rumänska bönder skall utnyttjas med hjälp av den frikostiga arbetskraftinvandringen? De knogar säkert på utan att klaga.

Hur det blir med arbetskraftsinvandringen skall en utredning presentera i slutet på nästa år. Den utredningen kan bara komma fram till att förutsättningarna ändrats, vilket kan ske inom loppet av bara några månader. Det bevisar i alla fall att vi har den mest korkade regeringen i mannaminne, det behövs ingen utredning för att komma fram till det.

Det som händer med vårt land borde få alla att tänka till och helst försöka göra någonting åt det. Det kanske inte var tänkt så, men på sätt och vis kan man se SD:s framgång som en spark i baken på det politiska etablissemanget. De så kallade förtroendevalda deklarerade sin ståndpunkt ifråga om invandring och flyktingmottagning utan att ha folkets stöd. De uttalade sig eftersom de trodde sig ha folket bakom sig, men så fel de hade. Det visade sig att de inte har en aning om hur svenska folket tyckte och tänkte, eller hur invånarna vill att vårt samhälle skall se ut.

Vårt politiska maktsystem har överlevt tack vare en överenskommelse om att vara politiskt korrekt. Naturligtvis kom det som en chock för Löfven att oppositionen inte vill vara med och uppträda politiskt korrekt längre, istället trycks det nu på att inte bara riva upp beslut, utan också tvingas ta tag i de orättvisor som skapats. Ja, den delen har de ökande folkstormen sett till, det är dags att inte minst Försäkringskassan får en rejäl åthutning.

Senaste mätningen visar att kräftgången för S fortsätter, vilket inte är förvånande eftersom det visat sig att partiet inte alls kan regera som de sagt. Löfvens ständiga kohandel och dåliga omdöme när det gäller både samarbetspartner och utsedda ministrar, kan inte leda till annat än att partiet förnedras. Man kan ana en spricka inom partiet och kan förstå den oro som finns  för vilken väg partiet kommer att tvingas styra in på.

 Ju mer Löfven och den högsta partiledningen spjärnar emot en förändring, ju fler trogna väljare flyr från partiet. Även LO har dragit åt sig öronen, de kanske är mer lyhörda för det som sker på arbetsplatser runt om i vårt land. Storstäder i alla ära, men det är ute i landets små orter  nya värderingar växer sig starka och där en majoritet av invånarna bor. Från regeringshåll erkänns nu att sjukvårdskrisen är politiskt skapad, det har många av invånarna vetat under många år.

Många äldre brukar komma och vädra sin oro för mig och kan inte begripa hur allt kunnat bli så fel. Egentligen inte så konstigt eftersom det politiska maktsystem som skapats, inte förutsåg det vi nu kan se. Det är inte längre en fråga om att vara största parti och därmed makt att plocka in "stödtrupper" för att kunna förändra vårt samhälle. Det förutsätter nämligen att alla agerar politiskt korrekt och stöttar det som läggs fram för beslut.

Vad som nu händer är att oppositionen inte längre är politiskt korrekt, men också att invånarna  insett att det inte finns något parti som kan säga sig ha mandat att regera. Det hänger ihop med att till och med det största partiet har nästan åttio procent av invånarna emot sig. De små partierna har runt nittiofem procent och borde alltså inte ens få ingå i en regering. Och så kanske det blir vid ett nyval att ett par partier åker ur. En som jag ser det ohållbar situation för det politiska maktsystem vi har.

Fler måste man vara, till detta är de stora partierna nödd och tvungen, det vill säga plocka in flera småpartier för att kunna fatta majoritetsbeslut. Inte ens det räcker för tillfället och följden har blivit kompromisser och urvattnade beslutsunderlag, eller som nu när oppositionen fått blodad tand och kan stoppa allt som läggs fram. Ja, till och med riva upp det som beslutats. Vi har alltså nått vägs ände för de politiska vägarna.

Förhoppningsvis inser alla partier att de nu balanserar på slak lina, om de misshagar invånarna får de betala ett högt pris. Tidigare har små intressegrupper kunnat styra regeringars beslut, nu har gruppen som vill någonting helt annat växt sig enormt stor. Invånarna vill ha valuta för sina pengar, till och med socialministern har insett att politiska ledningar inte skall styra sjukvården, det skall heller inte bypolitiker göra när det gäller skolan. 

Partiet som skapat myten om att vara det enda parti som kan regera har inför öppen ridå visat motsatsen. Löfven och Co har till och med lyckats göra SD till största parti genom att ständigt smutskasta men glömt bort alla egna skelett i garderoben som de äldre minns. Men det är som det sägs, den som slänger skit i fläkten blir själv nerstänkt.

Minns den gamla VPK- ledaren C-H Hermannson som på en partistämma sa: "Nån jävla ordning måste det i all fall vara i partiet." Löfven kan säga samma sak, men då till sina regeringsmedlemmar.

Det är ganska märkligt att Löfven som ständigt talar om ordning och reda, är den som skapar oreda hela tiden. Maken till oreda som nu förekommer inom snart sagt alla offentliga områden har inte vi äldre sett någon gång, men kanske är det som det sägs att Kaos är granne med Gud.

Men visst skulle det kännas lugnare för invånarna att verkligen få veta hur regeringen tänkt sig klara av alla akuta problem och orättvisor som finns. Tänker S göra som M ta efter SD och kalla det för socialdemokratisk politik? Att MP kommer att flyga i taket är ingenting att bry sig om, det här med en massa partier är överspelat och våra politiker tvingas gå samman för att rädda vårt land.

För att rädda kärnan i välfärden som Löfven sa, blir han nog tvungen anlita en rationaliseringsexpert och då blir det inte många politiker kvar. Tänk om våra politiker tagit sig tid att utforska konsekvenserna innan de gett sig på samhällsexperiment. Men det politiska etablissemanget trodde aldrig att de själva skulle påverkas, nu har de verkligen skäl att oroa sig.