Det som nu händer i Amerika är oroväckande, inte minst vad gäller den globala ekonomin. Men eftersom den globala ekonomin även påverkar vårt land, känns det minst sagt olustigt. För våra stora exportföretag betyder det att några nyanställningar knappast finns i sikte, snarare kan man vänta sig att de gör sig av med folk.

Ännu mer olustigt känns det när LO tror sig kunna skapa runt etthundratusen nya jobb, som ska finansieras genom skattehöjningar. Det är inom de offentliga verksamheterna som huvuddelen av jobben kan skapas, men vem ska betala lönerna? De offentliga verksamheterna har under många år bantat sin personal på grund av bristen på pengar, men någon förbättring av ekonomin har det inte blivit.

Alla politiker talar om att jobb måste skapas, men ingen vet hur. Anställda inom det privata näringslivet krymper, det är vårt lands stora problem. Problemet är alltså inte hur många som har ett jobb, utan hur många som inte får sin lön från skattepengar.

Det har gått troll i politikers sätt att tänka. De har inte kunnat förstå att vår värld genomgår en förändring, som drabbar en hel värld. Anledningen kan härledas till den girighet som frodas, mycket vill ha mer. Den girigheten har skapat den massarbetslöshet som finns i dag, vilket i sin tur slår tillbaka på grund av minskad efterfrågan på varor och tjänster.

Arbetslösa konsumerar mindre, de handlar bara det nödvändigaste för att överleva. Det kommer att drabba alla de som skott sig under åren med ökad tillväxt i ekonomin, det är av den anledningen paniken nu sprider sig inom de politiska leden. Vill det sig riktigt illa, väntar ett stålbad framöver, för de som satsat på politikeryrket.

Administrationen kostar enorma summor varje år inom de offentliga verksamheterna. Inom staten, kommuner och landsting kan det fungera även om antalet anställda halveras. De jobb som kan tas bort är de politiskt skapade, bara det en enorm inbesparing. Vårt land har inte och kommer inte heller i framtiden att ha råd med alla politiskt skapade jobb.

Problemen finns i överflöd ute i kommunerna, bland annat sedan skolan blev ett kommunalt ansvar. Vår skolminister har försökt med det mesta för att räta upp det sjunkande skeppet, men glömt bort att lokala politiker sätter ramarna för skolans verksamhet. Men har man bocken som trädgårdsmästare så...

Kristdemokraternas Hägglund, är inne på att staten ska ta över landstingens roll, men det är inte genomförbart. Däremot är det möjligt för en regering att tvinga landstingen att skära ner antalet politiska uppdrag och politiskt skapade jobb. Även det en känslig sak (motståndet finns inom alla partier, till och med det egna), men en majoritet av folket står bakom ett sådant beslut, det skulle en folkomröstning visa. Det övergripande ansvaret har ju faktiskt regeringens och när de offentliga verksamheterna missköter sig (som ju faktiskt landstingen gjort) gäller det att ta till hårdhandskarna.Kan man göra det mot sjuka och arbetslösa, ska det vara så svårt att sätta samma press på politiker som missköter sina uppdrag?