Det har så här långt varit ett år då många av våra politiker fått äta upp vad de tidigare sagt, men det finns fortfarande några kvar som vägrar göra det. Alltmer börjar det handla om varför makthavande politiker stod och hälsade flyktingar välkomna, minoritetsregeringen hade definitivt inte mandat att göra det. Och just alla de flyktingar som kommit till vårt land är vad mycket av det som händer nu handlar om inte minst när kommunerna går på knäna. Vårt land har förändrats på relativt kort tid och obehagliga förändringar är det människan avskyr mest

Vad det beror på tvistar de lärda men våldet som blivit en del av vardagen har inte kommit utan någon orsak och folk är inte dummare än att de härleder allting till tidigare politiskt fattade beslut. Det som händer är en katastrof för hela det politiska etablissemanget, de har inte längre någon trovärdighet.

Skrattade gott åt bilden av Greta Thunbergs blick på Donald Trump som blivit viral som det kallas nuförtiden. Många unga känner säkert samma förakt för de mossiga politiker vi har som hamnat i en situation de inte kan prata sig ur eller hantera. Vårt politiska styrelsesätt är på väg att falla och det blir de unga som kommer att få det på fall.

Men att unga fått klimatångest och pressar våra politiker att prata om en framtid som ligger en bra bit bort i tiden, lägger en blöt filt över de akuta problem som åldringars missär och vad den ökande fattigdomen innebär. Idiotiska kommentarerna från ansvariga politiker vi kan läsa om visar den intelligensnivå som finns hos beslutsfattare. Med andra ord måste det städas upp eftersom dessa personer gör mer skada än nytta.

Vi kommer med all säkerhet att se krav på ett rättvisare samhälle och att någonting görs åt de ekonomiska klyftor som skapats. I och för sig kommer de rika att få större problem än de fattiga vid en kraftig konjunkturnedgång, men att de bättre bemedlade kommer att tvingas dela med sig står nog klart för de flesta.

Det säger sig självt att politiska företrädare som har löner och förmåner i klass med övre medelklassen, inte kan se de problem alla som lever under eller på fattiggränsen har. Allting räknas i procent istället för kronor vilket ger de med högsta lönerna och pensionerna mest och de med låga inkomster ser hur klyftan ökar. Inte minst den svaga kronan med ökade importpriser på varor urholkar de sämst ställdas ynkliga månadsinkomster där varje hundralapp är guld värd.

Har talat med några ungdomar om hur de ser på framtiden och det är inte klimatet som oroar mest, det är vad de skall leva av eller bo eller om de kommer att ha jobbet kvar om ett år. Några av dem jag talat med jobbar i affärer som hotas av de nya köpvanorna. Specialaffärer har blivit skyltfönster för nätshopping där det går att hitta betydligt billigare varor än priserna i affärerna. En konjunkturnedgång kommer med säkerhet att orsaka att ett stort antal affärer läggs ner och skyltfönster gapa tomma.

Egentligen skall det inte komma som någon överraskning för vare sig politiker eller kunder, det har varit på gång några år på många mindre orter. Det har kommit smygande och det är antagligen en av anledningarna till att våra makthavande politiker inte insett faran. Enligt experter är det vad som fått resejätten Thomas Cook att gå från kassako till förluster med hundratals miljarder. De har helt enkelt inte insett hur både vår värld och människors sätt att tänka har förändrats.Vi lever i en tid då var och en är sig själv närmast.

Vi ser samma mönster inom kommuner och landsting där bypolitiker sitter kvar i politiska ideologier och oförmåga att organisera och hantera helheten. Till och med politikerna själva borde inse att den högteknologiska kunskapsvärld vi nu tvingas leva i är alldeles för komplicerad för dem. En stor del av invånarna har gjort det, det vill säga insett att de politiska företrädarna inte har nödvändiga kunskaper och därför spelat ut sin roll.

Naturligtvis kommer det att bli en smärtsam process för inte bara de politiskt aktiva utan även för partiledningarna. När de ser att det komplicerade kontrollsamhälle som skapats fungerar som en kvarnsten runt halsen, gäller det att rädda det som räddas kan. Har i inlägg sett att förespråkarna för att vårt land skall bli en republik har fått vind i seglen och det är ingen som kan säga hur vårt land styrs om tio år.

De unga har definitivt fått blodad tand av Gretas framgång och de visar på många sätt att de inte har respekt för de äldres åsikter. På sätt och vis kan man förstå det, för de äldre i vårt land har ju faktiskt låtit de förtroendevalda bli överförmyndare istället för att vara det de skall vara, betalda tjänare som tillgodoser invånarnas önskningar i första hand. Människans väl och ve måste gå före allting annat, det borde till och med politiker begripa.

Snart får de makthavande lära sig att det definitivt inte är de med rikedomar som skall strykas medhårs eftersom de är en minoritet, utan den majoritet som varje dag kämpar för att få det gå ihop ekonomiskt. Så fungerar inte vårt land och det var länge sedan det gjorde det, men ingenting varar för evigt sägs det. Droppen som fått bägaren att rinna över för många är orättvisorna och att rätta till dem är dagens politiker alldeles för fega att ta tag i. Om de inte tvingas till det vill säga och om jag inte har alldeles fel kommer det antagligen att hända ganska snart. Utan invånarna bakom sig tvingas de bli det verktyg för invånarna de är förtroendevalda för att vara.