Det blev ett längre uppehåll än jag tänkt mig på grund av krånglande blodtryck som läkaren inte kunde bli klok på. Men så drabbades jag av plötslig dövhet på vänstra örat och det upptäcktes en infektion på innerörat och oturligt nog även balansnerven. Det har med andra ord varit några vingliga veckor tillika med den "hästkur" jag ordinerades. Dövheten har fortfarande inte släppt men jag mår betydligt bättre.

Bättre mår sannerligen inte vårt land som blivit rena rama Vilda Västern och våra politiker bråkar om vad som skall göras. Predikanten Löfven tycker naturligtvis att det här är bedrövligt, han vill ha ordning och reda. Men det fungerar knappast att säga: Aja Baja, så får man inte göra, det gäller att ta i med hårdhandskarna. Regeringen behöver i det här läget all hjälp den kan få, men att ta med SD skulle vara en prestigeförlust.

Om SD:s anhängare är sådana busar som framställs skulle de ses som sända från himlen. Ont skall med ont förgöras heter det ju så varför inte låta SD städa upp ett land som de kriminella verkar ha tagit över. Att det hela är ett politiskt misslyckande utan like i vårt land börjar de flesta vara överens om. Drastiskt kan man säga att ett sjukt samhälle skapar sjuka invånare, men också att det är fritt fram att sko sig så länge det går.

Ingen rök utan eld brukar man säga och det är många röksignaler som skickats upp där det går att läsa om en kommande lågkonjunktur som kommer att nöta på invånarnas tålamod genom de politiska makthavarnas handlingsförlamning. Skulle inte förvåna om vi precis som i många andra länder kommer att se demonstrationer mot regeringen och det politiskt styrda samhället.

Uppror mot bensinpriset och bland landsortens förbisedda invånare är antagligen bara början, skaran av missnöjda växer hela tiden. Det beklämmande i det hela är att detta sker trots en rekordlång högkonjunktur. Vad som händer om en lågkonjunktur drabbar oss vågar man inte ens tänka på. Det kommer att ta hus i helsike kan man förmoda.

Naturligtvis måste vår finansminister komma med lugnande besked om att det finns pengar om någonting händer. För mig är det viktigare att veta hur länge dessa pengar räcker eftersom de fasta kostnaderna för att driva vårt land rör sig om enorma summor under ett år. Det är knappast stenvändare som letar pengar vi behöver när pengarna tryter, det är en bantning av både riksdagens, statens, kommunernas och landstingens politiska företrädare som måste till.

Enbart vår omfattande byråkrati slukar enorma belopp varje år, många av de statliga verken är fullkomligt onödiga genom vårt medlemskap i EU. För kommunerna och landstingens del är de politiska ledningarna totalt överflödiga, bypolitiker har inte den kompetens som är nödvändig utan det måste till erkänt skickliga personer för att organisera om och göra omfattande rationaliseringar. Alla verksamheter i vårt land drivs efter lönsamhetsmässiga principer, den kompetensen har inte de politiskt förtroendevalda.

Läste en artikel i Expressen om min hemkommun Sandviken som av en anlitad revisionsfirmas kommitfram till att kommunen skulle tjäna femhundra miljoner per år på flyktingmottagning. Nu pekar siffror på en förlust på i det närmaste sjuttio miljoner och den stackars kommunledningen måste ta på sig tiggarskjortan för att åtminstone få en del av de kostnaderna flyktingmottagningen fört med sig.

Tyvärr ser det inte ut att finnas någon lösning, flyktingarna kommer att inte bara vara kvar utan också föröka sig. Jag har svårt att göra mig en föreställning om hur staden kommer att se ut om tio år, men är rädd för att vi får en flykt av välavlönade personer och välbeställda pensionärer. Varför stanna på en plats som inte har någon framtid? Staden som saknar en slogan kanske skall använda det en god vän givit den: Den döende staden.

Det kommer inte att dröja länge innan även de som stöttat invandring och flyktingmottagning får kalla fötter och lämnar de politiska makthavarna med ändan bar. Att se till sitt eget bästa är mänskligt och övergår när en fara hotar i en överlevnadsinstinkt. Tanken gör att kalla kårar löper utefter ryggraden, det kan urarta i ett vi eller dem och vad det skulle föra med sig är knappast vad landet behöver.

Det är nu vi också kan se de negativa effekterna av urbanisering, det är storstäderna som kommer att bli oroshärdar i första hand. Men det är också där de ekonomiska musklerna finns att mobilisera en upprensning av i landet icke önskvärda. Skulle inte förvåna om de ställer sig bakom SD, övriga partier kan eller rättare sagt vågar inte hantera en kris som hotar hela vårt samhälle utan lever i sin egen drömvärld.

Förhoppningsvis har jag fel, men alla tecken pekar mot att de kommande åren blir minst sagt turbulenta och våldsamma. Gud bevare Amerika, brukar Amerikanska presidenter säga, men det räcker knappast med Guds hjälp för att få bukt med de kriminella som gör livet surt för allt fler. Det behövs kraftiga motåtgärder och fria händer till polisen att utföra sitt jobb, utan politisk inblandning eller irriterande Pellejönsar som tror sig veta bäst.