Varför tanken slog mig vet jag inte, men det verkar som om livet blivit alldeles för allvarligt, för att människorna verkligen ska kunna njuta av det. Jag har hört många unga säga att de föredrar att ha ett jobb de trivs med, betalningen och karriärmöjligheterna känns inte lika viktigt.

  Tänk så många timmar människor kan ägna sig åt en hobby, enbart för glädjen att göra någonting de tycker om. Just att kunna känna glädje över det man håller på med verkar ha gått förlorad om man lyssnar vad folk har att säga.

  Många politiker har börjat med att ha politiken som hobby, men varit så duktiga att de hux flux stått där med ett ansvarsfullt förtroendeuppdrag på heltid. Från att ha varit en hobby, har det tidigare ideella intresset övergått till att göra karriär.

  Problemet är att när någon som visat sig vara duktig, förväntar si folk att de ska utföra sitt uppdrag enligt deras föreställningar. Ansvaret blir tyngre och tyngre, glädjen som tidigare funnits bleknar bort. Precis samma sak händer inom alla yrkesområden just nu, människor pressas till att prestera sitt yttersta. När den punkten nåtts uppstår någonting som kallas prestationsångest, det värsta som kan hända en människa.

  Varför människor drivs till att solidariskt offra sig för ett samhälle som har så många uppenbara brister, är någonting jag har svårt att förstå. Vi vet att många inom de vårdande yrkena gått in i den så kallade väggen på grund av solidaritet med arbetskamraterna. De har fått uppleva att det stämmer som sagts i alla tider, otack är världens lön.

  Och så är det, ingen kan vänta sig någon form av tacksamhet från samhällets sida för den arbetsinsats som görs, tvärtom krävs att alla ska kunna prestera ännu mera. Allt för att bevara vårt välfärdssamhälle, eller rättare sagt rädda det som räddas kan, av det samhällssystem som under många år långsamt vittrat sönder.

  Ingen kan idag överblicka den skada socialdemokratins långa maktinnehav orsakat inte bara vårt land, utan också en stor del av dess invånare. Trots att Folkhemmet visade sig omöjligt att genomföra, är vår enorma byråkrati en kvarleva från det samhällsexperimentet. Alla så kallade reformer (som i själva verket var ständigt nya bidragsformer) skylde inte bara över misslyckandet, utan gjorde många människor beroende av bidrag.

  Att sjuka barn av någon anledning har förtroende för läkare och sköterskor har säkert sin förklaring, men att vuxna människor under så många år uppvisade samma beteende gentemot de politiska makthavarna, är däremot oförklarligt. Från andra världskrigets slut och fram till början på sjuttiotalet ifrågasatte inte, eller tvivlade inte en stor del av svenska folket på vad som var rätt eller inte, utan godtog helt enkelt att de politiska makthavarna visste bäst.

  Dagens politiker sitter i en betydligt sämre sits, idag ifrågasätts alla beslut. Information finns bara en knapptryckning bort, det går inte att skyla över de misstag som görs. De politiska makthavarna har hamnat i en situation då de tvingas tala i klartext, istället för att retoriskt kunna vända svart till vitt och tvärtom. Slutet på den politiska styrningen av vårt samhälle är inte långt borta.

  I och för sig inte alls konstigt om man ser till hur vår värld förändras de senaste tio åren. Det problem med obehöriga lärare som nu påtalas, gäller i lika hög grad de politiska makthavarna. De är inte utbildade för att kunna ta hand om invånarnas skattepengar och förvalta dem på bästa sätt. Den som inte inser att det är ohållbart i längden får stå sitt eget kast.

  Det är bara att lyssna på vad som kommer att sägas om SAAB:s nedläggning och att tusentals jobb försvinner. Att det blivit så, beror ju på att det tillverkats bilar som haft svårt hitta köpare i tillräcklig omfattning och förluståren har staplats på varandra. Visst kommer de arbetslösa att kosta samhället pengar under en tid, men betydligt billigare, det rör sig om åtskilliga miljarder SAAB har gått med förlust varje år.

  Vi får helt vänja oss vid att det privata näringslivet kommer att krympa, vilket i sin tur innebär enorma problem för de offentliga verksamheterna. I bristen på pengar tvingas de politiska makthavarna till nedskärningar där de åstadkommer minst skada, det vill säga inom byråkratin. För mig liknar det hela vad som hände med DDR, även om muren som kommer att rivas inte varit synlig för ögat, men den finns där.

Vad kommer då att ersätta dagens politiskt styrda samhälle? Tja, jag tänker gå in på det längre fram, eller i alla fall försöka. Just nu känner jag mig alldeles för förbaskad över det som händer. Jag har läst någon gång, att upphetsning inte är bra när man överväger ett allvarligt problem. Därför måste jag lugna ner mig och noga tänka över om det finns någon lösning eller inte. Fram till mitten på januari kommer jag att befinna mig på en varmare plats, kanske tankarna tinar upp och någonting konstruktivt kommer fram av avkopplingen. Men som sagt, jag kommer tillbaka och skriver ner det som eventuellt flyger för mig.

  Jag önskar alla som läser min blogg en God Jul och ett Gott Nytt år.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Muskeltränaren har använts sparsamt senaste veckan men ändå har midjemåttet minskat med 1 centimeter. Istället för att använda den tre gånger per dag har det bara blivit en och hoppat över två. Känslan att kunna göra saker jag inte kunde göra tidigar...

Det har nu gått tre veckor sen jag började med muskeltränare för att komma i mina sommarbyxor. Målet var nått för en vecka sen, därför har jag slarvat lite under veckan som gått. Den enkla grejen har i alla fall visat sig både bränna fett som man säg...

Har nu använt den enkla muskeltränaren EMS i två veckor. Både mål och förväntningar var inte högst ställda, jag ville bara kommer i sommarbyxorna jag hade förra sommaren. Pandemin, en usel höst och vinter med en vår som varit både blöt och kall, har ...

Är nu inne på andra veckan med att använda en EMS muskeltränare. Om den bränner bukfett har jag inte kontrollerat än, satte som mål att vänta två veckor på om det fungerar eller inte. Vad jag däremot upptäckt är att den faktiskt stärker magmusklerna....

Pandemin har betytt att alla tvingats ändra på sättet att leva. De flesta har blivit mindre rörliga, kollat på Tv eller streamat serier.Många har börjat läsa igen, det som verkar gälla nu är e-böcker. Vädret sen i höstas har knappast lockat till prom...