Skulle förvåna mig oerhört om inte samarbetet mellan LO och Socialdemokraterna spricker. Det är nu bara en liten del av LO:s medlemmar som röstar på S varför det inte längre kan ses som ett arbetarparti. Risken att LO splittras och de olika facken går sin egen väg utan en central organisation måste ses som en naturlig utveckling. När dessutom sjuttio procent av LO-medlemmarna inte sympatiserar med Socialdemokraterna växer kravet att inget ekonomiskt stöd skall ges till partiet.

På något sätt känns det som LO är på väg att bli en överflödig när Socialdemokraterna är på väg att inte längre vara en maktfaktor inom politiken. De olika förbunden har insett det och förlitar sig till sin egen förmåga att förhandla var för sig. Tiden då centrala förhandlingar var en självklarhet är förbi, det har invånarna sett till vilket är uppfriskande. Det är dags att svenska folket tar på sig ansvaret för sin egen framtid istället för att avlöna företrädare som bevisligen skott sig själva betydligt bättre.

Nu börjar politiken likna det gamla familjespelet Löjliga Familjen där det gällde att samla ihop familjemedlemmar. Enda skillnaden är att partierna nu försöker skapa familjer trots att personerna inte passar ihop. Ett utmärkt exempel är den senaste överenskommelsen som förkortats till Jöken, där fyra partier är på väg att göra SD till landets största parti.

Med lite sunt förnuft borde partiledarna inse att det finns inga politiska poäng att vinna på samarbetet, men många att förlora. Tidigare har man hört äldre muttra över MP, nu får även C och L en släng av sleven. Oavsett vad samarbetet leder till är S den stora förloraren och SD vinnaren och den verkliga maktfaktorn några år framöver.

Det har talats om ett samarbete mellan SD, M och KD vilket inte är en självklarhet i slutändan. Med de nya sympatisörerna har SD börjat en balansgång på slak lina och det gäller att ha tungan rätt i munnen. Med lika många LO-anslutna som S och även är på väg att överta de tidigare S-trogna äldre väljarna och de svaga grupperna, varför inte ett samarbete mellan S och SD?

Det har hänt i andra länder och det skulle bli en konstellation som inte behövde bry sig om alla dessa tyckare som nuvarande regering är så rädda för att bli okontanta med. Men dessa städiga förståsigpåare är en röststark minoritet som snabbt kommer att tystna när de inser att de inte har någonting för det. Vid ett samarbete skulle S och SD ha drygt sextio procent av LO:s medlemmar plus en icke föraktlig del av de äldre bakom sig, vad nu det kan vara värt.

En sådan konstellation kan aldrig de borgerliga partierna få ihop, vilket skulle neutralisera den aggressiva framtoningen hos några av partiledarna. De kan inte bättre så varför bry sig om vad de säger är hur folk kommer att uppfatta det hela. För naturligtvis måste man tänka på hur folk tycker och tänker och stödet för ett samarbete mellan S och SD är oändligt mycket större än vad de flesta kan ana.

Naturligtvis skulle båda partierna tvingas bekänna färg vid ett samarbete, men med två jämstora partier skulle det kompromissas på ett helt annat sätt än i nuläget. Om vi dessutom går in i en lågkonjunktur kommer båda partierna att testas till bristningsgränsen eftersom det kommer att innebära att städa trappan uppifrån för att spara kostnader.

Det skrämmande med vårt land är den enorma administrations- och kontrollapparaten som är en betydande kostnad och som tillåtits växa utan att de styrande insett konsekvenserna. Men invånarna har börjat göra det och ifrågasätter både löner och förmåner för politiker och chefer av alla de slag som avlönas med skattepengar.

 När ett land blir för byråkratiskt påverkar det hela vårt samhälle och det kaos som nu råder med uteblivet sjukvårdsmaterial skulle aldrig ha hänt inom den privata sektorn. Politiker och byråkrater har inte den blekaste aning om hur man rationaliserar eller hur det fungerar att driva någonting enligt företagsmässiga principer. Ändå är det precis vad som beslutats av de styrande som definitivt inte har en aning om vad som rör sig ute i verkligheten.

Kostnaden för den enorma administrationen kommer att finnas kvar en lång tid framöver och blir en kvarnsten runt halsen när tiderna blir sämre. Var och en förstår att det kommer att bli ohållbart och invånarna kommer att kräva att heltidspolitiker behandlas som alla andra. De är ju faktiskt som alla andra men av någon outgrundlig anledning har de ett skydd inte invånarna i övrigt har.

Till våra politiker som envist säger att vårt land måste ligga i framkant vill jag citera någonting av Erik Axel Karlfeldt som lyder: Fram kan man väl gå, fast i sista led. Och man sover väl gott, fast man sover förgäten. Hade våra styrande politiker hållit en låg profil i bakgrunden, hade landet inte sett ut som det gör i dag. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Muskeltränaren har använts sparsamt senaste veckan men ändå har midjemåttet minskat med 1 centimeter. Istället för att använda den tre gånger per dag har det bara blivit en och hoppat över två. Känslan att kunna göra saker jag inte kunde göra tidigar...

Det har nu gått tre veckor sen jag började med muskeltränare för att komma i mina sommarbyxor. Målet var nått för en vecka sen, därför har jag slarvat lite under veckan som gått. Den enkla grejen har i alla fall visat sig både bränna fett som man säg...

Har nu använt den enkla muskeltränaren EMS i två veckor. Både mål och förväntningar var inte högst ställda, jag ville bara kommer i sommarbyxorna jag hade förra sommaren. Pandemin, en usel höst och vinter med en vår som varit både blöt och kall, har ...

Är nu inne på andra veckan med att använda en EMS muskeltränare. Om den bränner bukfett har jag inte kontrollerat än, satte som mål att vänta två veckor på om det fungerar eller inte. Vad jag däremot upptäckt är att den faktiskt stärker magmusklerna....

Pandemin har betytt att alla tvingats ändra på sättet att leva. De flesta har blivit mindre rörliga, kollat på Tv eller streamat serier.Många har börjat läsa igen, det som verkar gälla nu är e-böcker. Vädret sen i höstas har knappast lockat till prom...