Har i dagarna skrivit klart min bok som skall ges ut i höst. Återstår timmar av genomläsning och kanske en del omskrivningar. Men det har slitit hårt på min gamla kropp och blodtrycket har blivit för högt, både övertryck och undertryck ligger långt över normala. Inombords stress var min läkares diagnos och kanske är det så, vid min ålder har man ju tiden emot sig när man vill göra någonting färdigt.

Alla försök att locka människor att skriva berättelser har inte hörsammats som jag tänkt mig. Massvis med människor sitter framför en dator med vet inte vad de skall göra. Det bästa sättet att slå ihjäl tiden för den som känner för det är att försöka skriva ihop en kortare berättelse till att börja med. Med tiden växer en betydligt mer omfattande berättelse fram.

Det svåraste som finns är att skriva enkelt och lättfattligt, vilket är enda sättet att nya upptäcker glädjen med att läsa. Numera har många bokälskare blivit bortskämda med att böckerna blir upplästa för dem, men de som fortfarande vill läsa själva har inte tid att plöja igenom böcker på runt femhundra sidor. Märkligt nog hör jag människor som läser e-böcker på sina telefoner, den finns ju alltid till hands.

Naturligtvis vill jag också vara modern och min bok kommer även att ges ut som e-bok. Jag förmodar att all tid jag fått lägga ner på att lära denna teknik har bidragit till mitt hälsotillstånd. Det är svårt att lära gamla hundar sitta brukar man säga. Jag ser det som att man lär så länge man lever och ingen mår illa av lärdom.

När jag kör fast i skrivandet handlar det inte om skrivkramp utan att huvudpersonerna börjar uppföra sig som jag inte tänkt mig. Eftersom jag skriver med flyt och tvingas skala bort det som känns överflödigt blir det tvärstopp. Receptet på att få en annan syn på det jag vill berätta är att skriva korta berättelser som inte har någon likhet med det jag håller på att skriva.

Har massvis med korta berättelser som mest kan ses som kåserier på hårddisken. Att skriva för sitt eget nöjes skull och inte för att andra skall läsa det ger stort svängrum. Tänker faktiskt lägga ut några av de här korta berättelserna för den som är intresserad och kanske får en snilleblixt att skriva sin egna lilla "snutt".

Ni har säkert hört äldre personer säga att det vara bättre förr men inte preciserat på vilket sätt. Det som var bättre förr var den sociala biten eftersom människor träffades i olika sammanhang. Dessutom fanns någonting som knappast existerar i dagens samhälle, nämligen grannsämjan. Grannar umgicks och pratade med varandra eftersom de levde under ungefär samma förhållanden.

De flesta levde sina liv utan något överflöd, bättre tider ekonomiskt kan tillskrivas att kvinnorna gick ut i arbetslivet och det nu krävs att båda i en familj arbetar. Men i takt med den högteknologiska utvecklingen kommer jobb om sisådär en femton år att vara en bristvara. Maskiner och robotar med hjälp av Artificiell Intelligens kommer att ta över mer och mer.

För många kommer då drömmar att slås i kras, det kanske redan har hänt eftersom vi närmar oss en finanskris igen. Klimathotet är inte lika allvarligt som en ekonomisk katastrof av den enkla anledningen att alla behöver pengar för att överleva. Lösningen på att människorna skall kunna leva miljösmartare kanske är att de flesta slutar jobba. Det är ju knappast miljösmart att fler skall arbeta för de måste ta sig till jobben på något vis.

När massvis med människor inte behöver ha en bil för att ta sig till jobbet kommer folk att förstå hur människor i glesbygd gör för att överleva. Att leva i glesbygd innebär att ständigt hitta egna lösningar på problem som uppstår. Ingen politiker har förståelse för att mataffären som även fungerar som postkontor kan ligga tre mil bort. Eller ha brevlådan tre kilometer från hemmet. Vem fan åker den sträckan på elcykel i regn och rusk?

Men visst är det fantastiskt att en sjuttonårig tjej fått hela världen att lyssna på den klimatångest hon har. Ingen lyssnar på glesbygdsbor eller gamlingar som har det svårt. För mig ser det här ut som början till slutet för det styrelsesätt vi har, vår tillvaro har blivit alldeles för komplicerad för de amatörer våra politiker faktiskt är.

Glad Midsommar!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Muskeltränaren har använts sparsamt senaste veckan men ändå har midjemåttet minskat med 1 centimeter. Istället för att använda den tre gånger per dag har det bara blivit en och hoppat över två. Känslan att kunna göra saker jag inte kunde göra tidigar...

Det har nu gått tre veckor sen jag började med muskeltränare för att komma i mina sommarbyxor. Målet var nått för en vecka sen, därför har jag slarvat lite under veckan som gått. Den enkla grejen har i alla fall visat sig både bränna fett som man säg...

Har nu använt den enkla muskeltränaren EMS i två veckor. Både mål och förväntningar var inte högst ställda, jag ville bara kommer i sommarbyxorna jag hade förra sommaren. Pandemin, en usel höst och vinter med en vår som varit både blöt och kall, har ...

Är nu inne på andra veckan med att använda en EMS muskeltränare. Om den bränner bukfett har jag inte kontrollerat än, satte som mål att vänta två veckor på om det fungerar eller inte. Vad jag däremot upptäckt är att den faktiskt stärker magmusklerna....

Pandemin har betytt att alla tvingats ändra på sättet att leva. De flesta har blivit mindre rörliga, kollat på Tv eller streamat serier.Många har börjat läsa igen, det som verkar gälla nu är e-böcker. Vädret sen i höstas har knappast lockat till prom...