Vad vi nu kan se är inte bara de politiska partiernas utan också det politiska maktsystemets sönderfall och anledningen till det är den politiska kampen om makten. När den politiska makten blir viktigare än landet och invånarna händer saker man inte trodde skulle kunna hända, svenska folket har blivit förbannade och börjat protesttera. Visst förekom missnöjesröstningar vid senaste valet, men det vara bara som en storm i ett vattenglas.

Med regeringar och högsta ledare lite varstans i världen som drabbats av maktens berusning har många fått nog, så här vill de inte ha det. En förändring kommer naturligtvis inte i en handvändning, men sakta men säkert vinner de nya värderingar mark i takt med de försämringar som drabbar invånarna.

På sätt och vis kan man se det här som en fredlig revolution där trycket till slut blir så stort på de makthavande att de tvingas följa folkviljan. Tyvärr har vårt land genom politiska beslut splittrats så det tar tid att binda samman invånarna igen, men det handlar i slutändan om sakfrågor som folket kan enas omkring, vad som är bäst för alla.

De stora företagen, miljardärer och mångmiljonärer anses vara någonting vi skall vara rädd om, men utan alla de människor som håller företagen flytande och gör de rika rikare hur skulle det då se ut? Den kreativitet som de allra flesta är födda med tillåts inte växa av rädsla vad det kan föra med sig. Att människor blir sin egen lyckas smed utgör ett hot mot vad som måste ses som en myt, att rikedom hos en grupp är bra för alla. Att politiker tror på det är en sak, men de allra flesta med sunt förnuft inser att det är en skapad medvetet skapad lögn utan någon som helst verklighetsgrund.

Naturligtvis var det inte meningen att vårt samhälle skulle hamna i den negativa trend vi nu kan se, det beror helt enkelt på att ingen beslutsfattare insåg vilka konsekvenserna skulle bli. Tyvärr måste allting bli sämre innan det blir bättre men vi kan trösta oss med att det inte tar så långt tid innan vi sjunkit igenom dyn och nått botten så vi kan sparka oss uppåt igen. Vad jag kan se blir det då inte politiker som kommer att ta hand om allting, det saknas både kompetens och erfarenheter om hur någonting skall rekonstrueras.

För en rekonstruktion av vårt land kommer att bli nödvändig för landets framtid. Vårt land präglas i dag av den avsaknad av organisation som är ett måste för att allt skall fungera. Vi har ingen som har det övergripande ansvaret och därför kan småpåvar härja fritt och tolka direktiv uppifrån som de själva anser det skall vara. De kan inte ställas till svars för att ha gjort dumheter, vilket de också är medvetna om. Tvärtom sparkas de uppåt när det börjar hetta till.

Inom ett halvår kanske vi ser resultatet av Brexit och allt mer desperata ledare som Putin och Trump. Istället för en global värld kan vi få en där var och en är sig själv närmast. Den sämsta sitsen sitter vårt land i som inte bara är exportberoende utan också blivit importberoende av det mesta i våra affärer.

I det läget har vårt land en barlast som gör att vårt land snabbt får slagsida, nämligen vår enorma byråkrati som kostar hundratals miljoner kronor att avlöna varje år. Det är ju inte ovanligt med löner på flera miljoner för högre chefer inom de offentliga verksamheterna. Ett mycket stort antal personer som inte tillför landet någonting, de finns där bara för att försvara det politiska makt- och kontrollsystemet. Alla dessa personer måste försörjas av den övriga befolkningen vilket drabbar både fattig och rik.

 Blir fundersam varför blickarna inte vänt sig mot de kostnader våra politiker, byråkrater och administratörer orsakar invånarna varje år. De avlönas med pengar invånarna betalar för att få tjänster utförda, men undermåliga politiska ledningar och brist på personal har gjort allt sämre för varje år. När det talas om brist på pengar är det inte med sanningen överensstämmande, det är bara det att fel personer drar nytta av pengar som behövs till annat som är betydligt viktigare.

Det är dags att invånarna kräver en folkomröstning om hur och av vilka vårt land skall skötas på bästa sätt. Spelar man i högsta serien för att vinna, ställer man inte upp med ett B-lag, vilket våra politiker måste ses som när det gäller att tackla de komplexa problem alla länder ställs inför i dag. Våra politiker är amatörer som försöker hålla jämna steg med proffsen, vilka alla måste inse är en omöjlighet.

Våra politiker borde ta till sig de visdomsord Hugo Hamilton en gång yttrade: De flesta människor duger något till blott de finner att man tror på dem och låter dem så mycket som möjligt handla på eget ansvar. Svenska folket behöver inga överförmyndare i form av politiska företrädare, de klarar sig alldeles utmärkt att själva styra över sina liv. Att förvalta invånarnas skattepengar på bästa sätt, går det att anställa välutbildade kompetenta människor till att ta hand om betydligt billigare än vad vårt nuvarande styrelsesätt kostar.