Inbrott och stölder har blivit vardagsmat, vårt land har blivit tjuvarnas paradis, men invånarnas helvete. Våra politiker inom alla partier borde naturligtvis ställas till svars för det som hänt med vårt land, det är ju de som låtit det hela gå alldeles för långt. Men det som hänt och nu händer visar att politiker varken kan styra ett land eller hantera invånarnas pengar.

Genom de upprop som ruskat om vårt land har svenska folket fått blodad tand, det går verkligen att sätta även mäktiga och aktade personer vid skampålen. Vi kan med andra ord se fram emot att politiker, byråkrater och tjänstemän kommer att avkrävas ansvar för sina handlingar.

Vårt land kan liknas vid hur det kan bli när en privat fest våldgästas av icke inbjudna. Det hela spårar ur och efterlämnar en förödelse att ta reda på. I vårt fall är det politiska makthavare som stått för inbjudan, men frånsäger sig allt ansvar för att städa upp efter "festen". Det är därför dags att de politiska makthavarna får betala för det som förstörts.

Hur ska nu det gå till? Enklaste lösningen är att hela politikerkåren bantas ner till ett minimum. Fler politiskt aktiva är ingen garanti för vår demokrati, det visar de viktiga och för många människor förödande beslut, som fattats över huvudet på invånarna. Felet är att makthavande politiker trott att de har mer att säga till om än vad de egentligen har. Så ska det inte fungera i ett demokratiskt land.

Ser man tillbaka på vad det blev av många av arbetarrörelsens företrädare, finner man att de nu lever gott till döddagar på skattebetalarnas bekostnad. Det är inga fattigpensionärer man kan hitta bland alla dessa, tvärtom har de ett rejält bankkonto att luta sig emot. Jag har full förståelse för alla de gamla som inte bara känner sig grundlurade av personer de valt att företräda dem, utan också fly förbannade.

Läste att SKL (som jag anser inte har någon funktion att fylla) varnat för att skatterna i kommuner och landsting måste höjas framöver. Tydligen har SKL ingen koll på hur det slösas inom både landsting och kommuner på grund av inkompetenta politiska ledningar och chefer. Men det har ju alltid varit så att om inte pengarna räckt till har i första hand staten krävts på pengar och om det blivit nej, har skatterna höjts. Snart står vi inför hur dessa ledningar tvingas spara pengar genom att avsätta sig själva, det vill säga tar sitt sociala ansvar.

Alla inser att det måste ses som en omöjlighet, det måste till en ekonomisk kollaps, så att inga löner kan betalas ut till alla dessa förtroendevalda och politiskt tillsatta chefer. På något sätt känns det inte så långt borta, kanske vi till och med får uppleva det under nästa år. Anledningen till mitt antagande är att det behövs så otroligt lite för att bostads- och lånebubblan ska spricka.

Jag är inte pessimist, däremot en realist. Vårt land har levt ur hand i mun i så många år, att den för invånarna osynliga skuldbördan för vår enorma heltidspolitikerkår, byråkrati och administration i form av pensioner, växt över huvudet på de styrande. En god vän som under många år jobbade som tidsstudieingenjör räknade för runt tjugo år sedan ut, att nästan dubbelt så många måste betala skatt redan 2020. Detta på grund av just de ständigt stigande kostnaderna för politiker, politiskt skapade jobb och vår enorma byråkrati. Där finns antagligen förklaringen till varför våra politiker hela tiden talar om att fler måste komma i arbete, att vi måste jobba längre, och fan i mig inte bli sjuka.

Den folksjukdom vi kan se i form av utbrända människor som politiker envisas med att kalla psykisk ohälsa, har verkligen satt skräck i inte minst finansministern. Varje långtidssjuk innebär mycket mindre i skatteintäkter för stat, kommuner och landsting. Många hårt arbetande inom inte minst vården går redan på knäna och endast tanken på hur mycket mindre pengar de tvingas leva på håller dem igång. Men en dag går det inte längre och de kommer inte upp ur sängen.

Tyvärr är det så att alla behöver pengar för att leva och genom den konsumtionshysteri vi haft i några år har priserna stigit. Löneökningar om så bara på runt en procent, slår igenom på konsumentpriserna. För de grupper som inte fått någon kompensation för de höjningar som skett under åren, har det inneburit att de blivit fattigare och fattigare. Pensionerna och bostadsbidragen är utmärkt exempel på att de uträkningar som fanns var kortsiktiga.

Att förtroendevalda utsätts för hot har de faktiskt sig själva att skylla för. Vårt samhälle har blivit mer och mer orättvis för varje år som gått utan att de reagerat. Ändå säger de sig vara sina väljares företrädare. I helsike heller, de har istället med näbbar och klor försökt klamra sig fast vid att ha ett fantasiarvode och en hägrande fet pension.

Vårt land måste gå tillbaka till att ha ideella politiker som rör sig ute i arbetslivet och bland "vanligt" folk. Det är där de kan höra och se de problem som finns och kan lägga fram dem för de beslutsfattande. Att inte någon politiker sett det orimliga i att de fattar beslut om saker invånarna inte vill ha övergår mitt förstånd. De ska följa folkets vilja, ingenting annat. Passar inte galoscherna är det bara att kliva ur dem.

I en värld som styrs av människor som uppvisar en intelligens på dagisnivå, inser man att människorna var klokare förr. Vi pratar vitt och brett om rasism, men i själva verket handlar det om fördomar och i det fallet är alla nationaliteter lika goda kålsupare. Jag minns att Albert Einstein en gång skrev: Det är mycket nedslående att leva i en tid där det är lättare att spränga en atom än en fördom. Och fördomar finns hos hela det politiska etablissemanget som ser de arbetslösa som arbetsskygga och de sjuka simulanter. Låt de arbetslösa skaffa sig jobb på egen hand och låt de sjuka i lugn och ro bli friska utan politisk inblandning.

Ha ett gott slut på det gamla året och ett riktigt Gott Nytt År!