Den som lever får se vad som händer, kan man höra i en gammal sångtext och visst är det så. Men en kan tyckas banal sångtext, beskriver i själva verket vad våra liv handlar om. Vi lockas tro på saker, som sedan visar sig inte alls bli som utlovats. Men vi jobbar på, trots att vi innerst inne vet och ständigt blir påminda om, att livet tar slut en dag.

Skrämmande, inte sant? Ingen vill tänka på att livet har ett start och slutdatum. När livet tar slut vet vi inte och tur är det. För att vi inte ska oroa oss gör de makthavande allt, för att vi inte ska tänka på det. Istället pratas det om vad de ska göra kommande åren för att alla ska få det bättre. Brasklappen finns alltid med, för att allt ska bli bättre behövs pengar, som alla måste jobba ihop.

Vi "gamlingar" har hört det här många gånger under åren och sett att det inte stämmer. Många har varit med sedan andra världskrigets dagar och betalat världens högsta skatter för en tryggad ålderdom, men sett att det inte stämmer. Samma sak kommer blivande pensionärer att upptäcka, men kommer då inte att vara lika snälla som vi gamlingar varit.

Det som förvånar är att våra politiker trampar på i samma gamla hjulspår med löftespolitik för att locka väljare. Egentligen är det så enkelt som att istället för att besluta om det invånarna inte vill ha, ta reda på vad de verkligen behöver och sedan besluta om det. Behandlas invånarna inhumant, behandlas de politiska företrädarna på samma sätt.

De i dag unga har inte mycket glädjande att se fram emot som vi hade, världen och förutsättningarna förändras i snabbare takt, än en utredning hinner hålla sitt första möte. I bostadsbristens Sverige har försäljningen av bostäder svalnat, det byggs lägenheter bara ett fåtal har råd att bo i. Om det inte varit så billigt att låna pengar till det som köpts, hur hade då vårt land sett ut?

Ingen tycks ha tänkt på att det i en framtid som kan vara närmare än många tror, kan hända det som många varnat för, att bostadsbubblan spricker. Om det sker kommer det att få en förödande inverkan på vårt land. Vi har sett det i andra länder där priset på bostäder halverats, men lånekostnaden för ett högt inköpspris finns kvar.

Vad som än händer är boven i dramat politiska beslut som tagits utan en långsiktig konsekvensanalys. Det vill säga, för och nackdelar på lång sikt skulle antagligen ha kullkastat de akuta åtgärderna. I många år har det varit så att på grund av de höga fasta kostnaderna att driva landet, tvingas de makthavande använda skattpengarna i samma takt de kommer in.  

Läste att SKL varnar för att skatterna måste höjas i vissa kommuner och landsting. De nya friska skattepengarna brukar försvinna som brev på posten, så inom en snar framtid kommer staten, kommunerna och landstingen tvingas spara. Detta trots att kommuner och landsting sparat in på personal så att det inte längre finns några hål kvar i "svångremmen".

Politikerna kommer antagligen att skylla på att invånarna numera får snabbare svar på om det som utlovats stämmer eller inte. Det räcker inte att utlova förbättringar som ligger år framåt i tiden, de måste genomföras på betydligt kortare tid. I förlängningen kommer det att inte bara att kräva en helt ny typ av politiker, utan också att tjänstemannaansvaret återinförs.  

Det ligger i tiden att våra så kallade politiska företrädare kommer att leva under press. Den globala oron och osäkerheten om framtiden, kommer att bli svår att hantera. Ändå har vi nog med våra egna problem som pockar på lösningar. Vi har bland annat blivit ett land som är alldeles för dyrt att leva i för många av invånarna. Även det på grund av politiska beslut.

Men även för de som i dagsläget känner sig trygga hopar sig orosmolnen. Nya ansikten inom politiken i flera länder som förstått, att de gamla hjulspåren blivit så djupa för de styrande, att de bara kan se himlen ovanför. Men förändringar har många svårt att hantera, så det kommer att gå hett till framöver. Även nödvändiga förändringar möter mot bättre vetande motstånd. 

Mot bättre vetande har de politiska makthavarna tvekat för att ta tag i ränteavdraget. Vad det handlar om är ett bidrag till den som lånat pengar, det borde knappast belönas. När nu bostadsmarknaden svalnat liknar det vad som föregick finanskrisen, men ingen kan eller vågar ha en åsikt om vad som kan hända redan nästa år. Risken finns i alla fall att någonting ställer till det, och då blir det en intressant valrörelse. Ingen vill regera om det måste till åtstramningar, istället för att lova bort miljarder av skattebetalarnas pengar.